Igår, den 13:e juni, var det dags för kommunbesök i Klippan. En kort summering av dagen:

• Kris – och säkerhetssamordnaren Göran Tesfai Skoglund berättar om deras arbete inom området. Vi fick anta olika roller(jag antog rollen som kommunchef) och utsättas för ett scenario för att testa hur vi skulle agera i en kris.
• Brottsförebyggaren Henrik Ehrenberg berättar om hur han fungerar som en länk mellan olika kommunala institutioner för att på ett tidigare stadium och på ett mer effektivt sätt hjälpa ungdomar som behöver stöd och vägledning.
• Miljöchefen Helena Holmgren för Söderåsens miljöförbund berättar om förbundets uppkomst och arbete.
• Kommundirektören Hans-Åke Lindvall berättar om Klippans utveckling och utmaningar i framtiden.

I vanliga fall skulle det ha gjorts en mer innehållsrik redogörelse om de olika föredragen. Istället tar jag tillfället i akt och berättar om hur fantastiskt det är att få spendera en dag där du ges möjligheten att blir mer allmänbildad genom att få föra en dialog med personer som berättar om deras arbete/verksamhet. Jag lärde mig massor igår, bland annat hur man bör agera i en kris, hur arbetsplatser kan arbeta förbyggande för att kunna hantera en kris när den väl sker, att samverkan mellan olika myndigheter leder till ett mer effektivt arbete och att privatpersoner får bekosta sina egna avloppssystem om de inte kan använda sig utav de kommunala systemen. Detta är bara ett axplock av intressanta diskussioner som ägde rum i Klippan.

Nästa påstående är ingen överdrift: Jag älskar att diskutera. Jag lär mig mer genom att få föra en dialog och jag vill kunna ställa de frågor som jag finner mer intressanta. Värdet i att träffa och diskutera med andra står högt på min lista och väldigt många av de sammanhang som vi befinner oss i till följd av traineeprogrammet skapar förutsättningar för detta. Det borde satsat mer på att skapa förutsättningar för samtal mellan olika verksamheter, det kan bara leda till positiva effekter när medarbetare vet mer om varandras verksamheter för att kunna dra lärdom av varandra och skapa nätverk. När jag inte längre är trainee utan en medarbetare som alla andra kommer min bild av de kommunala verksamheterna troligtvis att se annorlunda ut eftersom jag har getts bättre förutsättningar att skapa mig en helhetsbild av kommunen som organisation. Jag har fått möjligheten att bygga upp ett nätverk som jag med största sannolikhet kommer att ha stor nytta av i mitt fortsatta arbetsliv. Det är kanske inte försvarbart att alla ska få samma förutsättningar som vi har haft under vår traineeperiod men det finns andra medel att använda sig av för att nå liknande resultat och det borde satsas mer på en sådan utveckling inom organisationen.

Jag kan reda nu säga att det kommer att kännas tungt när traineeprogrammet är slut och jag inte längre på ett lika befogat sätt får tillfälle att träffa lika många personer från så pass olika verksamheter. Vem vet vilka nya och spännande utmaningar vi får ställas inför när nästa steg i arbetslivet ska tas!

/Negin