Hej alla läsare. Glad sommar! Jag sitter hemma efter att ha varit på besök i London med Cinnober måndag-fredag. Jag landade i Umeå igår och har efter en lång sömn återhämtat mig från dagarna. Det var väldigt mycket som hände och vi kan dela med oss av, men just nu tänker jag dela med mig utav ett inlägg jag faktiskt skrev på plats men aldrig hann ladda upp förrän nu! Som bonus får ni även en bild på två hyperpeppade traineer  precis innan besöket på London Metal Exchange.

11 Juni

Jag och min traineekamrat Johan flög på måndag till London för att träffa kunder och vara på konferensen International Derivatives Expo (IDX). Igår var jag på konferensen, idag är det Johans tur!

Att vara på konferens inriktad mot finans är något helt nytt för mig och att stiga ut ur ”projektbubblan” och istället representera Cinnober som helhet har varit en väldigt läraktig upplevelse. Eftersom att jag kommer från en teknisk utbildning utan några tidigare kunskaper inom finans var det till en början ganska svårt att presentera Cinnober på rätt sätt och kunna formulera mig på ett sätt så att de jag pratar med förstår. Det finns andra språkbarriärer än bara engelska kontra svenska! Trots den tidiga uppförsbacken gick allt bra, med de andra Cinnober-representanterna på plats och redo att komma med tips och ta över ifall en konversation drev iväg mot för mig okända områden blev besöket på konferensen en kanonupplevelse.

Idag har jag suttit hos vår kund LME Clear, London Metal Exchanges egna clearinghus, och har bland annat försökt samla mina tankar om gårdagen och skriva ned så mycket det går innan jag glömmer detaljerna. Utöver arbetet ser jag fram emot att hinna turista lite under de kvällar som återstår innan vi flyger hem på fredag. Då jag och Johan väl kommer tillbaka till Umeå kommer vi nog sätta oss och skriva ett lite mer sammanfattande inlägg om våra upplevelser i London men jag ville skicka iväg en liten uppdatering redan nu.

Jag ser fram emot imorgon, då ska vi till London Metal Exchange och få se ett av de enda kvarvarande börshandelsgolven i världen där handeln sker öga mot öga och inte har övergått till elektronisk handel! Det ska bli en riktig upplevelse, förhoppningsvis blir handeln intensiv!

Som utlovat i förra inlägget kommer här en beskrivning av hur ett verkligt äventyr kan te sig som marknadstrainee på Scania.

Äventyret började en tidig morgon med flyg till Hyderabad norr om Bangalore. Dessa städer är relativt lika i storlek och båda har extremt mycket företag stationerade där, vilket har gjort att det tydligen finns en ständig kamp mellan städerna. Det har varit kapplöpning både i bygge av ny flygplats och ringväg och båda städerna hävdar att den är bättre än den andra. Hyderabad är också känd för sin starka mat, vilket kändes något oroande som svensk när indierna själva säger att maten är stark. Signumrätten är Bryani och den är så välkänd att min kollega köpte THE Biryani på flygplatsen och tog med hem till sin fru. Hyderabads sista kännetecken är dess chaufförer som kör snabbt och galet, återigen ett uttalande som fick mig att fundera eftersom det kom från indierna själva och resan skulle innebära en mängd timmar i bil med en chaufför från Hyderabad.

Vår chaufför visade sig inte vara så galen, men han visste väl hur man tutar sig fram, sicksackar mellan kor, tvärbromsar innan fartgupp och med hjälp av peppande Hindimusik kör in över en halvtimma  på en normal 2-timmarstur. Vi checkade in på det enda hotellet i samhället och där var jag minst sagt en udda gäst.  När jag skulle installera mig i mitt rum var där helt plötsligt massa människor. Två äldre kvinnor tittade på mig med stora ögon och frågade saker på Hindi. En annan kille försökte översätta på sin extremt begränsade engelska och frågorna som kom ut blev: Smart? Salary? Skönt att på dessa mycket direkta frågor bara kunna svara Sweden och sedan le, allt annat skulle vara oförståeligt för de som ställde frågorna. Hotellet höll en högst intressant standard, därför blev mitt lånade reselakan en kär vän.

