Français, Français, Français


Comments Off on Français, Français, Français

Salut!

3 veckor i Frankrike och jag pratade franska hela tiden! Ok, det var vissa mer komplicerade frågor och förklaringar där jag gick över till engelska, men måste erkänna att jag överträffade mina egna förväntningar med franskan. Det ligger också en del i att det är betydligt enklare för dem att prata franska. Även om många kan engelska, känner de sig ganska osäkra på att prata det. Det blev alltså lättare för dem att förklara och berätta på franska, vilket gjorde att jag då fick ut mer av det. Dessutom fick jag en väldigt bra möjlighet att öva upp min franska.

Jag hade först en placering på 2 veckor på vår fabrik i Lingolsheim, strax utanför Strasbourg. Den första veckan var jag i produktionen och den andra på Operation Support. Det var otroligt spännande att se framförallt de första stegen i vår produktion. Dessa är exakt desamma på våra olika fabriker, men ändå skiljer det sig åt. Det är främst olika rutiner i arbetsgrupperna, lokalerna är utformade annorlunda och många detaljer som man har valt att hantera olika. Det är en otrolig möjlighet att vi finns på flera platser och att vi då kan lära oss mycket av varandra när det kommer till rutiner och problemlösning.

Efter Strasbourg fortsatte jag till Paris för en vecka på vårt marknadsförings- och säljkontor där. Franska marknaden är lite speciell då staten har ett stort inflytande, så är fallet även i Sverige, men jag tror att Frankrike har tagit det ett steg längre. På kontoret hade jag inplanerade möten med medicinskt ansvariga inom respektive produktkategori (hematologi, immunologi och akutvård). Jag fick även information från ansvariga inom marknadsföring, kongresser, sälj och offentliga upphandlingar.

Någonting som är viktigt att ha med sig, för alla anställda på Octapharma, som framkom under min vecka (någonting som jag hört förut, men som kan belysas oftare) är att vi, tillsammans med våra konkurrenter, idag inte kan täcka marknadsbehovet av våra produkter. Det här betyder att varje misstag som vi gör, som leder till försening eller kassering av en batch har en direkt påverkan på hur många patienter som kan få sin livsavgörande medicin. Vi bär ett otroligt stort ansvar att kontinuerligt hålla högsta kvalitet och följa våra fastställda rutiner. Det här är en av anledningarna till varför jag valde att söka jobb på ett läkemedelsföretag som säljer läkemedel av den sort som vi gör. Det är inte bara produktionen det handlar om – det handlar om slutanvändarna, patienterna, och hur vi kan bidra till att de blir så lite påverkade av sina sjukdomar som möjligt.

Octapharma Lingolsheim

 

Comments Off on Français, Français, Français





Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

Supply Chain, resa och sommarkänslor


Comments Off on Supply Chain, resa och sommarkänslor

De senaste veckorna har jag haft min placering hos Supply Chain. Eftersom det är området jag läste min master inom samt att jag redan sett avdelningen på Corporatenivå är det väldigt spännande att nu få lära mig mer om hur vi arbetar i Stockholm. Jag började på Inköpsavdelningen där jag bland annat fick följa med på flera möten med våra leverantörer, otroligt spännande att se hur den kontakten går till! Därefter gick jag vidare för några veckor på Material Management. De har i uppgift att dels lägga ordrar på material som vi använder i vår produktion, dels att göra en detaljplanering för när vi ska producera vad. När jag var på Corporate Supply Chain fick jag se hur man gör en grovplanering över produktionen, denna används sedan på lokal nivå för att lägga den exakta planen. Sista stoppet på Supply Chain är Logistik, deras ansvar är våra lager, godsmottagning och distribution.

Det är väldigt skönt att vara på de avdelningar där jag har som mest kunskap från universitetet. Det är väldigt mycket lättare att följa med i diskussioner och problem som uppstår, vilket känns väldigt kul! Jag har även haft väldigt givande uppgifter på alla dessa avdelningar. Uppgifter som både är lärorika och intressanta för mig och som samtidigt tillför nytta för avdelningarna, vilket gör det ännu roligare att genomföra dem.

