Förra fredagen träffades traineegrupp 6 i helgrupp för första gången efter utbytet och semestern. Agendan för dagen gällde framförallt traineeprojektet men som en inledning hade vi lite avstämning kring vad som rör sig i huvudet hos oss just nu.

Det visade sig att vi var ganska eniga om att tankarna just nu rör sig mycket runt vad som händer sen. Vad händer den 1 januari 2013, som nu bara är några månader bort? Vem kommer jobba var? Vem ska flytta vart? Ska någon byta bana helt eller kommer de flesta av oss att bli kvar i den hemkommun vi har under traineeperioden? Svaren kommer dyka upp under höstens gång vilket är spännande. För några av oss har det dessutom redan löst sig… Men det får var och en berätta om själv när det är läge.

Men innan dess att vi avslutar traineeprogrammet ska vi också ro vårt traineeprojekt i hamn – något som vi också ser väldigt mycket fram emot.  Det känns lite som den sista tentan på universitetet, eller som sista gången man ska få betyg innan man tar studenten. Det i samband med spänningen inför vad som händer sen, gör att känslan inför hösten är lite som sista terminen innan examen…

/Therese Månsson, traineeprogrammet SKNV

I förra veckan rapporterade ekot om att den offentliga sektorn kommer att behöva anställa flera hundratusen de kommande åren. Anledningarna till behovet av framtida medarbetare inom den offentliga sektorn är bland annat stora pensionsavgångar, ökat antal barn som behöver utbildning och ökat antal äldre som behöver vård- och omsorg.

I samma artikel säger representanter från SACO, som också får medhåll från SKL, att den offentliga sektorn måste bli bättre på att synas ute bland folk för att kunna säkerställa den framtida kompetensförsörjningen. Kurser, gästföreläsningar och traineeplatser nämns som exempel på hur den offentliga sektorn kan bli mer offentlig för folk personifierade av studerande på universitet och högskola.

På vilket sätt har då vi nuvarande traineer bidragit med att nå ut till folk om den offentliga sektorn? (1) Vi går ett traineeprogram, (2) hela våren har vi som representanter för den kommunala sektorn varit ute och träffat skolungdomar, (3) vi är aktiva på sociala medier, (4) vi har deltagit på några arbetmarknadsmässor på universitet och högskolor runt om i södra Sverige.

Med utgångspunkt i jämförelsen ovan med vad som efterfrågas av studerande på universitet- samt högskola och vad vi inom traineeprogrammet har gjort kan jag konstatera att även vi har mer att göra. Vi traineer pratar gärna om den offentliga sektorn, våra jobb och vår arbetsgivare. Därför uppmuntrar jag er som vill veta mer om varför den offentliga sektorn är attraktiv som arbetsgivare att fråga oss som är traineer just nu. Jag tycker att jag har världens bästa jobb i världens mest spännande bransch och jag skulle känna mig priviligerad om jag skulle få berätta mer om den just för dig. Och jag är helt övertygad att mina kollegor känner detsamma över sina jobb.

Snälla ni alla där ute, hör av er!

//Niklas

Under ungefär ett års tid har vi traineer genomfört ett omfattande arbete för att undersöka hur kommuner kan arbeta i syfte att bli en attraktiv arbetsgivare för unga i framtiden.  Insamlingen av material till denna strategi har skett under våren genom de skolbesök vi gjort runt om i de tio kommunerna i Skåne Nordväst. På så vis har vi fått lyssna till många högstadieungdomar när det berättar om synen på sitt framtida yrkesliv samt deras kunskaper och tankar om kommunala jobb. Genom vårt arbete hoppas vi att vi på sikt kommer minska avståndet mellan dagens unga och den kommunala sektorn som potentiell framtida arbetgivare. Under sommaren har vårt insamlade material analyserats och nu vässar vi våra pennor för att strategin på ett så tydligt sätt som möjligt ska presentera det åtgärdsförslag som vår undersökning har resulterat i. I november kommer vi att presentera strategin i sin helhet.