Målet för äventyret var en gruvkund till oss. I kundens gruva bryts det kol i en enorm grop, dagbrott om jag förstått svenska gruvtermer. Självklart innebär detta stor negativ påverkan på miljön som verkligen kan ifrågasättas på flera plan. Men efterfrågan finns där och Scania säljer lastbilar som är effektivare och bränslesnålare än de kunden haft tidigare, vilket i alla fall är ett litet bidrag. Gruvan är en mycket speciell plats, ett litet samhälle mitt i ingenstans där människor lever och arbetar. Någon uppskattade att uppemot 1500 personer bodde där och i närheten fanns bara extremt små och fattiga byar.

Tiden i gruvan ägnade jag och mina kollegor åt att benchmarka våra bilar mot kundens andra bilar från konkurrerande märken. Det var oerhört lärorikt att se vår produkt in action och där var verkligen action. För att komma åt kolen nere i jorden lastas jord, grus, lera och sten på lastbilens flak och 50 ton fraktas sedan upp ur den enorma gropen för att dumpas på ett annat ställe. Under min tid på Scania har jag hört mycket om att föraren är så avgörande för lastbilens prestanda och slitage, här fick jag verkligen uppleva det. Jag fick även se tydligt hur kunden var tvungen att lösa vissa situationer på ett sätt som Scania inte rekommenderar. Detta tog vi med oss hem till forskning och utveckling för att de skall få möjligheten att  undersöka hur vår produkt skall bemöta kundens specifika krav.

Jag var inte bara en udda fågel på hotellet, utan även och kanske än mer i gruvan. När jag som blond kvinna klev runt nere i gruvan bland lastbilar och grävmaskiner i 47-graders värme var det flera som ville fota mig. Jag kan helt klart se varför, inte varje dag man fotas på arbetstid.

Jag kan inte hitta ett bättre ord att sammanfattande denna affärsresa med än: Äventyr. Ett äventyr både på det personliga planet, men även ur ett arbetsperspektiv. Att efter detta äventyr byta kläder på flygplatsen i Bangalore, sova några timmar på ett plan och sedan landa nästa morgon i Kuala Lumpur för en weekend där med traineekollegan Eric, var en extrem kontrast. En underbar avslutning på en fantastisk vecka.

Tills nästa gång, då ett kortare inlägg utlovas.

Testblocket är klappat och klart och undanstädat och nu är vi utvecklare i LMEClear! Det är alltid spännande att få prova på något nytt och det har varit en riktigt skojig början på utvecklingsblocket då vi har fått en liten introduktion till olika byggverktyg (som gör körbara program av källkoden, med mera).

Nu ska Johan och Oskar få åka till London och jobba en vecka – min tur får komma senare. Det passar mig bra eftersom utveckling inte har blivit rutin än, det är nya och intressanta saker varje dag helt enkelt!

En typisk dag för mig ser väl ut ungefär såhär:

En bugrapport från kunden har kommit in.

En testare/jag utreder (ofta tillsammans med mig och krav) om rapporten stämmer och om det motsäger kraven.

Sedan börjar det riktigt roliga: jag får börja grotta ner mig i koden. Första steget är att reda ut vilken del av programmet felet ligger i.

Sedan börjar jag ”debugga” – jag kollar var programmet kör fast genom att långsamt köra koden som någonstans är felaktig. Ungefär såhär kan det se ut:

När jag väl hittat felet så rättar jag det, skriver ett eller flera automatiska test, testar manuellt – och sedan får testarna testa av det riktigt ordentligt så att jag inte har gjort något fel.

Det märks verkligen att för varje fel jag hittar och rättar så blir jag bättre, det känns alltid superroligt att lyckas med någonting! Jag återkommer senare när jag lärt mig ännu mer!

Tiden går, vädret blir varmare och sommaren är snart här. Den senaste månaden har varit fylld av intressanta aktiviteter, till exempel personalfesten som Johan tidigare skrivit om! För er som studerar är terminen så gott som slut och ett tre månaders sommaruppehåll kan ta vid. Det är ju lite olika vad man tänker göra under sommaren. Under tiden som student sommarjobbade jag på Volvo här i Umeå under de åren möjligheten gavs, annars passade jag på att läsa en sommarkurs eller två. Trots det fick jag rätt mycket tid över och ägnade mig utöver mycket annat åt att läsa. Sommaren och semestern i huvudsak är en perfekt tid att sitta utomhus och förkovra sig i en bra bok. Därför tycker jag att ett boktips är på sin plats!

