Vi har haft den första av två praktikveckor på infrastrukturenheten. Där blev vi indelade i två huvudgrupper: WinNet och LinuxDBA.

Jag satt med LinuxDBA den första veckan där vi fick se på bland annat hur en driftsättning går till när en ansökan om driftsättning kommer in till infrastrukturenheten. Vi fick även vara med och konfigurera ett övervakningssystem som används för att övervaka och hålla koll på vilka servrar/tjänster som är uppe, och vilka som ligger nere eller inte fungerar som de ska.

Exempel på en dashboard som används vid övervakning av system.

Vi har även fått sitta med och se hur arbetet går till i Servicedesk och Incidentteamet. De tar hand om ärenden som skickas in och kan beröra allt från ett datorprogram som inte fungerar till en taklampa som har lossnat. Ärenden tas antingen hand om direkt eller så skickas de vidare till en enhet som kan ta hand om dem.

Såja nu är det min tur att berätta fritt om mina upplevelser som trainee. Sedan starten i oktober 2015 har det hänt mycket, men här ska jag bara beskriva min utlandsresa sep-okt 2016 till Österrike och Tyskland.

Wien

Det började med en vecka i Wien där jag fick vara med i den dagliga produktionen. Produktionen är där det händer, där råvara förädlas till intermediat och slutligen till färdigt läkemedel som underlättar och räddar liv på många, det är detta vi är stolta över på Octapharma. Jag fick umgås med killarna och tjejerna i produktionen, se deras vardag och hur de utför de uppgifter som stora delar av företaget jobbar med att se till att de flyter problemfritt och utan avbrott. Under veckan fick jag se alla produkter och alla steg på siten – i alla fall så långt GMP-kraven tillät. GMP (Good Manufacturing Practice) är regelverket som genomsyrar alla läkemedelsföretag för att försäkra att läkemedlen håller högsta kvalité och är säkra för patienten. Som trainee är man alltså ofta begränsad i hur och vad man får göra på grund av krav på certifiering och utbildning (oftast finns det inte tid att utbilda en när man bara är på avdelningen några dagar). Med i princip obefintliga tyskakunskaper hade det varit svårt på egen hand, men lokala trainee-samordnare ordnade så att jag hade någon som översatte och visade runt varje dag.

Allmänt om sajten i Wien tycker jag att folk är som på andra Octapharma-ställen, hjälpsamma och vänliga. Skillnader från Stockholm? Inte många stora skillnader, mest praktiska lösningar. Dessa tror jag beror på det faktum att för 15 år sedan var fabrikerna i Stockholm och Wien inte samma företag. Slutprodukten, processen och metoderna är dock samma. Mycket spännande och intressant att se! Det är dessa resor som gör att vi Corporate Trainees får en verklig överblick av hela företaget, vi har fått se med egna ögon vad och hur man gör på olika siter och det ger en helt annan förståelse för företaget som helhet. För alla andra tar det många år innan de får en liknande helhetsförståelse.

Wien som stad är fantastisk! Speciellt då det var mer än 30 grader varmt nästan hela veckan 🙂 dessutom hade jag min fru och vår 3-åring med, så på kvällarna var man turist! Att min familj kunde följa med tycker jag visar att även om Octapharma efterfrågar flexibilitet hos sina medarbetare, är företaget också flexibelt i sin tur. Ett större/dyrare boende än vad jag ensam skulle behövt löser man med att låta mig betala mellanskillnaden, mina egna resor betalar företaget eftersom det är tjänsteresa, men för familjen betalar jag privat förstås.

Heidelberg

Mina sex veckor i Heidelberg började också bra, med 30+ i över en vecka innan värmen närmade sig 20, och nu halvvägs in i oktober runt 10 C. Siten här är väldigt ny, och personalen mestadels ung. Man är mer hierarkisk än i Stockholm och har kontor (och storlek på skrivbord) uppdelade efter utbildning/titel istället för gruppsamhörighet eller år av erfarenhet. Att komma från produktionen i Wien där nästan ingen kan engelska, till en site för forskning och utveckling (FoU), är en lättnad för här kan alla bra engelska. Dock är tyska det vanligaste och man blir illa tvungen att plocka upp användbara ord och uttryck. Medarbetarna här är mycket hjälpsamma och generösa, och lånar mig både cykel (Heidelberg är en cykelstad) och skolbok för nybörjartyska (efterfrågad av eget intresse, det är inget krav att börja lära sig andra språk).