Det är med anledning av traineeprogrammets projektarbete som jag fort uppmärksammar den debattartikel som Maria Stockhaus och Ingela Gardner Sundström, från Sveriges kommuner och landsting (SKL) skrev i Helsingborgs dagblad för några dagar sedan. Artikeln ger praktiska råd hur den svenska skolan bör arbeta framöver för att locka fler studenter till läraryrket, en av de största yrkeskategorierna inom kommunal sektor. Sammanfattningsvis identifierar Stockhaus och Sundström följande framgångsfaktorer:

• Skapa bättre karriärmöjligheter för lärare
• Ge bra lärare bra lön
• Stärk ledarskapet
• Skapa bra arbetsmiljö och mindre stress
• Utveckla lärarutbildningen
• Öka statusen genom bättre resultat
• Ersätt ensamarbete med team work
• Tala väl om skolan!

När vi traineer har träffat unga skolelever runt om i Skåne har just läraryrket blivit ett ämne för diskussion vid flera tillfällen. Läraryrket är ett av de yrken inom kommunalsektor som barn och unga möter tidigt i livet, och på så vis också får en naturlig anknytning till. När läraryrket har diskuterats runt om i klassrummen, såväl som andra yrken inom offentlig och privat sektor, har ungdomarna beskrivit de egenskaper som de själva anser viktiga i förhållande till det framtida arbetslivet. Vikten av samarbete, en rättvis lön, karriärmöjligheter, samt en god arbetsmiljö har ofta kommit på tal och det glädjer mig att ungdomarnas syn i mångt och mycket är så lik de faktorer som SKL presenterar.

Utifrån mitt arbete som organisationsutvecklare på barn- och utbildningsförvaltningen i Ängelholm möter jag också dagligen den utveckling som sker inom utbildningsväsendet i syfte att öka läraryrkets attraktivitet. Det gör mig glad och motiverad när jag inser att vi i Sverige både på statlig och kommunal nivå, och inte minst utifrån ett medborgarperspektiv, i mångt och mycket delar samma uppfattning gällande lärareyrkets betydelse. Jag kommer följa den fortsatta debatten om läraryrket med spänning, och naturligtvis tala väl om skolan. I skolan lär vi ju barn att läsa. Det ska vi vara stolta över.

foto: www.engelholm.se

Läs SKL:s debattartikel i sin helhet: http://hd.se/ledare/2012/07/24/atta-punkter-for-fler-bra-larare/

Läs om traineeprogrammets projektarbete: http://traineeprogrammet.se/kommunen-den-sjalvklara-arbetsgivaren-for-unga/

// Elin, traineeprogrammet Skåne Nordväst

Det finns en del föreställningar om kommunen som organisation och arbetsgivare som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Vi har under våra workshops i skolor runt om i Skåne nordväst träffat elever som har lite eller ingen kännedom om kommunal verksamhet och många gånger är det en negativ bild de har av kommunen. Detta är nog ingen enskild företeelse för Skåne nordväst utan det är säkerligen vanligt förekommande i hela landet, även bland den äldre befolkningen. Jag anser att det är en skymf för det valda demokratiska systemet att stora delar av befolkningen inte känner till systemets uppbyggnad, vilket i förlängningen innebär att individen inte känner till vilka skyldigheter och rättigheter de har i samhället. Jag ska försöka bringa klarhet i vem kommunen är och vad kommunen gör i detta inlägg. Det blir dock en kort version, det finns mer att läsa om kommunal verksamhet än vad som skrivs i detta inlägg.

Begreppet kommun har två olika betydelser:

1. Kommunen som geografisk plats där invånare bor, företag, organisationer och verksamheter bedrivs.
2. Kommunen som verksamhet, arbetsgivare och tillhandahållare av service och tjänster till invånare som bor i kommunen.

Varför kommunalt självstyre?

I Sverige finns idag 290 kommuner. Uppdraget för kommunerna är generellt sedan 1862 att sköta sina ”inre gemensamma angelägenheter” och utveckla och förvalta ett väl fungerande samhälle på lokal och regional nivå, med medborgarinflytande och ansvarsutkrävande av valda företrädare. Lokal självstyrelse skapar förutsättningar för demokrati och förankring genom delaktighet och ansvar för samhällets utveckling. Den kommunala självstyrelsen innebär friheten att själva kunna fatta beslut under eget ansvar för att utveckla ett väl fungerande samhälle och för att ta till vara på och hushålla de gemensamma resurserna. De förtroendevaldas närhet till den kommunala verkligheten ger möjlighet till överblick. Genom kommunal självstyrelse kan medborgarna själva vara med att styra hur gemensamma lokala intressen ska tas tillvara, vilket sker genom valda representanter i kommunala nämnder, utskott eller fullmäktige. Det är fullmäktige som beslutar nivån på skatten som kommuninvånarna ska betala.