Förra veckan smygstartade redan på söndagen då vi traineer och vår chef åkte till Heidelberg (Tyskland). Det var dags för Summit 2 av 3 under traineeprogrammet. Vi spenderade en dag på vårt kontor i Heidelberg, där vi har forskning och utveckling. Vi fick presentationer av representanter från, i stort sett, alla avdelningar där, samt en rundvandring i laboratorier och i den småskaliga produktionsanläggningen som finns där. Det var kul att upptäcka att många av de metoder som jag fick använda på laborationer under mina kurser inom bioteknik användes på laboratoriet. Även om jag inte kommer ihåg dem i detalj så var det kul att se att de användes på riktigt och få en uppdatering om hur de fungerar. Denna Summit hade vi även fokus på change management och kulturella skillnader. Inom båda områdena var vi, sedan vår förra Summit, uppdelade i olika grupper och hade nu presentationer samt övningar på respektive ämne. Väldigt intressant, men också väldigt intensivt. Många tankar kring hur man själv och andra agerar utifrån olika kulturella skillnader och hur vi på bästa sätt kan hitta vägar för att minimera missförstånd och samarbeta på ett smidigt sätt. En av kvällarna hade vi en gruppaktivitet – geotagging. Väldigt kul sätt att hinna se väldigt mycket av en stad. Har ni någon gång chansen, kan jag absolut rekommendera några dagar i Heidelberg – väldigt mysig stad med små gator, gränder och där det inte riktigt märks att det bor så många som 150 000 invånare.

Väldigt skönt att komma iväg på en sådan här resa och få ett avbrott och lite miljöombyte, men samtidigt är det väldigt intensivt och tar mycket energi. Måste erkänna att jag är lite inställd på att ha ett långt sommarlov framför mig nu. Försommaren som annars har varit full med pluggande, tentor och skolavslutningar, märks nu knappt. Insåg att ett nytt sommartecken är att sommarjobbare har börjat på jobbet – det finns alltså studenter som pluggat klart för terminen och som nu har sommarlov – då måste det ha blivit sommar. Lika mycket som jag nu saknar långa sommarlov, lika skönt är det att slippa stressen med att söka sommarjobb och istället ha fast jobb med betald semester, inte så tokigt det heller.

 

Trevlig sommar!!

Bilder från vårt kontor inklusive utsikt från takterrassen, Heidelberg slott och floden som rinner genom staden.

 

Comments Off on Supply Chain, resa och sommarkänslor





Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

Resan har börjat


3 Comments

Att packa inför en 6 veckor lång placering utomlands tar sin tid och sina funderingar. Jag har visserligen standardiserat mitt packande till den grad att jag har en “standardpacklista” sparad på datorn. Lite i det extremaste laget kanske, men är man en listfantast så är man 🙂 Efter många funderingar och provpackning i väskorna kände jag mig tillslut klar (det blev till och med mindre packning och färre väskor än befarat) och jag fick till och med en lugn kväll i söndags.

Min tid på teknikavdelningen är över och jag har nu kommit fram till Wien. De 6 kommande veckorna ska jag vara på Corporate Supply Chain, som till största del är stationerade här. Under traineeprogrammet så är detta den längsta utomlandsplaceringen. Vi har själva fått vara med och önska på vilken av de globala avdelningarna vi skulle vilja hamna. Eftersom jag har en master inom logistik så tyckte jag att det skulle vara väldigt intressant med Corporate Supply Chain.

Till att börja med fick jag hjälp av HR att få passerkort, vilket var ett litet äventyr i sig då de precis flyttat till en annan byggnad som, minst sagt, ligger i utkanten av siten. Därefter blev jag introducerad till HR-avdelningen, innan jag kom till Corporate Supply Chain där jag fått en kort introduktion. Jag har dessutom fått kontorsplats och delar kontor med en annan, väldigt tyst, ostört och nästan lite lyxigt jämfört med de öppna kontorslandskapen i Stockholm. Tangentbordet jag fått är ju såklart tyskt, vilket skiljer sig en del från vårat, men så länge jag inte tittar ner för mycket på tangenterna så fungerar fingerminnet utmärkt, än så länge i alla fall.

Efter min första arbetsdag var det dags att checka in i lägenheten. Kvinnan som äger lägenheten hörde av sig en stund innan vi hade bestäm att ses för att meddela att hon var på tjänsteresa och att en kollega/vän till henne skulle komma till incheckningen. Detta visade sig vara en äldre man som inte kunde ett ord engelska. Med den lilla tyska jag kan lyckades jag förstå det mest väsentliga (tror jag i alla fall), även om jag inte kunde svara så mycket mer än danke och sehr gut.

Avslutade dagen med en kvällspromenad, bland annat förbi Karlskirche.