En höjdpunkt i veckan är Dönerstag då Döner-Priester (kebabprästen) skickar ut listan på kebabbeställningar ackompanjerat av kebab-poesi av högsta kvalité. Dönerstag har de hittat på från tyskans Donnerstag (torsdag), och likheten gjorde att man uppfann Dönerstag och uppfinnaren fick den ärorika titel Döner-priester. Måste säga att kebaben här är godare än någon kebab jag provat i Sverige!

Menyn på det enkla men populära kebabstället.

Trots att detta är en forskningsenhet och inte produktionsenhet (som jag är van med) märks det att det är Octapharma. Det mest intressanta är nog att detta är en state-of-the-art FoU-anläggning där de anställda ofta är experter inom sina områden, och instrument och utrustning håller högsta klass. Ett spännande inslag och bevis på vikten av arbetet som utförs här är att vi häromdagen fick vi in en helt ny maskin som avsevärt underlättar och automatiserar arbetet. Trots hög kvalité och höga krav fick jag mig givet ett inte alltför oansenligt projekt – givetvis med noga handledning och stöd. Projektet passar min bakgrund (civiling. Bioteknik) och är mycket intressant! Det är alltid roligt att få något viktigt att göra. Trots handledning händer det att misstag sker, både här och i Stockholm har jag råkat trycka på fel knapp, så att säga. Inga allvarliga, jag jobbar ju faktiskt kvar 😉 Men istället för hårda reprimander söker man istället direkt lösningar på detta nya problem. Man lär sig bäst/mest av misstag! Även om det inte är den trevligaste metoden…

Utsikten från takterassen där luncher avnjutes soliga dagar.

Staden Heidelberg är fantastisk såhär på sensommaren/tidig höst, och är faktiskt rankad som Tysklands vackraste stad. Det syns inte minst i andelen turister på gatan. Dessutom är man ju mitt i kontinenten och jag har lyckats klämma in weekend-resor både till Frankrike och alperna i Schweiz.

Om ett par veckor blir det hemåt Stockholm igen. Tack för att du läste!

/Samuel

Hej!

Mitt namn är Louise Sandberg och är en av årets SABO traineer. När jag blev tillfrågad om att dela med mig av min vardag, var jag som vanligt inte sen att hoppa på. Ursprungligen kommer jag från Eskilstuna och flyttade hösten 2013 till Malmö för att studera fastighetsföretagande på Malmö Högskola.

Redan under studietiden kom jag i kontakt med SABO då dem marknadsförde sig på skolans bokkorridor. Jag valde att söka till SABO traineeprogram då jag tycker det är en bra start på karriären, att få möjligheten att varva verkliga arbetsuppgifter samtidigt som jag fortsätter att utbildas. Jag ansökte och efter två intervjuer blev jag erbjuden tjänsten som biträdande fastighetsförvaltare på Familjebostäder i Göteborg. Som sagt är jag aldrig sen till att tacka ja, även om detta innebar en ny stad med nya utmaningar. Över en månad har jag redan jobbat och ingen arbetsdag är den andra lik, det är ett spännande jobb med varierande arbetsuppgifter. Jag har redan fått en bra insikt över hur olika yrkesroller arbetar i företaget och har precis fått mitt första egna projekt.

Första modulen i traineeprogrammet är även avklarad, jag och Viktoria som är den andra traineen här på Familjebostäder reste till Stockholm för att möta upp de andra traineerna. Det var tre intensiva dagar med givande föreläsningar. Den första dagen började med teambuilding där jag fick en ökad förståelse om mig själv och andra. Det bidrog även till att vi traineer redan har en bra kontakt och delar med oss av våra olika kompetenser samt erfarenheter. Vidare fick jag en ökad förståelse om allmännyttans roll i samhället, hur ekonomi samt juridik påverkar ett bostadsbolag. I november reser vi till Kiruna för den andra modulen som handlar om omvärldsanalys och affärsmannaskap.

Jag hoppas ni är intresserade av att följa min spännande vardag under ett år. Kommentera gärna om det är något speciellt ni vill läsa mer av eller undrar över. Nästa gång hoppas jag att jag är i full gång med mitt projekt.

Efter en vecka med praktiskt arbete kring linux så har vi nu återigen haft en teorivecka med föreläsningar. Vi har haft verksamhetskunskap där personer från processutvecklingsenheten och it-förvaltningsenheten har berättat om hur de arbetar och hur deras enheter arbetar tillsammans med it-avdelningen för att förvalta och utveckla jordbruksverkets it-system.

