Okay, let’s say that you are the next Scania Graduate Trainee 2015. Then you might wonder how your program will be planned?

Well, first of all there is a framework to keep within. For example, we started with six introduction weeks. Every other week we had lectures held by inspiring managers, and every other week we worked in one of the workshops. I assembled V8 engines and helped to assemble the whole cab on the chassis, among other. Besides that I also got to help a production manager with her improvement work – loads of fun!

Then we have four periods of about three months each. The first trainee period will be at one’s home department. I am employed at a section which is divided in several groups. So my first trainee period, I belonged to the group that works with the physical vehicle ergonomics related to the drivers, but not repairmen and assemblers.

I know that various managers have wanted to do the planning of the trainee program in different ways. But in my case I presented my vision with the trainee program, how the knowledge I generate will help me in my future career and what departments I’d like included. As always, I want more than what there is room for… And my managers agreed with me, had the same vision and thoughts. So in many ways, I got to decide most of it on my own. Another thing (among others) that I really like with my managers is that the planning of what I will do after the trainee program is already discussed. And I really hope that I can end my writing at this blog by telling you about my next challenge.

The following three periods will give me more knowledge about our customers, how a Scania truck or buses are sold and experience from both production and purchasing. I will tell you about this continuously in this blog.  You can read about my underground adventures here.

What I wish to convey is that everything exciting and challenging you take on as a trainee does not have to end just because the program does. As I wrote in my last post, this is when it starts. My impression is that opportunities to try something new is always there, you just have to see it yourself, or have people around you who can see what those new things could be. Remember that when you are suited for something, you don’t always have to push it all by yourself.

The application time for Scania Graduate Trainee Program 2015 has run out. I hope that you all applied, and I hope that I have conveyed some kind of piece of the puzzle as to what it might mean to be a trainee. Do not hesitate to ask questions if there is anything you wonder! I’m happy to answer what I can 🙂 To those of you who applied this year: Good Luck to you and I hope I will see you in the fall!

Nu börjar det bli dags att fundera på nästa steg i karriären. Inte bara för mig som börjar på en ny rotation inom Coca-Cola Enterprises till hösten, utan också för dig som är som är på väg att ta steget från studier in i arbetslivet. För ett år sedan satt jag på ekonomihögskolan i Lund och hade många tankar och funderingar om mitt jobbsökande. Jag hade redan då skickat ett par ansökningar där jag inte gått vidare (vilket såklart gav upphov till tankar om att jag aldrig någonsin skulle få ett jobb…) och jag hade väldigt svårt att greppa vad som förväntades av mig som arbetssökande student och vad som skulle få mig att sticka ut bland alla tusentals jobbsökande studenter på arbetsmarknaden.  Därför tänkte jag skriva lite kort om de olika stegen i min egen rekryteringsprocess och försöka bidra med några konkreta tips.

1. CV och Personligt brev – ”Standardtipset” är ju att trycka på de saker som är relevanta för tjänsten, vilket är helt korrekt. Dock tycker jag att du ska ta dig en funderare över vad detta verkligen innebär. I stort sett alla sökande har en akademisk utbildning. Därför är det slöseri att trycka på detta i din ansökan. Tänk istället på vad du har gjort för andra saker som kan vara till nytta i tjänsten. Kanske har du bott utomlands, deltagit i volontärprojekt eller varit ungdomsledare i någon idrott? Ansträng dig för att få din personlighet och profil att lysa igenom i brevet. Nämn hellre färre grejer och motivera väl varför det är relevant istället för att försöka rada upp så mycket info som möjligt.
2. Onlinetester – Jag fick göra två tester på 45 minuter vardera, ett numeriskt och ett verbalt. Du som har gjort högskoleprovet kommer att känna igen dig i dessa.
3. Telefonintervju – Detta moment var jag riktigt nervös över. Jag blir mycket lättare nervös över telefon eftersom jag inte kan uppfatta ansiktsuttryck på den jag pratar med vilket gör det svårt att veta om de förstår vad jag menar när jag motiverar och förklarar. Detta gör att jag ibland har en tendens att ”pladdra på” och bli osaklig i onödan. Jag försökte ha detta i åtanke och förberedde mig genom att läsa på lite kort om företaget samt tänka igenom vilka erfarenheter jag skulle kunna exemplifiera om det skulle behövas.
4. Assessment Centre – Dagen D. Vi var 12 kandidater som samlades på huvudkontoret i Jordbro en morgon i april. Den enda informationen vi hade fått var att vi skulle ha en heldag med olika typer av övningar och presentationer. Dagen bjöd på mycket skratt och tuffa utmaningar, både individuellt och i grupp. Alla kandidater var verkligen extremt duktiga och professionella vilket fick mig att inse att konkurrensen skulle bli stenhård.
5. Slutintervjuer – Och så var vi bara tre kandidater kvar. Det sista momentet bestod av två slutintervjuer som hölls av vår VD här i Sverige samt av den HR-partner som är ansvarig över den nordeuropeiska affärsenheten. I ärlighetens namn så förberedde jag mig inte så mycket, utan försökte sammanfatta ”godbitarna” från de tidigare delarna av rekryteringsprocessen.

