Can you imagine designing a passenger car and not having a driving license?

Would you want to buy a car from someone that has never even driven one?

I don’t think it’s a surprise that my answers to that is I for sure cannot and No.

Some people have wondered why I now have driving license for heavy truck with heavy trailer (“långtradarkörkort” as some say in Sweden).  Well, how can you make sure that you make the right decisions when it comes to visibility, manoeuvring, engine performance or durability? How can you meet our heroes, the drivers, and talk with them about their profession if you do not know what it takes? And how can you be sure that the parts you are responsible for in purchasing are good enough for the sometimes really tough conditions that they are exposed to?

As a Scania-trainee you are offered to take C or CE driving license, depending on where you are employed. In my case, I was offered CE. Have you seen the books for heavy truck, bus and heavy trailer? I can tell you they are huge. Maybe they are designed to match the type of license? HEAVY truck, HEAVY trailer…

You are not allowed to take the tests for CE before you have driving license for C. And for C you have to pass a theory test, and a driving test with a pretty big security check where you have to be able to both perform the check and answer questions regarding what you did, why and how some parts of the truck works. You have to be able to drive in city traffic, on the highway and reversing to a loading dock. And then for CE you have to pass another theory test, an even larger security check, reversing in different ways corresponding to how you back up to a loading dock or park in a garage – all of this even before you are allowed to show the person responsible for your test that you can drive in traffic as well. That’s a lot of steps to pass to get the license. But oh they joy when you do! And now, when I have it, I miss the continuity of driving that I had with my driving lessons! I want to be driving more, and more often! It’s so much fun!

Now when I see a truck, I am not only getting that wow trucks are awesome-feeling and that feeling that I am proud of what we do, and what we accomplish. Now I also get the feeling of how fun it is to drive and I’m mightily impressed by how incredibly skilled truck drivers are!

Stay tuned!

Den här veckan har bjudit på lite av varje. Jag har bland annat varit på kurs där jag fick lära mig att hitta i systemdjungeln (som man så ofta hittar på större företag) på R&D. Därifrån fick jag med mig många bra tips som kommer underlätta min vardag – det gäller att stå på god fot med IT-systemen! Mina projekt har hunnit komma igång nu också där jag har några typiska kontruktörsprojekt men också ett utvecklingsprojekt i gränslandet mellan R&D och inköp, vilket passar mig bra eftersom jag sedan min förra period har ganska bra koll även på hur inköp fungerar.

Idag under eftermiddagen presenterade en exjobbare som suttit med min grupp här på R&D under hösten sitt exjobb. Kul att höra hur det gått och lite bonus att det var någon annans och inte mitt exjobb det handlade om. Det var ju inte vansinningt länge sen det var jag som stod där! Innan dess var det fredagslunch med traineegruppen, något vi infört för att ses regelbundet under perioderna när vi sitter utspridda över företaget. Jag missade förra veckans fredagslunch så det var extra kul att träffa alla idag istället och höra hur de har det på sina nya avdelningar!

Sen har jag upptäckt lite annat kul i veckan också. Jag har tagit på mig att uppdatera kontaktuppgifterna till före detta traineer. Scanias traineeprogram drog igång på 60-talet (då kallades man elevingenjör) så ni kan tänkta er att den listan inte är helt kort. Det visade sig bli ganska roligt. Dels ser man verkligen hur många som trivs på Scania eftersom väldigt många som började under 90- och 00-talet är fortfarande kvar på företaget. Dels har de väldigt varierande och utmanande jobb. Du hittar före detta traineer bland verkstadschefer och affärsutvecklare såväl som i ledningsgruppen och till och med på VD-posten. Att så många stannar och de positioner de har inom bolaget idag ser jag som en grym kvalitetsstämpel på traineeprogrammet!

Så har det redan gått en vecka sedan jag började min nya placering på Fordonsdivisionen. Nu i början har jag bokat in möten med ett tiotal olika chefer här på Fordon där de får berätta om det dom jobbar med. Det är ett väldigt bra sätt för mig att få en grundläggande förståelse för hur det funkar men också för att lära känna nya kollegor.

Jag tycker det är intressant att få höra olika personer beskriva utmaningarna ur olika synvinklar, både inom fordon men också i ett större perspektiv. Innan jul jobbade jag på Produktdivisionen i 8 veckor och nu när jag har flyttat till Fordon så får jag en helt ny synvinkel på det här med att köra tåg. Det är det som gör traineeprogrammet så värdefullt!