Under veckan har vi även blivit fotograferade och intervjuade inför ett reportage som ska publiceras på magasinet som är jordbruksverkets intranät som alla anställda kommer åt. Det ska bli intressant att höra vad de tycker om reportaget och kanske någon blir intresserad av att genomföra ett trainee-program inom något annat område på jordbruksverket!?

Vi har även fått lära oss om hur jordbruksverket arbetar med arkitektur och test på it-avdelningen. För mig som inte visste så mycket om detta tidigare så var det väldigt intressant och lärorikt. Extra kul blev det av att föreläsarna verkligen brann för det dem talade om.

Veckan avslutades med att vi traineer gick ut och åt en väldigt god vegansk taco buffé.

Jag heter Axel Ekström och går SABO trainee men arbetar på Svenska Bostäder. Ni ska strax få en förklaring!

I somras tog jag min examen från KTH efter att ha gått Samhällsbyggnadsprogrammet med inriktning byggprojektledning. Idag arbetar jag på Svenska Bostäder (SB) som bitr. projektledare i nybyggnation. I rollen som bitr. projektledare så biträder jag de övriga projektledarna med diverse olika saker i projekt. Det kan variera från att vara med på projekteringsmöten till att avropa konsulter för uppdrag eller att kontakta stadsbyggnadskontoret i olika ärenden. Jag kommer också under året att revidera våra tekniska regler som vi på SB har när vi bygger, men det blir i vår. Eftersom vår kärnverksamhet är förvaltning av de befintliga lägenheterna vi äger kommer jag även att göra praktik på ett av våra distrikt i vinter. Det är verkligen många olika saker som jag får göra och uppleva. Dels på hemmaplan i mitt arbete på SB och sen under träffarna (modulerna) med de andra SABO traineerna.

I år är vi 18 stycken som går SABO trainee och vi är spridda från norr till söder i Sverige. Det är detta som gör SABO trainee så spännande, vi deltagare har vår anställning i ett av SABOs alla medlemsföretag och har sedan gemensamma träffar fem gånger under året vilket gör att vi skapar oss ett nätverk spritt över hela Sverige i början av våra karriärer. Dessa träffar är även de spridda i landet, nu i november ska vi till Kiruna hela gänget och få se hur det går till när en hel stad ska flyttas. Under dessa träffar har vi även ett tema på vad vi ska gå igenom. Det kan vara fastighetsutveckling, kundfokus eller omvärldsanalys te.x.

Fotograf: Anette Jansson-Bougt

I september hade vi den första träffen i Stockholm och en stor del av de tre dagarna ägnades åt teambuilding, alltså hur skapar man ett team av en grupp. Det var otroligt roligt och utvecklande. För hur agerar man själv i en grupp, är man Dominerande och vill uppnå snabba resultat, vill man ha inflyttande och entusiasmera andra, vill man ha Stabilitet och låta alla komma till tals eller vill man vara Korrekt och värna om noggrannhet. Otroligt lärorikt och bra att få en självkännedom om sig själv men även hur andra agerar. Den profilering vi gjorde kallas DiSC profil. Denna är självklart inte 100 % sann men ger en bra fingervisning hur man agerar.

Ytterligare en vecka har susat förbi och snart är det helg!

/Axel

Det här är mitt första blogginlägg och jag tänkte därför passa på att presentera mig själv. Mitt namn är Victoria Adolfsson och jag är en 25-årig göteborgare, nyexad student från Lunds Universitet och numera trainee på Coca-Cola European Partners (CCEP). Traineeprogrammet heter University Talent Program med inriktning Sales & Marketing, som löper över tre år där jag får möjligheten att testa på tre olika roller – en roll för varje år kan man säga. Alla inleder sitt första år med att jobba ”på fältet”, vilket innebär att man jobbar med försäljning av våra produkter. Fältsälj är indelat i två olika kanaler som kallas COLD och HOME, där COLD innebär att drycken konsumeras kallt och därför har man som säljare kontakt med exempelvis caféer och restauranger. Själv hör jag hemma på HOME, där jag ansvarar för kontakten med dagligvarubutiker i Stockholm City, för att säkerställa att våra produkter syns i hyllorna och för att öka försäljningen av dessa. En fun fact om mig är att jag tog körkort specifikt för det här jobbet och har under mina två första månader på jobbet kämpat med, och som tur är lyckats få kläm på, trafiken i Stockholms innerstad!