 

 

 

 

 

 

Read 3 Comments





Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

Äventyr


1 Comment

Som utlovat i förra inlägget kommer här en beskrivning av hur ett verkligt äventyr kan te sig som marknadstrainee på Scania.

Äventyret började en tidig morgon med flyg till Hyderabad norr om Bangalore. Dessa städer är relativt lika i storlek och båda har extremt mycket företag stationerade där, vilket har gjort att det tydligen finns en ständig kamp mellan städerna. Det har varit kapplöpning både i bygge av ny flygplats och ringväg och båda städerna hävdar att den är bättre än den andra. Hyderabad är också känd för sin starka mat, vilket kändes något oroande som svensk när indierna själva säger att maten är stark. Signumrätten är Bryani och den är så välkänd att min kollega köpte THE Biryani på flygplatsen och tog med hem till sin fru. Hyderabads sista kännetecken är dess chaufförer som kör snabbt och galet, återigen ett uttalande som fick mig att fundera eftersom det kom från indierna själva och resan skulle innebära en mängd timmar i bil med en chaufför från Hyderabad.

Vår chaufför visade sig inte vara så galen, men han visste väl hur man tutar sig fram, sicksackar mellan kor, tvärbromsar innan fartgupp och med hjälp av peppande Hindimusik kör in över en halvtimma  på en normal 2-timmarstur. Vi checkade in på det enda hotellet i samhället och där var jag minst sagt en udda gäst.  När jag skulle installera mig i mitt rum var där helt plötsligt massa människor. Två äldre kvinnor tittade på mig med stora ögon och frågade saker på Hindi. En annan kille försökte översätta på sin extremt begränsade engelska och frågorna som kom ut blev: Smart? Salary? Skönt att på dessa mycket direkta frågor bara kunna svara Sweden och sedan le, allt annat skulle vara oförståeligt för de som ställde frågorna. Hotellet höll en högst intressant standard, därför blev mitt lånade reselakan en kär vän.

Målet för äventyret var en gruvkund till oss. I kundens gruva bryts det kol i en enorm grop, dagbrott om jag förstått svenska gruvtermer. Självklart innebär detta stor negativ påverkan på miljön som verkligen kan ifrågasättas på flera plan. Men efterfrågan finns där och Scania säljer lastbilar som är effektivare och bränslesnålare än de kunden haft tidigare, vilket i alla fall är ett litet bidrag. Gruvan är en mycket speciell plats, ett litet samhälle mitt i ingenstans där människor lever och arbetar. Någon uppskattade att uppemot 1500 personer bodde där och i närheten fanns bara extremt små och fattiga byar.

Tiden i gruvan ägnade jag och mina kollegor åt att benchmarka våra bilar mot kundens andra bilar från konkurrerande märken. Det var oerhört lärorikt att se vår produkt in action och där var verkligen action. För att komma åt kolen nere i jorden lastas jord, grus, lera och sten på lastbilens flak och 50 ton fraktas sedan upp ur den enorma gropen för att dumpas på ett annat ställe. Under min tid på Scania har jag hört mycket om att föraren är så avgörande för lastbilens prestanda och slitage, här fick jag verkligen uppleva det. Jag fick även se tydligt hur kunden var tvungen att lösa vissa situationer på ett sätt som Scania inte rekommenderar. Detta tog vi med oss hem till forskning och utveckling för att de skall få möjligheten att  undersöka hur vår produkt skall bemöta kundens specifika krav.

Jag var inte bara en udda fågel på hotellet, utan även och kanske än mer i gruvan. När jag som blond kvinna klev runt nere i gruvan bland lastbilar och grävmaskiner i 47-graders värme var det flera som ville fota mig. Jag kan helt klart se varför, inte varje dag man fotas på arbetstid.

Jag kan inte hitta ett bättre ord att sammanfattande denna affärsresa med än: Äventyr. Ett äventyr både på det personliga planet, men även ur ett arbetsperspektiv. Att efter detta äventyr byta kläder på flygplatsen i Bangalore, sova några timmar på ett plan och sedan landa nästa morgon i Kuala Lumpur för en weekend där med traineekollegan Eric, var en extrem kontrast. En underbar avslutning på en fantastisk vecka.

Tills nästa gång, då ett kortare inlägg utlovas.