Det som fascinerar mig mest är hur lång tid det kan ta att byta en liten sak på en fordonsflotta. Säg till exempel om alla dörrar på snabbtågen ska fixas något på. Det är 6 vagnar i varje snabbtåg och varje vagn har 6 dörrar. Om jag minns rätt har vi 42 tågset av snabbtågen. Om det går att fixa 6 dörrar per natt på verkstaden – då tar det ca 250 nätter innan alla snabbtågens dörrar har fixats! Och det är bara en liten reparation!

/Stina

“3 år?! Shit, vilket långt program!”

Det är den vanligaste reaktionen jag får när jag berättar att Coca-Cola Enterprises University Talent Program (traineeprogram) är 3 år långt. Visst är 3 år lång tid, men med tanke på hur programmet är uppbyggt så är det helt rimligt. Vi roterar till en ny tjänst varje år och det innebär att man inte bara hinner lära sig sitt område utan man hinner också prestera och visa vad man verkligen går för. När man väl börjar bli lite bekväm, då är det dags att byta och utmana sin “comfort zone”.

Snart är det dags att söka sig till höstens tjänster, både hos oss och hos andra företag. Därför tänkte jag lyfta fram saker som jag gärna hade velat veta innan jag sökte.
Det finns framförallt två saker inom programmet som jag värderar väldigt högt och som jag anser skiljer Coca-Cola Enterprises traineeprogram från många andra.

Först och främst är det möjligheten att få skräddarsy min egen väg inom företaget. Ingen trainee får exakt samma erfarenheter som någon annan. Även första året, då alla jobbar inom Fältsälj, så har man olika geografiska områden och därmed olika kunder. Ett annat exempel är min nuvarande tjänst som tidigare tillhörde Johanna Sjöblom (trainee året över mig). Även om vi på pappret har haft samma titel så ser mitt år helt annorlunda ut jämfört med hennes eftersom att kampanjerna skiljer sig från år till år. Hur bestämmer man vilken väg man tar då? Jo, det sker i diskussion med ens HR-kontakt som sedan diskuterar vidare med olika nyckelpersoner inom företaget för att avgöra vad som är bäst för ens personliga utveckling samt för företaget. Bara en sån grej visar hur privilegiad man är som trainee.

En annan sak jag vill lyfta med traineeprogrammet är den fantastiska synligheten man får inom företaget. Det finns ett genuint intresse från hela organisationen, både internationellt och nationellt, för traineeprogrammet. Det gör att vi traineer har fått chansen att träffa flera nyckelpersoner inom alla befattningar. De samtal och diskussioner jag har haft med många av dem har gett mig en ovärderlig insikt och en bredare förståelse för hur och varför vi arbetar som vi gör. Dessutom är det ju otroligt bra PR för en själv, det ska man absolut inte sticka under stol med eller underskatta.

Jag hade rätt dålig koll på vad det innebar att vara trainee när jag sökte den här tjänsten för 2 år sen. Jag tyckte att 3 år lät som otroligt lång tid men det är faktiskt ingenting. Det går så snabbt och det är lätt värt det. För sanningen är att jag vinner minst lika mycket på att vara trainee som Coca-Cola Enterprises gör på att anställa en person de anser kan bli framtidens ledare. Det är helt enkelt en win-win.

//Meys

Om mig: Civilingenjör inom Industriell Ekonomi med inriktning Energisystem från KTH. Jag är sedan augusti 2013 en del av Coca-Cola Enterprises University Talent Program som Sales- and Marketing-trainee. Min första rotation arbetade jag som butiksutvecklare i hela landet, med fokus på Stockholm och Uppsala. Sen september 2014 arbetar jag som varumärkesansvarig för Coca-Cola light och nu även Coca-Cola life.

Hej!

Nu är vi ett par veckor in i utvecklingsblocket, och även om det är en del problem som spökar från den förra releasen har utvecklingskurserna kommit igång för fullt. Eftersom jag redan har en rätt stark bakgrund i utveckling var jag rädd att kurserna under den här fasen av traineeutbildningen skulle bli lite överflödiga, men jag blev positivt överraskad av att det handlar mer om ett Cinnober-centriskt perspektiv på utveckling än någon grundkurs i programmering.

