Förra helgen var jag på besök i Prag för att hälsa på Emma, en av de andra traineerna, som gör sin utlandspraktik där just nu. Vi hade en härlig helg fylld av fotboll, klosteröl, shopping, synagoga-sightseeing, tjeckisk mat, regn och solsken. På söndagskvällen skulle jag ta flyget hem, hyra bil på Arlanda, hem och sova och sedan köra till Scanias fabrik i Oskarshamn för att vara där på måndag morgon. Trodde jag.

Problemen hopade sig lika snabbt som molnen på en svensk sommar. Till att börja med fick vi inte ut bilen ur garaget hemma hos Emma i Prag. Garaget hade en ganska annorlunda lösning med en hiss som tar bilen ner till rätt våningsplan. Väldigt praktiskt när allt funkar. Väldigt opraktiskt när man ska ha ut bilen en söndagskväll från två våningar under marken och hissen inte funkar. Istället kastade jag mig in i en taxi och kom till flygplatsen 75 minuter innan flyget skulle gå. Bara för att upptäcka att det inte fanns något flyg som gick den tiden. Mitt flyg hade blivit inställt och jag blivit ombokad på ett som gick 9 timmar tidigare. Det var bara att den informationen inte hade nått fram till mig.

Så där stod jag klockan sju en söndagskväll utan biljett hem och med kollegor som väntade mig i Oskarshamn måndag morgon. Min stora mardröm varje gång jag varit tvungen att gå upp tidigt för att hinna med ett flyg hade slagit in. Det kändes verkligen som att världen skulle gå under. Men som tur var gjorde den inte det. Min snälla sambo lyckades boka en ny biljett till mig till dagen efter, Emma gav mig sovplats en natt till och nästa morgon fick jag skjuts till flygplatsen av traineekollegan Henrik som också jobbar i Prag. Jag kom till slut till Oskarshamn 12 timmar försenad vilket var långt ifrån optimalt, men det funkade tack vare förstående kollegor. Och trots att veckan började tråkigt blev det till slut riktigt bra med intressant och lärorik problemlösning inom monteringen. Slutsats: Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det kan faktiskt bli ganska bra ändå.

Jag uppe vid klostret i Prag med utsikt över staden – man kan ju inte vara annat än lycklig!