Jag hoppas att jag har lyckats bidra med lite klarhet i hur rekryteringsprocessen ser ut. Lycka till med jobbsökandet och glöm inte att ansökan till vårt University Talent Programme – Sales & Marketing stänger den 22:a februari.

Har du också THIRST? Missa inte chansen att bli en del av detta härliga gäng 🙂

I have always wanted to learn more. It’s like I’m always thirsty for knowledge. So it’s no surprise that when I got the message that I will go to Sao Paulo, Brazil for my abroad period I immediately started a Brazilian Portuguese language course. I mean, I wouldn’t want to work in a country not being able to at least say good morning! Had a nice weekend? A big cup of coffee please. Would you? So now I study a new language during work hours. Well not all of the studying. But the lessons are work, actually learning it I do on my spare time.

Some seem to believe that as soon as you graduate and start working, your learning curve flattens. My experience is the opposite – mine has never been so steep before! What you learned in school is all good, but it’s only the foundation on which you will build all the rest.

To all the graduates reading this: Welcome to the rest of your life! This is when it starts!

Vad innebär det egentligen att arbeta i ett internationellt företag? Jo det innebär att ditt liv kan förgyllas av fluffiga hönor! Men låt oss gå tillbaka lite i tiden, senast jag skrev här var jag säljare och hade ett grymt team på 16 personer i Stockholm och flera hundra medarbetare i Sverige som gjorde samma sak som jag. Men i mitt dagliga jobb kände jag inte av vår internationella närvaro nämnvärt. Som tur var fick jag som en del av UTP-programmet verkligen känna av företagets internationella prägel ändå. Jag fick möjlighet att åka på utbildning i England, träffa mina Europeiska UTP-kollegor såväl i London som i Amsterdam plus att jag fick chansen att deltaga i en workshop ihop med vår amerikanska VD i samband med en hållbarhetskonferens i London. Detta var inte bara givande för min personliga utveckling utan det gjorde mig naturligtvis också till en bättre säljare då jag på ett helt annat sätt förstod den helhet vi arbetade inom!

Sedan dess har jag påbörjat min nya roll som Projektledare på digitala marknadsavdelningen. Nu är vi ett team bestående av två personer och jag rapporterar direkt upp till min chef som sitter i ledningsgruppen. Det skulle kunna låta som att vi är ett litet team men aldrig har jag känt mig så uppbackad och fylld av konstruktivt teamarbete som nu. Detta beror på att mitt europeiska digitala team består av runt 40 personer och varje vecka har vi webkonferenser och delar erfarenheter från våra olika länder och diskuterar gemensamma projekt vi bedriver. Kulmen av detta samarbete nådde vi förra veckan när vi begav oss till Paris för en tre dagar lång konferens fylld med workshops, återblickar på de olika ländernas digitala aktiviteter från förra året och många spännande diskussioner om hur vi kan utveckla oss än mer under år 2015. Men den största behållningen av den här resan var ändå att vi på kontoret i Paris hade fluffiga hönor som stoltserade på innergården. För dig låter det kanske inte så spektakulärt men för mig var det en fantastisk upplevelse! Det bästa med att jobba för ett internationellt företag är just utbytet av upplevelser och lärdomar som man annars inte hade fått! Höns, FLUFFIGA HÖNS, var inte något jag hade förberett mig på och det är bannemig en internationell erfarenhet som jag kommer ha med mig länge! För i slutändan handlar det inte om vad du ser utan det handlar om att få se saker som överraskar dig, som du lär dig någonting nytt utav eller som kan inspirera dig att prestera eller må bättre. Detta är något som händer varje vecka på Coca-Cola Enterprises, vare sig det handlar om fluffiga höns, roliga digitala marknadsaktiveringar från ett annat land eller om nya perspektiv på vår omvärld!