20140521_100313

truck

Read 1 Comment





Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

Kontraster


Comments Off on Kontraster

Mitt namn är Lina Cedergårdh och jag är ett nytt tillskott här på TraineeBloggen från Scania. Jag har kommit drygt halvvägs i mitt traineeprogram som är inriktat mot Marknad. Tiden har gått extremt fort och jag är just nu på min tredje position. Den första innebar jobbet som marknadskoordinator i en grupp som jobbar med försäljning av lastbilar till de europeiska marknaderna. Den andra var hos Scanias återförsäljare i Stockholm och just nu är jag hos vårt marknadsbolag i Indien.

För drygt en vecka sedan klev jag ut från flygplatsen med en väska packad för tre månader och möts av obeskrivlig värme och otroligt mycket folk. Här är människor överallt, och kor. Det låter som klyschor, men det är sant. Kontrasterna i landet är slående, ena stunden rör jag mig på en kaosartad väg och kryssar mellan hundar, barn, skräp och kor och i nästa är jag i en toppmoderna galleria eller vid poolen vid min lägenhet. Vet inte om jag någonsin kommer att vänja mig vid dessa kontraster.

När jag satt i taxin från flygplatsen mot hotellet spanande jag givetvis (redan arbetsskadad) in lastbilarna på vägarna och här kan vi prata kontraster! Lastbilarna i Indien är långt ifrån det vi är vana att se på E4:an eller som lämnar varor till någon butik inne i stan, om jag ska vara ärlig är jag ibland förvånad att de fortfarande rullar, vilket jag nu sett att de inte alltid gör. Scania har här en stor utmaning när det gäller marknaden för lastbilar: att utbilda kunderna i att kvalité och bättre miljöegenskaper lönar sig i längden.

För att fortsätta på kontrast spåret, att byta en mogen marknad i Sverige och Stockholm till en växande marknad i Asien innebär även det stora kontraster jobbmässigt. Återförsäljaren i Stockholm firar 60-årsjubileum som bolag i år och här i Indien har vi bara varit närvarande i några få år. Rutinen som finns i Sverige finns inte här, på gott och ont, utan allt som skapas är nytt. Självklart finns det många lärdomar från uppstarter på andra marknader, men varje land är ändå unikt. Företaget här nere växer så att det knakar, nu senast fick konferensrummet slopas för att ge plats åt fler kontorsplatser.

Detta var några första tankar om jobbet och livet på helt annan ort. Kommentera och ställ gärna frågor, jag ska försöka att svara på allt och kan inte jag så kan troligtvis någon av de andra 16 traineerna på Scania.

Till nästa gång.

 

Bilder kommer..

Comments Off on Kontraster





Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

Rundresa i regionen


2 Comments

Att jobba inom Scania CER (Central European Region) innebär att jag får möjlighet att besöka både Slovakien och Ungern (utöver Tjeckien där jag för tillfället är stationerad). I förra veckan fick jag tillfälle att göra en resa till våra kontor och återförsäljare i dessa länder. Syftet med resan var främst att lära mig mer om Scanias verksamhet i dessa länder, men också att analysera skillnader i kultur och arbetssätt.  

Senec

Vår återförsäljare i Senec strax utanför Bratislava

På vägen tillbaka passade jag på att svänga förbi Wien och hälsa på min traineekollega Carin som håller koll på den österikiska marknaden. Tänkt att man så enkelt kan ”svänga förbi” här. Avstånden är verkligen korta om man jämför med Sverige. Även om det bara blev enn snabbvisit hann hon ändå visa mig en del av Wiens pärlor.

wien/Rebecca

Read 2 Comments





Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

En smakbit av det internationella


Comments Off on En smakbit av det internationella

Förra veckan fick jag oväntat känna på Scanias internationella sida. Sedan länge hade jag planerat en långhelg i Nederländerna som ett avbrott i den gråa februarikylan, som en chans att ladda batterierna. Jag hade däremot inte planerat att min resa överhuvudtaget skulle ha något med Scania att göra. Men när det visade sig att min traineekollega Anders samtidigt skulle resa under några dagar till en stad som bara ligger 20 minuter bort för att arbeta med ett projekt i samarbete med Scanias regionkontor, blev det lite för lockande för att stå emot.