Kommunens lagstadgade uppgifter?

Det finns olika lagar som styr den kommunala verksamheten men det övergripanden lagen är kommunallagen. Det är en så kallad ramlag, vilket innebär att det finns utrymme för tolkningar för hur lagen ska förstås för att vara flexibel och kunna anpassas till efter skiftande omständigheter.

Enligt lagen har kommunen ansvar för:

• Social omsorg, såsom äldreomsorg och sociala biståndsfrågor
• Skolgång för barn och ungdom
• Vatten och avlopp
• Lokal och regional trafik (tillsammans med andra aktörer)
• Civilförsvar
• Plan- och byggfrågor
• Räddningstjänst
• Miljö- och hälsoskyddsfrågor
• Bostadspolitik
• Fritid, idrott, kultur, ungdom
• Renhållning och avfallshantering

Det finns en del annan verksamhet som kan bedrivas på frivillig grund, till exempel:

• Fritidsverksamhet
• Kulturverksamhet (bortsett från biblioteken)
• Bostäder
• Energi

Det är en verksamhet som kräver bred kompetens vilket enligt mig gör det till en spännande arbetsplats. Utmaningen arbetet innebär att förhålla sig till de lagar och föreskrifter som styr verksamheten samtidigt med vetskapen om att det är skattepengar som bedriver verksamheten är otrolig. Verksamheten bevakas ständigt av media och befolkningen, vilket är en del av att vara en offentlig aktör. En av mina upplevelser efter att ha arbetat nästan ett år inom kommun är att verksamheten inte anstränger sig tillräckligt för att berätta om allt det positiva som kommunen faktiskt gör utan det är snarare den negativa publiciteten som styr bilden av kommunens verksamhet. Det kan även förklaras genom att goda nyheter inte alltid har lika stort nyhetsvärde som dåliga nyheter.

Detta var kort om den kommunala verksamheten, som sagt finns det mycket mer att läsa. Kommunen ställs inför många utmaningar i framtiden och en av dem är att förbättra bilden av verksamheten bland invånarna samt öka kunskapen om verksamheten.

/Negin

Liksom mina kollegor håller även jag just nu på att avsluta en hel del saker. Men att jag avslutar saker betyder inte att traineeprogrammet tar slut här utan enbart att jag laddar inför en spännande höst efter några veckors sommarledighet.

I skrivande stund lägger jag sista handen på en genomgång av min abetsplats styrdokument. Styrdokumenten är ju ett instrument som används av politiken utöver lagar och förordningar för att styra verksamheten, i det här fallet den kommunala verksamheten. Därmed är styrdokumenten i förlägningen oerhört viktiga för det demokratiska systemet genom att det faktiskt indirekt är folket som styr över verksamheten då det är folket som valt våra politiska representanter. Demokrati utgår ju som bekant från de grekiska begreppen demos och kratia som sammansatt betyder folkstyre.

Jag ser fram mot hösten där bland annat det gemensamma projektet ska presenteras. Just projektledarskapet är också något jag har avslutat i dagarna och lämnat över till Sara och Sarah. Jag är glad och upprymd av den erfarenhet jag har fått genom att leda projektet under en månads tid och vara Negins bollplank under den månad hon ledde pojektet.

Jag är övertygad att Sara och Sarah kommer att göra ett lysande arbete med att leda projektet de kommande tre månaderna och jag är lika övertygad att resultatet kommer att vara en stor och viktig del i de nordväst skånska kommunernas arbete med att rekrytera framtida unga medarbetarer.

Med utgånspunkt i projektet ser jag även fram mot de kontakter vi har knutit under våren. Förhoppningsvis kan vi ta del av vårt uppbyggda nätverks ackumulerade kunskap och använda det för att lyfta projektet yterliggare än nivå. Att nätverk är en viktig del i ett samhällsentreprenöriellt arbetssätt lärde vi oss för några veckor sedan av professor Bengt Johanisson.