Under den första kursen gick vi igenom riktlinjerna för koden som skrivs på Cinnober. Detta handlar om att vi följer ett visst mönster när vi strukturerar koden, namnger variabler och metoder, dokumenterar koden med kommentarer, etc. Det är värdefullt eftersom det gör det enklare för andra utvecklare att läsa och sätta sig in i koden, vilket sparar tid och frustration för alla.

Vi har även haft en kurs som gått igenom de primära verktygen som används vid utveckling hos Cinnober, som versionshanteringssystem och byggsystem. Versionshanteringssystem används för att organisera och lagra olika versioner koden över tid, vilket tillåter att alla tidigare tillstånd kodbasen befunnit sig i kan återställas om det skulle bli nödvändigt, och att man kan utröna syftet med alla förändringar som skett. Byggsystemet är en uppsättning skript och verktyg som används för att förändra och översätta kodbasen och relaterade resurser till ett fungerande system, i ett antal olika steg. En annan kurs täckte de interna databaserna vi använder på Cinnober, hur de är uppbyggda internt och hur de används i de olika kundprojekten.

Den senaste kursen beskrev FIX-protokollet, ett standardiserat protokoll för utbyte av finansiell data internationellt och hur Cinnobers system utnyttjar det. Framöver kommer det kurser som ska täcka grundplattformen som varje kundprojekt bygger på och de olika servrarna som den består av, Cinnobers officiella tradingklient, systemadministrationsklienten och generering av programkod från en datamall.

Även om vi inte kommit igång på riktigt har vi börjat med några mindre uppstartsmöten inför det nya utvecklingsprojektet som majoriteten av utvecklingsblocket ska bestå av. Ser fram emot det eftersom det involverar nyutveckling av en relativt oberoende modul av grundprodukten, med intressanta utmaningar av både teknisk och teoretisk karaktär. Förhoppningsvis har vi kommit igång på riktigt nästa gång så jag kan berätta mer om det.

Vi hörs!

”Men… Vad gör du egentligen om dagarna då?” Är en fråga jag ofta får när jag berättar att jag jobbar som trainee/säljare på Coca Cola Enterprises (CCE). ”Det är lite olika från dag till dag” svarar jag ofta lite svävande. Det är inte för att jag inte gillar att prata om mitt jobb (tvärtom, jag älskart’!), utan för att det är sant! Jag ska dock försöka ge er en liten inblick i det här blogginlägget som skapar lite klarhet. På CCE så kan man antingen jobba med att sälja mot dagligvaruhandeln (Till exempel ICA och Coop, där konsumenter köper dricka för att konsumera hemma) eller mot mindre livs, kiosker, snabbmatställen och restauranger (där drycken oftast köps för att konsumeras direkt). Jag tillhör teamet som jobbar mot dagligvaruhandeln.

Som säljare på CCE så är man helt enkelt ansvarig för att försöka lyfta fram vårt varumärke ute i butik och hjälpa butikerna i ens säljdistrikt att optimera sin dryckesförsäljning. Man är också butikernas kontaktperson i ärenden som gäller deras samarbete med Coca Cola. Hur många butiker som ingår i ett ”normalt” säljdistrikt kan vara olika. För tillfället så ingår ett sjuttiotal butiker i mitt eget distrikt.

Så hur optimerar man dryckesförsäljningen i en butik? Jag ser det som att handlaren/butikschefen har väldigt mycket kunskap om konsumenternas köpmönster i just dennes butik medan vi på CCE har väldigt mycket kunskap om hur konsumenter handlar dryck i allmänhet. Genom att samarbeta nära med våra kunder (dvs. handlare/butikschefer/dryckesansvariga) så kan vi tillsammans göra en analys om vad som skulle kunna fungera i just den butiken.  Det kan vara stora eller små åtgärder, allt ifrån att flytta hela dryckesavdelningen till en annan del av butiken till att utöka sortimentet på energidryck med en extra smak. Vilka lösningar som är optimala skiljer sig från butik till butik, och det är just därför som mina dagar ser så väldigt olika ut.

Nedan finns ett exempel på hur en typisk arbetsdag ungefär tre veckor innan jul såg ut för mig:

07:00 Vaknar, dricker kaffe, läser lite mail som trillat in sedan gårdagen.