På vägen från en träff med kompisar till en annan passade jag alltså på att svänga förbi Scania Benelux, regionkontoret som jag var väldigt nyfiken på inför mina tre månader på motsvarande kontor i Italien. Där gick jag runt och skakade hand och lyssnade på titlar som jag inte ens visste fanns, och förundrades över hur mycket folk som jobbar på Scania utanför Sverige. På regionkontoren sitter folk och arbetar med orderläggning, sälj, service, inköp, reservdelar och en massa annat som jag inte visste att man kunde jobba med. Helt enkelt en rad olika intressanta tjänster inom Scania utomlands.

Anders framför Scania Benelux.

En sak jag verkligen inte visste innan förra veckan var att det är möjligt att jobba utomlands även inom utveckling på Scania. Vårt utvecklingscentrum finns i Södertälje, men vi har också ett behov att finnas där våra kunder är, alltså i hela världen. Exempelvis har min traineekollega Anders då på sin andra praktikperiod fått ett projekt där han tittar på de Scaniabilar som är sopbilar och hur de används rent tekniskt av kunderna. Detta har lett till resor för att träffa kunder i både Tyskland, Nederländerna och snart även Frankrike. Jag behöver väl knappast nämna att han är väldigt nöjd med sitt jobb? På regionkontoret träffade jag också Andreas, som efter några år inom utveckling av styrsystem för växellådor nu har flyttat till Nederländerna genom Scanias Personal Exchange Program för att jobba med tekniskt stöd till den lokala organisationen i ett halvår. Ett annan slags arbete än att konstruera toppkvalitet, men inte mindre utmanande.

Som motköp till min rundtur på Scaniakontoret med Anders och Andreas tog jag med dem till mitt gamla utbytesuniversitet i Eindhoven och en sedan länge planerad återträff med mina kompisar. De bilderna får nog stanna i mitt privata fotoalbum, men jag kan bara konstatera att man alltid har kul med Scaniakollegor 🙂

 

Comments Off on En smakbit av det internationella





Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

Flackar och flänger över landsgränser


2 Comments

Som trainee kan man ganska fort slängas in i hetluften och det är inte ovanligt att det blir lite resande. Själv har jag ännu inte fått lämna Sverige eller Södertälje för den delen men det beror lite på vad man har för arbetsuppgifter. Jag har några traineekollegor som är på resande fot nästan varje vecka. Kerstin är en sådan person. För tillfället knegar hon med leverantörsavvikelser. Uppstår det något problem med en leverantör så är det hennes uppgift att tillsammans med leverantören finna en lösning och detta innebär att hon sätter sig på tåget, flyget eller i bilen. Och det kan vara allt ifrån en liten leverantör i Småland till en större i Ungern. Så här beskrev hon sin tripp till Ungern:

 ”Jag flög till Wien tisdag kväll, körde till Ungern, sov i Ungern, två timmar hos leverantör, tillbaks till Wien onsdag lunch för en snabb schnietzel inne i stan och landade i Sthlm 19.30. Det gäller att vara effektiv. Kan även nämna att den exotiska frukostbuffén under resan bestod av coco-pops, nutella på vitt bröd, kit-kat och ölkorv.

 Men det var riktigt svettigt när jag kom till Wien för då upptäckte jag att GPS:en inte fungerade i Ungern. Och det var sent och mörkt och jag hade ingen aning om vart jag skulle. Så jag körde lite på måfå och kom fram halv två på natten till hotellet. Just då var jag inte kaxig men nu i efterhand är det kul.”

Kerstin med sin nyfunna vän

 En annan traineekollega, Nisse som jobbar med finans, gör en av sina två utlandspraktiker för tillfället och är nu stationerad i Istanbul i Turkiet (hans andra utlandspraktik kommer att bli i Luxemburg). Vi talades vid igår och då fick jag höra om hans upplevelser på fritiden där nere. Det lät så här:

 ”Turkiet är väldigt trevligt, var 10 grader och sol igår så vi satt på en uteservering i 8 timmar och spelade backgammon och drack turkiskt te. Sen i fredags var jag på ett turkiskt badhus, en nära döden upplevelse….

 Helt klart en ny upplevelse att betala för att få ett kok stryk. Fick “massage” av en 150kg turkisk gubbe med mustasch. Jag va nära på svimma i slutet, låg i 1,5timme på asvarma marmorplattor så slet han och drog i min stackars kropp, gjorde fruktansvärt ont. Han tvålade och skubbade min kropp med nån hård tvättsvamp, dessutom var gubben naken förutom ett litet skynke.”

Finans-Nisse i sin moderiktiga fez

Spänning varje dag med traineeprogrammet med andra ord

-Jens

Read 2 Comments





Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!