Med ovanstående tankar och reflektioner önskar jag alla en trevlig sommar. Ni liksom jag som ska ha semester en trevlig semester och alla ni som arbetar när vi andra är lediga: Tack för er insats – ert arbete är ovärdeligt oavsett om ni jobbar inom den privata sektorn eller välfärdsbranschen!

//Niklas Åkerström

Idag är det en dag kvar till midsommar, en vecka kvar till semestern, och en månad kvar till att jag tillträder min nya tjänst. Vi börjar från början.

Imorgon är det midsommarafton, den tidpunkt på året när dagen är som längst och natten som kortast.  Jag läste i tidningen i morse att midsommar är den högtid när SMHI har flest telefonsamtal på hela året. Gratistidningen på tåget i morse hade även gjort en ungefärlig uträkning på hur många artiklar som skrivits i Sverige om midsommarvädret den senaste månaden, och siffran översteg 10 000 (!) artiklar. Fint väder under Sveriges högtidsdagar är en viktig fråga, det är bara att konstatera. Sol på midsommar och snö på julafton, då håller alla tummarna så hårt att knogarna vitnar.

På mitt kontor på Helsingborg business Region strålar dagens fina väder in genom det öppna kontorslandskapet. Det känns otacksamt att veva ner persiennerna, men samtidigt en nödvändighet för att bli färdig med det arbete som återstår innan jag lämnar mitt fyra månader långa utbyte. Jag kom hit första dagen i mars och fick ett uppdrag att undersöka stadens kompetensförsörjning i framtiden. En spännande uppgift som har inneburit många samtal med det lokala näringslivet, djupdykningar i det prognoser som Arbetsförmedlingen och Region Skåne har gjort, och även ett och annat samtal med analytiker på andra myndigheter som arbetar med frågan. Att undersöka vilka förutsättningar Helsingborg har i att lyckas möta den allt större efterfrågan på utbildad arbetskraft i framtiden har också varit en intressant arbetsuppgift i förhållande till det projektarbete som vi traineer arbetar med tillsammans. Genom klassrumsbesök i Helsingborg, såväl som i de andra nordvästskånska kommunerna har vi undersökt högstadieungdomars syn på framtiden och det kommande arbetslivet. Projektet som vi traineer arbetat med har många gånger hjälpt mig i mitt utredningsarbete i Helsingborg, och det har varit stimulerande att känna hur olika processer och arbeten kan korsbefrukta varandra. Nu i eftermiddag har jag avstämningsmöte med projektgruppen för kompetensförsörjning, och därefter har jag en veckas tid till att avsluta arbetet, städa skrivbordet, och lämna tillbaka telefonen och nyckeln som jag haft till låns. Utbytet har varit ett värdefullt tillfälle att få insyn i en helt annan verksamhet och en annan arbetsplats. Jag tar också med mig en positiv erfarenhet av att arbeta med arbetskraftsfrågor med fokus på näringsliv, akademi och offentlig sektor.

För första gången på länge kommer jag om en veckas tid ha betald sommarsemester under några väl valda veckor i juli och augusti som jag själv har utsett. Semester blir ett tydligt avstamp från studentlivet in i arbetslivet, från sommarjobb under de soligaste veckorna när ordinarie personal vill vara lediga, till en noga planerad sommarsemester under utvalda veckor. Jag ska bada så mycket så att håret inte hinner torka förrän det är dags att återgå till jobbet igen!

Precis innan jag inledde mitt traineeutbyte här i Helsingborg fick jag ett erbjudande från barn- och utbildningsförvaltningen i Ängelholm där jag har min traineeanställning. Jag blev tillfrågad att börja arbeta som organisationsutvecklare på förvaltningen, en tillsvidareanställning med start efter sommarsemestern. Ett erbjudande jag med stor glädje tackade ja till och förväntansfullt ser fram emot. Det känns otroligt roligt och inspirerande att gå på semester och veta att ett häftigt uppdrag väntar på mig när jag kommer tillbaka. Om en månad är jag där! Jag kommer också ha förmånen att starta min nya tjänst inom ramen för traineeprogrammet under hösten, och på så vis få jag fortsätta och utvecklas genom alla de utbildningar och spännande inslag som traineeprogrammet erbjuder.

Så ser det ut just nu, en dag, en vecka, och en månad framåt i tiden. När vi ses igenom till hösten så kan vi säkert säga hur årets midsommarväder blev. Och jag kan skriva inlägg här på bloggen om hur jag upplever min nya tjänst i Ängelholm.