Nu har jag suttit på R&D i lite över tre veckor men jag har fortfarande inte skrivit någonting om min förra period. Under hösten jobbade jag som inköpare av elektronikdelar till våra lastbilar, bussar och motorer. Som inköpare samarbetar du mycket med t.ex. utveckling, leverantörer och logistik. För mig innebar det att jag var i kontakt med och lärde känna personer från flera olika avdelningar inom Scania och från andra företag, vilket blev en rolig del av jobbet.

Jag fick delta i projekt som var olika långt gångna. Eftersom tre månader inte räcker för att följa ett projekt från början till slut var det kanon att jobba parallellt med projekt i olika skeden. Projekten jag satt med var dels inom elektroniksegmentet men jag blev också inblandad i projekt inom andra segment och fick se skillnaden mellan de olika.

En av höstens höjdpunkter var att jag fick följa med till Holland i ett kvalitetsärende. Scanias inköpsavdelning har en grupp som arbetar med att säkerställa och utveckla kvaliteten på våra delar. I det här fallet handlade det om att tillsammans med en leverantör försäkra oss om att ett tidigare fel inte skulle kunna uppstå igen. Det var både nyttigt och roligt att få komma ut och se en leverantörs verksamhet på plats, förstå deras processer och hur de arbetar med våra produkter. Det hade egentligen ingenting att göra med något av mina inköpsprojekt men jag ville se så mycket som möjligt av inköp under min tid där så jag fick följa med ändå – väldigt värt.

Jag hade en toppenperiod på inköp och en väldigt bra första tid på Scania. Eftersom inköp är min hemmaavdelning där jag är anställd och har min chef är planen att jag ska tillbaka dit när traineetiden tar slut i november. Det ser jag verkligen fram emot (speciellt att få sitta vid förhandlingsbordet) även om det är mycket jag vill hinna med först. Då är det skönt att jag har mer än halva traineeprogrammet kvar innan dess!

Since the beginning of the year, I am no longer working at my home department, Styling and Vehicle Ergonomics. Now I am working at Scania Mining, Sales & Marketing. It really is a fascinating industry and there is so much I have to learn to be able to solve my assignment! And therefore, I was on a business trip last week. Me and two of my colleagues visited one of the world’s largest underground mines. Malmberget is located in Gällivare in the north of Sweden. Already when arriving at the airport, you know that you have come to the right place for mining.

Much of this visit fascinated me. And I am not only talking about the temperature differences above ground (-27) and underground (+18). In some strange way, being 1250 meter underground felt totally natural! 1250 meter is a long way. Imagine how huge a skyscraper would be if it was 1250 meters high! Life underground can be compared to a skyscraper, because even 1250 meters underground there is a restaurant. And the offices and staff rooms look like if they were in a “real house”. It is like being in any other office. Though with the difference that in this office you have to carry a personal transmitter with you all the time. And that small difference that you have no daylight down there. And the fact that you have to wear a protective helmet, and steel toe boots. Another thing that we noticed is how quickly you lose references to where you are. A slope with an incline of maybe 15 degrees quickly feel like 5-6 degrees, since you have no references to what is 0 degrees.

With all these passages and various plateaus in the mine, it is very easy to not have a clue of where you are. But of course there are directional signs. They do not always look like we are used to. Sometimes it’s a sign, sometimes it’s something written on a wall and in some places there is a stick man or another drawing on the wall that helps one to at least remember that one has been there before. And to show up with a mobile phone that is not operated by Telia and think that you will be able to communicate down there will only disapoint you. In other words, don’t get lost! You can’t call for help! 😉

Going on a business trip like this one is invaluable. You learn so much new that will be useful not only in the workplace. My head is now filled with new knowledge about mining, logistics, how our trucks are used and knowledge about our customers. I have met our heroes, and I mean not only the Scania’s heroes, I mean ours, everyone’s. Those who spend their working life 1250 meters underground, and are providing the world with what we need so that we can continue to build bridges and houses. For if it were not for them, and all others who work in the mining industry, the world would not look like it does today, and it would not continue to develop. You cannot even nail together some planks without mining! Where do you think the nails come from? We would not be able to talk to each other on the phone or send an email without it. Much in our world starts somewhere in the soil, with the people and machines that dig up minerals that we build our lives with. Much of the world starts with mining and that is something that you normally don’t think of, right?

There is something special to stand there in the mud, one kilometer underground and feel the power when the wheel loader fills the truck bed with 50 tons of ore. If there is any time a truck is pushed to its limits, it’s when it is driven off road, with overload, up and down in steep hills.

I left Gällivare even prouder. This is what we do. This is Scania.