Jag har alltid motiverats av att jobba med människor och utmana mig själv, vilket var några av anledningarna till att jag sökte just detta traineeprogram. Jag har haft en rad olika jobb tidigare med fokus på försäljning och kundrelationer och under studenttiden gillade jag att engagera mig i projekt och utskott som sysslade med marknadsföring. CCEP:s traineeprogram ger mig möjligheten att testa på flera olika spännande roller inom just sälj och marknadsföring, vilket passar mig perfekt. Sen att företaget har branschens bästa produkter gör det hela inte sämre (jag kan till och med ha nämnt i en av intervjuerna att jag konsumerar en burk Cola light om dagen, oops)!

Min första tid på traineeprogrammet har varit rolig, utmanande och fylld med skratt! Jag har fokuserat på att lära känna mina kunder, deras behov och hur jag kan tillgodose dem på ett effektivt sätt. Veckorna rullar på fort, för varje dag är fartfylld och ställer krav på att jag ska vara påläst och lösningsorienterad. Ena dagen kan jag sitta i möte med en butikschef för att diskutera dryckesavdelningens uppbyggnad och hur vi ska förbättra den, för att sedan åka till en annan butik och bygga en snygg exponering av vår senaste nyhet Fanta Instamix. Förutom mitt jobb som säljare har jag som trainee en hel del andra roliga grejer på gång, exempelvis har jag precis fått en mentor från ledningsgruppen, jag kommer medverka och hålla presentationer på olika mässor och nästa vecka bär det av till London för att lära känna CCEP-traineer från andra länder i Europa!

Jag hoppas att jag har gett en bra första bild av mig som person och vad jag gör om dagarna – det här är bara början och ni lär se mer av mig här på Traineebloggen!

In the morning of my very first work day in August 2015, I drove to the Scania headquarters, nervous and excited to meet the other trainees. The only information that I had gotten was what place and time I should be there and that I should take sports clothes with me for an outdoor activity. The meeting point was the Scania museum, where the trainees of 2015 gathered to start the day with a Fika.

In 2015, Scania hired 26 trainees (10 female and 16 male trainees), all of them recent university graduates with a maximum of one year’s working experience. The trainees had been recruited by different functional departments; hence we are nine Production trainees, six within R&D, two in Sales & Marketing, two in Commercial Operations, two in Purchasing, two in Business Control, two in Finance, and one in IT. Besides me, there is one other trainee, who is originally from Germany, as well as one trainee from Estonia, while the rest of the trainees are Swedes.

On that first day at Scania, it was very easy to start a conversation with the other trainees. It seemed like we were on the same wavelength, since we all have similar backgrounds and are rather outgoing people who like to socialize. After the Fika, we were welcomed by the trainee coordinators, who gave us more information on the structure of the introductory program and the trainee program as a whole.

In the afternoon, we went to Scania’s own health and fitness club, which is just a few minutes’ drive away from Scania’s headquarters. We were asked to change to our sportswear and to put on a blue work overall and helmet. Putting on the helmet, we became a little anxious what Scania had in store for us. What followed was an outside teambuilding activity, during which we had to execute different tasks and solve problems in smaller teams. The weather was beautiful and it was a lot of fun and definitely helped us trainees to get to know each other better as well as bond as a team.

In the evening, I was exhausted from all the new impressions that I had gained on that first day, but I was also very happy to be part of such a nice group of trainees and excited to go back to work the next day in order to continue the trainee journey together with the other trainees.

För närvarande känns det som jag är väldigt bortskämd med min tillvaro som trainee. Jag får betalt för att lära mig saker, till skillnad från de åren på Högskolan då mitt bankkonto led en svår tid med till största delen utgifter.

Nu har ännu en vecka sprungit förbi. För oss har det inneburit en vecka med Linux vilket har varit den roligaste perioden hittills. Första dagen installerade vi miljön för Linux och gick  igenom lite grunder med bland annat kommandon för Linux. Vi påbörjade också att koda lite Shell Scripts som egentligen inte är annat än vanliga Linux kommandon samlade i en fil. Filen eller scriptet som det nu kallas går sen att starta vilket gör att varje kommando (rad i filen) körs i turordning.

Här ser vi Patrik Gräser som har varit vår lärare och guru för veckan.

En av utmaningarna vi fick under veckan ser vi i nedanstående bild där vi skulle spela ”Ping-Pong” mellan deltagarnas datorer. Problemet skulle lösas med hjälp av Shell Scripts.

Instruktioner för Ping-Pong.

För mig som inte kodat i Linux-miljö var det en utmanande och rolig uppgift att lösa. Under veckan har även fått möjlighet att lära känna Fredrik Björklund (befinner sig till höger i bild) som deltog i utbildningen i Linux.