Jag önskar er alla en glad midsommar!

foto: Anna Olsson

// Elin, traineeprogrammet Skåne Nordväst

Igår, den 13:e juni, var det dags för kommunbesök i Klippan. En kort summering av dagen:

• Kris – och säkerhetssamordnaren Göran Tesfai Skoglund berättar om deras arbete inom området. Vi fick anta olika roller(jag antog rollen som kommunchef) och utsättas för ett scenario för att testa hur vi skulle agera i en kris.
• Brottsförebyggaren Henrik Ehrenberg berättar om hur han fungerar som en länk mellan olika kommunala institutioner för att på ett tidigare stadium och på ett mer effektivt sätt hjälpa ungdomar som behöver stöd och vägledning.
• Miljöchefen Helena Holmgren för Söderåsens miljöförbund berättar om förbundets uppkomst och arbete.
• Kommundirektören Hans-Åke Lindvall berättar om Klippans utveckling och utmaningar i framtiden.

I vanliga fall skulle det ha gjorts en mer innehållsrik redogörelse om de olika föredragen. Istället tar jag tillfället i akt och berättar om hur fantastiskt det är att få spendera en dag där du ges möjligheten att blir mer allmänbildad genom att få föra en dialog med personer som berättar om deras arbete/verksamhet. Jag lärde mig massor igår, bland annat hur man bör agera i en kris, hur arbetsplatser kan arbeta förbyggande för att kunna hantera en kris när den väl sker, att samverkan mellan olika myndigheter leder till ett mer effektivt arbete och att privatpersoner får bekosta sina egna avloppssystem om de inte kan använda sig utav de kommunala systemen. Detta är bara ett axplock av intressanta diskussioner som ägde rum i Klippan.

Nästa påstående är ingen överdrift: Jag älskar att diskutera. Jag lär mig mer genom att få föra en dialog och jag vill kunna ställa de frågor som jag finner mer intressanta. Värdet i att träffa och diskutera med andra står högt på min lista och väldigt många av de sammanhang som vi befinner oss i till följd av traineeprogrammet skapar förutsättningar för detta. Det borde satsat mer på att skapa förutsättningar för samtal mellan olika verksamheter, det kan bara leda till positiva effekter när medarbetare vet mer om varandras verksamheter för att kunna dra lärdom av varandra och skapa nätverk. När jag inte längre är trainee utan en medarbetare som alla andra kommer min bild av de kommunala verksamheterna troligtvis att se annorlunda ut eftersom jag har getts bättre förutsättningar att skapa mig en helhetsbild av kommunen som organisation. Jag har fått möjligheten att bygga upp ett nätverk som jag med största sannolikhet kommer att ha stor nytta av i mitt fortsatta arbetsliv. Det är kanske inte försvarbart att alla ska få samma förutsättningar som vi har haft under vår traineeperiod men det finns andra medel att använda sig av för att nå liknande resultat och det borde satsas mer på en sådan utveckling inom organisationen.

Jag kan reda nu säga att det kommer att kännas tungt när traineeprogrammet är slut och jag inte längre på ett lika befogat sätt får tillfälle att träffa lika många personer från så pass olika verksamheter. Vem vet vilka nya och spännande utmaningar vi får ställas inför när nästa steg i arbetslivet ska tas!

/Negin

En sak som verkligen utmärker traineeprogrammet är vårt 4 månader utbyte där vi får möjligheten att prova på en annan verksamhet än den där vi är huvudsakligen placerade. I mitt fall har jag bytt kommunikationsavdelningen på Landskrona stad mot Näringsliv- och marknadsavdelningen i Höganäs kommun.

När utbytet närmade sig i februari månad var jag ambivalent. Självklart skulle det bli intressant att ta del av en annan verksamhet. Fast jag trivdes ju så bra i Landskrona att det var med tveksam optimism jag började i Höganäs den 1 mars.

Sedan dess har det gått drygt tre månader – och jag stortrivs. På tre månader har jag hunnit lära känna nya kollegor, en ny kommun, en ny verksamhet, fått genomföra en företagsafton, en dag med föredrag och workshops i sociala medier, lär mig massor om hur man arbetar i kommunen i näringslivsfrågor, arbetat med euronäs, skrivit nyhetsbrev, hjälpt till på stadshusluncher för företagare, lärt mig grunderna i InDesign, skrivit en kommunikationsplan (dock inte färdig än) mm mm.