08:30 Sätter mig i bilen för att åka iväg till mitt första kundbesök, en butik som ska få en ny kassalinje med inbyggd kyl.

09:00 En annan kund ringer när jag sitter i bilen och undrar vart hans nya kylskåp som beställdes för två veckor sedan är. Jag lovar att återkomma så fort jag har möjlighet att kolla upp saken.

09:30 Möter upp en kollega från avdelningen för butiksutveckling som ska hjälpa mig att installera den nya kassalinjen och vi sätter igång.

11:45 Vi är klara med installationen av kassalinjen (som blev kanonbra)! Kunden frågar mig om jag har möjlighet att fixa om lite i butikens andra kylskåp någon dag när jag har tid. Jag bestämmer mig för att skjuta på lunchen och fixa det direkt. När jag ändå är där passar jag på att sätta upp nytt skyltmaterial som ska upp för säsongen. Kunden blev jättenöjd!

13:45 Snabblunch bestående av lösviktssallad som äts i bilen.

14:00 Jag kommer ihåg samtalet från kunden som inte hade fått sin nya kyl och loggar in i vårt system för att se vad som hänt. Ser att kylen har fått leveransdag redan till dagen efter.  Ringer och meddelar kunden detta.

14:30 Anländer till dagens andra kundmöte där jag bygger upp en exponering med MER 3-pack som vi vid ett tidigare möte kom fram till att kunden ville prova.

14:45 Svär över att jag verkligen inte förstår hur man monterar ihop stället för pysselböckerna som är en kampanj-giveaway vid köp av MER 3-pack.

14:50 Får hjälp av en kille i butikspersonalen som förbarmade sig över mig. Tillsammans lyckas vi efter mycket skratt och många om och men få ihop stället.

15:15 Tittar in spontant hos en kund vars försäljning av dryck tycks ha minskat de senaste månaderna, vilket jag noterade tidigare under veckan när jag tittade igenom månadsrapporterna. Vi småpratar lite och bokar in ett möte längre fram för att gå igenom siffror och göra en djupare analys.

15:30 Anländer till dagens fjärde kundbesök. Här ska bara sättas upp nytt skyltmaterial inför julen.

15:50 Anländer till dagens femte och sista kundbesök. Här ska nytt skyltmaterial sättas upp i taket på en större butik, vilket kan ta lite tid. När jag går kundvarvet så får jag dessutom ett par idéer för framtida exponeringar i butiken. Jag tänker boka ett nytt möte med drickaansvarig för att gå igenom dessa vid ett senare tillfälle men hon har tyvärr hunnit gå hem för dagen.

16:45 Börjar åka hemåt.

17:00 Fastnar i rusningstrafiken (baksidan av att jobba i Stockholm) och bestämmer mig för att ringa en kollega och småprata lite.

17:45 Hemma! Sätter mig och kollar min inkorg lite snabbt innan det är dags för att ta ledigt för kvällen.

Andy Grayson

My name is Andy Grayson and I am currently a Global Sales Trainee working for Husqvarna Group in Charlotte, USA. I have been with the company for about a year and a half and have gained a lot of valuable knowledge and experience.

The Global Trainee Program is a very interesting and unique concept. There are very few companies that will hire kids fresh out of college and put them through such a rigorous process. I graduated in May of 2013 with a degree in Business Management out of a small school in South Georgia, USA. The experiences I have had and the duties I have been given are far outside of the realm of what any normal entry level management job would be.

There have been months when one week I am running our chainsaws out in the forest of North Carolina, USA, the next week I am attending presentations by the head of Project Management in our office in Ulm, Germany, and then the following week I am participating in strategic discussions with some of the best marketing professionals in the industry here in Charlotte. Being able to work for a multinational company with such a rich heritage has opened many doors for me in both my professional and personal life.

One of my favorite aspects of the program is how it allows trainees to build a network with strong relationships and lasting friendships. I have worked with some of the best in the business and forged friendships that I can call on when needed. Also, the Husqvarna Group’s Global Trainee Program spans across different countries all over the globe. We tend to lean on each other during projects to maintain a global perspective when we present our findings.

At the end of the day, I am extremely thankful to work for a company as sustainable and progressive as Husqvarna Group. Seeing as how our company is 325 years old, I feel that I can confidently say my coworkers are the best at what they do and have been for a while now.