Full aktivitet bland traineer, lärare och gästspelande Fredrik Björklund (eller Björkis som han tydligen kallas)

Veckan avslutades med det vanliga mötet med retroperspektiv. Sedan ett par veckor tillbaks har vi som traineer varit ansvariga för retrospektivets utformning och genomförande. Den här gången var det min och Mousamers uppgift att hålla i mötet. Efter diskussion kom vi fram till att använda en metod som kallas för ”hot-air ballon” där man placerar post-it lappar inom två områden (”hot air” och ”sandbags”). Vi valde att utöka metoden med förbättringar vilket symboliseras med saxar (klipper av sandsäckar för att få projektet att lyfta). Vi delade även upp ballongen i två delar, en del där Linuxveckan behandlades och en andra med vårt projekt och samarbete. Resultatet hittar ni i nedanstående bild.

Retroperspektiv, Hot-air ballon.  http://www.funretrospectives.com/hot-air-balloon/

Sammantaget har det återigen varit en givande vecka som jag vet att vi traineer och lärare uppskattat.

Perspektiv

Under traineeperioden har jag kommit att tänka vår traineegrupp och åldersskillnaden som finns inom den. Jag har aldrig känt mig gammal och gör det fortfarande inte. Men när jag rensade ur garderoben insåg jag att jag var på väg att slänga ett par träningsbyxor som snuddade vid samma ålder som en av traineemedlemmarna. Otäckt!

På återseende! =)

Denna vecka fortsätter vi på infra men har haft en mycket luftigare vecka som kunnat ägnas åt eget arbete och självstudier. I och med att man jobbar agilt på Jordbruksverket så har även traineeprogrammet en agil styrning vilket innebär att upplägget görs om utifrån våra önskemål. Förra veckan var en ganska späckad vecka med väldigt många dragningar, vilket gjorde att man blev lite seg i kolan även om det var väldigt intressanta och bra dragningar.

Vi har i veckan även suttit med och lyssnat på samtal i kundtjänst. Det tyckte flera av oss var väldigt intressant, att få lyssna på riktiga kunder t.ex. bönder, hundägare och andra gällande olika typer av problem eller svårigheter de har. Det var en hel del samtal som var intressant och några som lite udda. J Springer man runt på IT –avdelningen så är det nog lätt att tro att hela Jordbruksverket bara sysslar med IT så det var ett bra sätt att få en lite bättre bild av Jordbruksverkets kärnverksamhet.

I tisdags så var vi och tittade i serverhallarna. Vi fick först mecka lite och RAIDa om en server. Här ser ni Pierre som konstaterar att servern saknar minnet, vilket kan göra det svårt att starta.

Jag tror att det gick ut en inofficiell varning om att traineerna skulle in i hallarna, så beredskapsnivån gick nog upp, men vi klarade det utan incidenter. Stefan pekade på nästan samtliga komponenter som fanns och berättade vilka sladdar som var bättre eller sämre att rycka ur.

/Jonas

Denna vecka har varit den första av totalt fem veckor på jordbruksverket enhet för IT-infrastruktur, denna första vecka har bestått av att få större förståelse hur jordbruksverket arbetar med IT-säkerhet och deras informationssäkring och få en grundläggande förståelse för hur allt hänger ihop.

Hela veckan avslutades med en inspirationsföreläsning där vi fick lite mer insyn på hur det kan vara möjlig att förutspå när och hur eventuella cyberattacker kommer att utföras. Det var en intressant föreläsning som verkligen fick mig att tänkta till om hur internet funkar.

Sen på eftermiddagen var det lite tävling på IT-avdelningen där hela avdelningen blev uppdelade i 12 olika lag så fick vi utföra uppgifter på 4 olika stationer. På en av de olika stationerna skulle vi bygga med lego och få det att likna en modell som ställdes utanför rummet, på bilden nedanför kan ni se mitt lags bidrag längst till vänster och vi hade enbart en bit som satt lite fel. På en annan station fick vi göra pitconary där mina otroligt vackra målar kunskaper sattes på prov men mina otroligt bra lagkamrater lyckades tyda min målning och gissa rätt ord ändå. På sista tävlingsstationen fick vi försöka trassla upp ett rep och ställa det i en cirkel där det kunde bli väldigt svårt då det ibland var knutar på repet. Sista “tävlingen” var en talang tävling där alla lag tävlade mot varandra och det var otroligt vackra och speciella talanger som visades upp med min grupp med bidraget bäbä vita lamm vann då vi hade en otrolig sång känsla och dansade får med.

/Pierre