Ny miljö, nya kollegor och nya arbetsuppgifter kräver en viss anpassningsprocess, och när jag väl kände att jag var en del av verksamheten så var det nästan dags att börja tänka på att avsluta det jag påbörjat för att hinna bli klar innan semestern. Så förutom alla de nya erfarenheter jag fått i Höganäs, så är själva processen man går igenom under utbytet en fantastisk erfarenhet i sig. En erfarenhet man kan likna vid en crash course i att byta jobb.

Glad sommar!

Entrrr… antre… entreprönö… entreprenöriell?!

Namnet få lyckas uttala, men ändock ett koncept som förmodligen inte undsluppit någon. I går fick vi i traineeprogrammet Skåne nordväst möjlighet att lyssna till, och arbeta tillsammans med, Bengt Johannisson, professor i just entreprenörskap från Linnéuniversitetet/Växjö universitet.

Dagen blandades med föreläsningar och gruppövningar där entreprenörskap och samhällsentreprenörskap presenterades och diskuterades. Under förmiddagen diskuterade vi begreppet entreprenörskap som allt oftare nämns i vår vardag och cirklar runt definitioner som innefattar att skapa resurser och realisera idéer. Vi diskuterade även fram andra relevanta komponenter som begreppet kan innefatta: att vara initiativrik, ansvarig för att skapa nytt tillsammans, vara medveten om och bejaka sin kontext – timing, starta nya processer, vara modig, att vara passionerad, och klurig i vardagen. Bengt menar att barn är den perfekta definitionen av en entreprenör i vardagen, med sina ständigt nya lösningar. Han menar även att:

”Som entreprenör skapar man ett stort kontaktnät som används för att lösa uppgifter man inte kan lösa på egen hand.”

Innan vår ”entreprenörsdag” hade Bengt delat in oss i tre grupper som alla skulle redovisa sina tankar och idéer om vad entreprenörskap/samhällsentreprenörskap kan innebära. Presentationerna väckte tankar och frågeställningar såsom:

■ Är Pippi Långstrump den sanna entreprenören?
■ Innebär politisk aktivism att besitta ett entreprenöriellt kapital?
■ Till vilket pris får entreprenöriella handlingar användas för att förbättra samhället?

Eftermiddagen ägnade vi specifikt till begreppet ”samhällsentreprenörskap” som enligt Bengt fungerar för att mobilisera människor och resurser, forma och innovativt organisera lösningar på sociala problem samt skapa sociala mervärden och verka över sektorsgränserna.

Vi gavs också tid att reflektera över entreprenörskapet i vårt projekt, vilket syftar till att göra kommunen till en självklar arbetsgivare för unga. Det kan ses som att vi genom att möta vår målgrupp och låta dem vara medskapare till strategin och att vi genom att inspirera och sprida vårt arbete till andra aktörer såsom SKL (Sveriges kommuner och landsting) slår ett slag för de entreprenöriella tankarna. Detta då vi fyller luckor och mellanrum, som behöver bli fyllda, på området vi studerar. Den stora entreprenöriella utmaningen som dock väntar på oss är att engagera och göra våra uppdragsgivare och andra berörda delaktiga i resultatet, så att de ska vilja använda sig av det och förverkliga strategin i sina verksamheter!

För att kunna utveckla sitt entreprenörskap behövs dock en kultur där nya idéer tas emot och tas tillvara. Det kräver också en miljö där kreativitet och nyfikenhet uppmuntras och där personal tillåts prova egna idéer.

Men det behövs också mod! Mod för att våga ta stegen ut i det okända och löpa linan ut med sina idéer, trots att de kan mötas av misstro av omvärlden.

För ibland behöver vi göra vissa saker, även om det känns lite farligt – för annars är vi inga människor… något som en klok författare och småländska satt fingret på:

”Men då sa Jonatan att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt.

’Varför då’, undrade jag.

’Annars är man ingen människa utan bara en liten lort’, sa Jonatan.”