Andy Grayson

Global Trainee
Dealer Sales Channel
Charlotte, USA

Today, I was planning on telling you what a vehicle ergonomist do. I mean, many people think that desk ergonomics is the only thing ergonomists are dealing with. Let me give you a hint, it’s not. But certain circumstances made me choose to write about what you do on a train instead, something that I have planned to do in a few weeks. I will tell you about a vehicle ergonomist’s work tasks some other time.

The original plan with the What to do on a train blog post was to show a nerdy calculation about how much time I really spend on a train, and give some suggestions on what you can do during that time. Is it really that big of a problem to commute that many people think? But right now, something else is keeping my mind busy. Stay calm, I will give you a nerdy calculation as well. You won’t miss out on it 😉

Today is that kind of day for me when things don’t go as planned. And I am not only talking about this blog post. That I forgot to buy breakfast yesterday is Not the end of the world. But when I got off the train in Södertälje this morning, got on the internal tour bus to go to my new workplace, I realized that I had forgotten my private mobile phone on the train. Come on, That Is The End Of The World! Almost at least! Have you ever considered how much information you have on your phone? It’s like having your whole life in pocket format!  I have lost my life! Well, you need quite large pockets these days. And yes, that is perhaps a bit exaggerated, but you know what I mean…

So what do you do when you lose your digital life in pocket format? You panic, start jumping up and down and start screaming like a crazy person! No. Just kidding. I was surprisingly super calm. So what did I do then? Well, I tried calling it. Of course. What if some friendly soul had found it! But no answer. So I called my mother. I know what you are thinking. What? Your mother? Yes, my mother. Can’t mothers solve all the problems in the world? My mother could have, if she hadn’t been somewhere else than she usually is that time a day. Anyways. What next. I tried to call the lost and found department. Maybe they can help me? Nope. They open at 12. More than 4 hours. That’s a long time when you have misplaced your life, sorry, your phone. So I waited for Customer Service to open. I want to give a huge THANK YOU to the woman at SJ customer service who phoned the train personnel in question to see if they could help me look for it. But no answer there. By the way, did you know that the train staff search the train for lost goods at the train’s final destination? Now we know! And again, thank you customer service woman who told me that the train won’t leave next time until tonight! Big relief! If it some way still is on the train then I have many hours to track it down! But she couldn’t help me more. So still I had no information about where it was. So what next? I tried to call my phone again. And someone answered! And not some random person, but actually the city host working at the Central Station in Stockholm. Jackpot!

So right now, whilst writing this, I am on a train again. Relax. One thing I have learned is to never, ever put your things on a seat or outside a pocket. And whatever you do, do not deviate from your routine to make a final visual inspection of the area around you before you leave the train. Never. Ever. This time I am going to Stockholm, to personally get my phone back. This kind host is keeping it so I can get it directly from her.  That you can call service! I won’t even have to find my way to the lost and found department during rush hour and stand in line there tonight. Thank you! Did you know that you have to pay a 100 SEK fee to the lost and found department to get your things back? Well, now we know. Now we know.

You want to know something really ironic? Shortly before we arrived in Stockholm, the train crew left a message in the train’s speaker system. “Please, take a look around so that you don’t forget anything of value and thank you for traveling with SJ.” Maybe they should say that at every station, and not just the end destinations 😉

Enough said about that. Let’s do some calculations! Come on! It will be fun! 😉

Suppose that I travel back and forth Eskilstuna-Södertälje every work day during a year. That is 224-229 days a year. Let’s say 226 to keep it simple. The train ride takes 40-48 minutes in each direction, according to the time table. Let’s say 44 minutes to keep it simple. In one year that is 9944 minutes, or 166 hours or 20,7 workdays. No late arrivals, lost phones or run over elks counted. I could do an estimation of how often the trains are late and so on but let’s keep this simple. Okay, 20,7 workdays. The possibilities to do something valuable of that time is enormous! Isn’t it? But what can you do? Well, what do you want to do? You could eat your breakfast on the train so that you can sleep longer in the morning. Or if you have suitable work tasks you could work that time, thereby spending more time at home, or just working more, your choice. You could read a book, or several. Maybe take time to learn a new language (more about that in another post). You could also sleep on the way to work and so on. What I want to say is that you can do something that you don’t have time for or can’t prioritize at home. I think that a few mothers in my surrounding would use the time to just be quiet. From what I understand quietness is of short supply when you have small children 😉 Today as an example, I am writing this blog on the train. A perfect way to spend the time!