Mitt namn är Eleonor Hjalmarsson och jag skriver nu mitt allra första inlägg som Traineebloggare! Så sent som i Augusti i år presenterade jag mitt exjobb på Chalmers efter 5 år med studiehatten på. Vid det laget var min studentetta redan tömd och dagen därpå gick flyttlasset till Stockholm.

Jag började som trainee på Scania i slutet av sommaren och har under hösten bland annat hunnit med att prova arbetet som montör av både lastbilar och motorer, tagit lastbilskörkort (!) och fått lära känna den 20 personer starka traineekullen jag ingår i. Just nu är jag i slutskedet av min första av fyra perioder på tre månader styck. Vad jag mer specifikt har sysslat med under min första tid på jobbet tänkte jag dela med mig av i nästa inlägg.

Finns det önskemål om vad ni vill att jag skriver om gör jag allra helst det! I övrigt kommer jag att fylla bloggen med allt från vad jag gör från dag till dag under mina olika perioder och vad jag och mina traineekollegor har för oss under året till mina allmänna tankar kring livet som trainee på ett av Sveriges coolaste företag!

Gott nytt år så länge!

Nu är testblocket, den första fasen av traineeprogrammet, över, så jag tänkte summera mina upplevelser under min första tid här på Cinnober. I breda ordalag har mina förväntningar överträffats: Arbetet är utmanande, intressant och variationsrikt, medarbetarna är trevliga, kompetenta och positiva och arbetsmiljön känns sund. Företaget visar stort förtroende för de anställda genom frihet under ansvar. Det finns få restriktioner på vilka verktyg, miljöer och system man använder (bortsett från de som projektet kräver) och det finns möjligheter att arbeta hemifrån när privatlivet ställer krav. I utbyte förväntas vi själva visa disciplin och se till att vara produktiva och det får jag intrycket av att folk gladeligen gör. Förtroendet betalar sig flera gånger om genom hög moral och större möjligheter till innovation och kreativitet.

Releasen på LME Trade har gått bra hittills. Vi arbetar flitigt med att åtgärda de mindre buggar som kvarstår, även om kärnfunktionaliteten är på plats och är i stort sett stabil. Dessa levereras i mindre patchreleaser med några veckors mellanrum. Det återstår dock en lång fas på ett flertal månader där kunden utför egna tester innan systemet sätts i produktion, så med stor sannolikhet återstår en hel del detaljarbete. När systemet väl sätts i produktion kommer det dessutom behöva underhållas då det alltid finns verkliga situationer som man inte kunnat planerat för. Parallelt med detta börjar nästa version av systemet planeras.

Nästa vecka börjar utvecklarblocket. Utveckling av mjukvara utgör huvuddelen av min akademiska och professionella bakgrund och har varit min stora passion sedan många år tillbaka, så det ska bli spännande att börja jobba med på allvar här på Cinnober. Jag har redan fått en hel del insikt i hur systemen och miljöerna fungerar under testblocket, tack vare alla automattester som skrivits, och det kommer vara mycket nyttigt framöver. Som jag konstaterat i tidigare inlägg är det startsträckan som är tyngst i den här branschen, och genom traineeprogrammets upplägg har den förkortats avsevärt. Hur det går berättar jag om nästa gång!

Vi hörs!

Snart är det jul! Det förbereder vi oss på här på kontoret genom att tända lite ljus, dekorera med gran och äta saffransklipp. Alla är lediga för det är röd dag. Förutom jag, då!

Den 24e kommer jag att vara on call, d.v.s. jag kommer att vara tillgänglig hela dygnet för LME Clear, utifall någonting dåligt mot förmodan händer i deras system under julafton. Det råkar nämligen vara så att den 24e inte är en helgdag i London, eftersom de firar jul dagen efter, och då är börsen stängd. Det betyder såklart att jag kommer att sitta och dricka glögg med telefonen redo utifall någon ringer.

Det här för mig naturligt till det jag egentligen tänkte berätta om i det här inlägget, nämligen varför är börser stängda på juldagen? Det är ju egentligen ganska konstigt tycker många, eftersom moderna börser är elektroniska och många skulle nog kunna vara öppna dygnet runt. På samma sätt finns det fortfarande en ”ring” på LME (och ett tradinggolv på NYSE –https://gemsonwallstreet.files.wordpress.com/2013/02/each-bank-has-its-own-booth.jpg), som Johan berättade om tidigare.