(Ur Bröderna Lejonhjärta)

                     En klok småländska, vid sidan av en sann entreprenör

//Sarah Lundberg & Sara Boström, Traineeprogrammet Skåne nordväst

Sedan lite mer än två veckor har jag tillsammans med Negin tagit över projektledarskapet för vårt gemensamma projekt vars syfte är att kommunen ska bli en självklar arbetsgivare för unga. Liksom tidigare projektledarpar är en person ordinarie projektledare en månad samtidigt som den en annan person är vice projektledare. När månaden har gått skiftar vi och vice blir ordinarie och tvärtom för ordinarie.

För mig har projektledarskapet hitintills inneburit att jag har tagit ett stort ansvar för att ha en helhetssyn för projektet och det arbete som föregår just nu. Men även att spana framåt och försöka planera det strategiska arbetet och förutse eventuella problem. Vi lämnar ju snart fasen där vi samlat in material genom workshops med skolungdomar.  

Arbetet som projektledare har varit spännande och att ha en kollega likt Negin att öppet diskutera tankar, frågeställningar, problem samt olika möjliga tillvägagångssätt är en ynnest. Telefonsamtalen mellan mig sittandes i Båstad samt Negin sittandes i Helsingborg har varit många och långa. Det har varit både skratt samt långa utläggningar med genomtänkta argument när vi tyckt olika. Att kunna diskutera öppet med någon som inte räds att tycka annorlunda, dela med sig av sin syn på saker och ting samt lägga fram sina argument är något jag är övertygad om både är till gagn för projektet men även för min personliga utveckling då jag faktiskt har framtida ledarambitioner i offentlig sektor.

Med anledning av den fas projektet befinner sig i just nu är kalendern fulltecknad. Vill poängtera att det enbart är roliga saker som fyller kalendern, men för stunden har jag inga problem att sysselsätta mig om dagarna.  

Imorgon onsdag förmiddag ska jag, Johanna och Negin förbereda ett dialogseminarium med utgångspunkten i vårt projekt som vi ska hålla på konferensen Stora Arbetsmarknadsdagen i Stockholm  På eftermiddagen ska vi återigen träffa skolungdomar för att få ta del av deras syn på framtiden och arbetsmarknaden. Denna gång i min uppväxtort Höganäs.

Torsdag är det röd dag och jag är ledig.

Fredag är halv arbetsdag och jag ska ägna den åt att förbereda den sista workshopen inom projektet. Utöver det har jag schemalagt tid att fundera över begreppet samhällsentreprenörskap samt genomföra de uppgifter som faller på mig under onsdagförmiddagens arbete.

Beroende på ifall allt är klappart och klart inför Stockholm ska olika frågor kring samhällsentreprenörskap diskuteras med Elin, Jasna samt Sophia inför onsdagens utbildning inom ämnet.

Tisdag förmiddag är tom. Eftermiddagen ska ägnas åt ett möte Sara B har kallat mig, Caroline, Elin, Jasna och Negin till med anledning att hon är samordnare i den grupp som inom ramen av vårt projekt ska analysera materialet från workshopens samt enkäten.

På onsdag har jag tillsammans med mina traineekollegor förmånen att träffa Bengt Johannisson, professor i entreprenörskap, för att ta del av hans klokskap. Förhoppningsvis kan vi i traineegruppen även tillföra något till honom. Efter utbildningen bär det av till Stockholm med flyg tillsammans med Johanna och Negin.

På torsdag kommer Negin, Johanna och jag att leda ett dialogseminarium på Stora arbetsmarknadsdagen med utgångspunkt i vårt projekt. Förhoppningsvis kommer de vuxna som kommer för att lyssna på oss vara lika delaktiga och engagerade som de ungefär 800 skolungdomar vi har träffat personligen senaste månaderna. På kvällen flyger vi tillbaka till Skåne.

Fredagen är i skrivande stund blank i almanackan. Men jag är inte orolig att den kommer att vara så länge till. Till exempel skulle dagen kunna ägnas åt att ånga upp tankar och reflektioner från dialogseminariet i Stockholm, för visst måste väl vuxna som besöker en konferens för studie- och yrkesvägledare, skolpersonal, myndigheter samt arbetsliv vara lika engagerade som de 800 skolungdomar vi har träffat. De 800 skolungdomar som är morgondagens medarbetare.  

//Niklas Åkerström, Traineeprogrammet Skåne Nordväst