The message in this long post is this:

• Always check so that you don’t forget your stuff!
• Kind people exists!
• And don’t see commuting as obstacle, see it as an opportunity instead!

Stay tuned J

I onsdags var det min första dag på avdelningen jag kommer att tillhöra fram till mitten av April. Mitt huvud är med andra ord fullt både av nya intryck och en hel del namn och ansikten jag inte riktigt lärt mig para ihop. Jag inledde första dagen med att gå vilse på vad som på Scania-mål kallas Berget eller STC (Scania Tekniskt Centrum). Det är helt enkelt den delen av Scania i Södertälje där R&D sitter, och hur stort det är och hur många som faktiskt jobbar här fick jag känna av när jag irrade omkring för att hitta till min grupp. Jag har ändå varit här en del tillsammans med traineegruppen men då har jag blivit guidad och tagit rygg utan att riktigt tänka på hur byggnader och avdelningar hänger ihop. Som tur är fick jag hjälp på vägen och slussades till slut fram till rätt plats!

Jag kommer jobba som konstruktör i en grupp som jobbar med elektriska och elektromekaniska komponenter. Det känns som en spännande kontrast till min förra roll som inköpare av just elektronik – här kommer jag få se hur en annan del av företaget jobbar med samma delar. De här första dagarna har jag träffat angränsande grupper och fått beskrivit för mig vad min grupp ansvarar för. Jag har också tilldelats ett antal projekt som jag kommer att driva till att börja med för att med tiden öka på och prova nya saker. Vad rollen som konstruktör faktiskt innebär är inte helt givet för mig, så det är väldigt passande att jag ska gå en kurs just för nyblivna konstruktörer i början av nästa vecka. Efter det kanske jag försöker mig på att ge er en arbetsbeskrivning 🙂

Trevlig helg!

God fortsättning kära läsare på traineebloggen! Hoppas att ni har haft en lugn och skön julledighet så att ni är laddade att göra 2015 till ERT år med allt vad det innebär. Själv blev jag otroligt inspirerad av en god vän som berättade att hon inför 2015 identifierat olika områden som hon skulle vilja jobba med för att göra att hennes 2015 blir bättre än vad 2014 var. “Jaha, men det är väl inget nytt för världen”, tänker ni så varje eviga människa i Sverige har nyårslöften inför året. Och visst, så är det! Men hur ofta håller dessa nyårslöften året ut..? Det som jag blev inspirerad av och det som gör att jag är övertygad om att hon kommer klara dem är att hon inte bara identifierat sina nyårslöften, såsom “Jag ska träna mer under 2015”, utan hon har också satt ett årsmål där hon ska springa Lidingöloppet. Sedan har hon brutit ner årsmålet till delmål per månad och vecka, där hon också har utsatt tid för uppföljning så att hon hela tiden har koll på att hon kan leverera på sitt årsmål.

Detta är faktiskt precis så som vi på Coca-Cola Enterprises (ja, typ alla bolag) jobbar, dvs med årsbudget, månadsbudget, veckobudget, dagsbudget etc. I ett så pass säljdrivande företag som Coca-Cola Enterprises är så är det extremt viktigt att ständigt ha koll på hur man ligger till försäljningsmässigt förhållande till budget så att man inte i slutet av året får springa benen av sig för att kunna ta sig igenom det tuffa Lidingöloppet (eller i vårt fall vår årsbudget). Därför har vi på Key Account Management daglig uppföljning på hur vi sålde dagen innan, så att vi vet vilka insatser vi behöver göra för att kunna leverera veckobudgeten. Jag som person drivs otroligt mycket av att kunna se och utvärdera hur min insats förhåller sig till målet, vilket gör att jag trivs otroligt bra inom KAM. Det är också därför jag ikväll kommer att sätta mig i soffan och skriva ner mina personliga mål inför året 2015, med tydliga delmål och utvärderingar så att 2015 blir såsom jag vill ha det 🙂 Så nära budget som möjligt i alla fall…

Ha det gott!

/Johanna