Börser och clearinghus, har jag lärt mig, är både väldigt intresserade av modernisering (nya, snabbare och stabilare system för att möta efterfrågan och konkurrens) och av traditioner. Ett exempel på traditioner som fortfarande är viktiga för LME är ringen, och något som kallas för 3M-kontrakt (forwards som expirerar om tre månader). Anledningen till att 3M är viktigt är att det tog så lång tid år 1877 för koppar att levereras till England från Chile.

De här traditionerna tillsammans med den moderna tekniken gör finansbranschen väldigt intressant: det är mycket maskiner, high frequency trading, blixtsnabb matchning och avancerade riskberäkningar – samtidigt är det mycket människor, magkänsla och traditioner som leder till hög likviditet, god prissättning och bra övervakning.

Blandningen är spännande, inte minst för matematiker som jag, som tycker om komplicerade och oväntade samband. Nog för mig för idag, men jag lämnar er med en liten artikel om NYSE, en både modern och traditionell börs: http://www.investopedia.com/articles/basics/03/103103.asp

07:21 vaknar lite sent, bestämmer mig för att skippa frukost hemma och äta frukost på kontoret
07:58 tar bussen till jobbet
08.15 Anländer till kontoret. Börjar med att kolla mailen för att kolla om något viktigt kommit in och borde prioriteras upp
08.25 Äter frukost. Cinnober tillhandahåller fil, yoghurt, musli, nötter osv för de anställda
08.35 Det bestäms lite snabbt med de andra Business Analyst’s att vi ska ha ett möte fram till 09.15 för att få översikt över de change items som ska in i denna utvecklingssprint. Vi går igenom samtlig nyfunktionalitet som ska in i systemet fram till Q1 leverans som ska ske någon gång i januari.
09.15 En av fem BA:s går på support-teamets scrum som pågår en kvart. Support-teamet har hand om alla buggar som kunden rapporterar in. Jag går tillbaka till datorn och kollar mail och vilka uppgifter jag borde ta tag i under dagen.
09.30 Scrum för nyutvecklingsteamet. I vanliga fall har vi 15 minuters scrummöte per dag då man säger vad man jobbar på och om man behöver hjälp med något. Vi bestämmer oss för att gå igenom alla change items för att kolla status och vilka som kommer att komma med i den code-drop vi lämna över till kunden om två veckor. Denna code-drop räknar vi inte som en riktig release utan används bara för att kunden ska få lite early visibility och hjälpa oss med testningen.
09.50 tillbaka vid skrivbordet och arbetar med ett change item jag jobbar på som har att göra med att inkludera en bank identifieringskod på ett SWIFT meddelande som vi skickar ut från systemet.
10.10 En kollega kommer med lite frågor ang. olika bokföringskonton vi har i systemet. Detta mynnar ut i att vi sitter vid hennes dator en längre tid och undersöker hur pengar och obligationer bokförs i systemet. Vi tror att vi har en möjlig bug som måste undersökas vidare.
11.11 Jobbar vidare på min change item. En utvecklare som just nu implementerar en change item som jag kravade färdigt igår kommer med lite frågor.
12.00 Lunch. Jag har tagit med en matlåda; kyckling med curry, champinjoner, lök och lite riven ost i ugn. Riktigt gott
12.50 Fortsätter jobba efter lunchrasten. Jag och en till BA har bestämt möte för att göra klart tidsestimat för fyra change items vi fick in tidigare i veckan från kund. Vi ska estimera tid för krav, utveckling och testning och tar hjälp av de experter inom motsvarande område vi tror kan göra en så bra tidsuppskattning som möjligt för aktuell nyfunktionalitet.
13.50 En kollega som sitter bredvid jobbar lite på en bug i produktion som har med riskberäkningar att göra. Vi brainstormar lite tillsammans möjliga fel, ett tag tror vi att det kan ha att göra med räntekurvor som vi prenumererar på från reuters. En del av de derivat som vi clearar i clearinghuset räknar risk justerat med en räntekurva. Tanken med det är att pengar idag är värt lite mer än pengar imorgon på grund av b.la inflation.
15.00 Vi har schemalagt en kvarts fikapaus en gång per dag på initiativ av en kollega. Tidigare har vi varit dåliga på att ta en kafferast och bara prata lite grann.
15.15 Fikat är över och fortsätter med kravarbetet
16.05 Får accept fyra krav jag skrivit som hör till en change item från kund. Detta innebär att vi kan börja utvecklingen på tillhörande change item. Jag kontaktar projektledaren och meddelar att vi har en change item som vi kan börja utveckla på varpå en lämplig utvecklare får uppgiften. Efter en kort överlämning börjar implementeringsarbetet.
17.20 Slut för dagen, dags för hemgång.