Jag är precis i slutet av mitt läsande utav The (Mis)behaviour of Markets: A Fractal view of Risk, Ruin and Reward av Benoit B. Mandelbrot. Den är en del av den utökade samlingen trainee-litteratur som inte strikt tillhör något av de utbildningsblock vi går igenom. De böcker som finns i den utökade kategorin fungerar som en orientering i finansvärlden och innehåller alltså kunskap som är bra att ha med sig i ryggsäcken oavsett vad man kommer att arbeta med efter trainee-programmets slut! I boken ger Mandelbrot en historisk översikt över vägen till modern finansteori och även hur fraktaler kan användas för att bygga bättre modeller utav prisers rörelser. Då man har en aning om i vilket intervall som priset på en aktie kan ligga i vid ett framtida datum kan man estimera hur riskfylld den är. Det finns lite olika modeller man använder för att göra detta men Mandelbrot menar att fraktalmodellen, vars estimering ger ett betydligt mer riskfyllt svar, är den som bäst beskriver prisrörelsen. Boken är både intressant och underhållande att läsa och jag tror att man, även ifall man inte arbetar inom finans eller har det som specialintresse, kommer finna den mycket intressant!

Det var allt för den här gången, under hela nästa vecka befinner jag och Johan oss i London för att bland annat vara på International Derivatives Expo ( www.idw.org.uk ). Det känns jättehäftigt att flyga iväg på min första resa till utlandet med jobbet och ni lär få veta lite mer om hur resan gick då vi väl har kommit tillbaka. Ha en trevlig sommar!

Under förra veckan så hade vi en två dagarskurs om ledarskap. Första steget för att kunna leda andra är att känna sig själv. Vi pratade om hur man kan känna sig själv bättre och förstå varför man agerar på ett viss sätt och att våra känslor färgar vår upplevelse av en händelse.

Det är viktigt att förstå våra känslor, sortera vad vi tänker om dem och sedan välja ett beteende. Jag upplever att det kan vara exakt tvärtom, dvs. vi väljer ett beteende först men om man börjar tänka sen och önskar att reagera på ett annat sätt då är det för sent!

Food for thought!

Image by Jurgen Appelo (CC BY 2.0)

Förra veckan så hade vi första delen av en utmärkt kurs i ledarskap med Joakim Blomqvist där fokus låg på självkännedom, vilka egenskaper som kännetecknar en bra ledare och hur man går tillväga för att utveckla sitt ledarskap. Några av dom sakerna som togs upp i kursen var värderingar, hur mål i livet ibland motsäger sig själv, hur känslor som du upplever för stunden påverkar beslut du tar, gruppdynamik och hur självkännedom kan hjälpa dig lyckas bättre som person och som ledare.

Nu är det bara att se fram emot nästa kurs och under tiden så blir det att lösa hemstuderingsfrågorna.

Vi jobbar hårt varje dag med att leverera våra system till kunder men någon gång nu och då roar vi oss med lite fest. Igår hade vi den årliga sommarfesten här i Umeå. Det började kl 14 med att vi gick till i20-skogen med Umeå sport och motion och hade lite samarbetsövningar. Det var roligt att umgås med kollegor och speciellt roligt var att mitt lag vann!

Efter roligheterna i i20-skogen var det middag på köksbaren i Umeå. Dom bjöd på otroligt god mat, vin och tilltugg.

I övrigt så går det ganska bra för mitt projekt just nu (LME Clear). Idag är sista utvecklingsdagen på denna sprint och hela nästa vecka har vi testvecka innan vi levererar denna release till kund. Det verkar som vi har lyckats täppa till ganska många buggar så jag hoppas att kunden blir riktigt nöjd med versionen vi levererar till dom nu.

Det var allt från mig för denna gång, ha en trevlig helg!

Att vara trainee innebär möjligheten att se skilda funktioner i företaget och med det kommer tillfället att arbeta med många olika människor. Tre månader är en relativt kort tid på varje position, men samtidigt hinner man under den tiden jobba många timmar och dagar med sina kollegor.

Att jobba i Indien är ibland ganska likt att jobba hemma i Sverige, men många gånger är det även väldigt olikt. Att teamet jag jobbar i både består av indiska och svenska kollegor ger en ny dimension till arbetet. Mina indiska kollegor är mycket kompetenta, men de är indier, inte svenskar.

Att göra listan med likheter och olikheter oss emellan lång, skulle inte vara svårt. Nöjer mig dock med att dela några upplevelser hittills:

• Att uppgifter, lösningar och arrangemang är ordnade och helt klara har för många indier en lite annan betydelse än för oss svenskar. En produkt kan vara ”framme” hos Scania i Indien, men i själva verket är den i tullen. Kan bidra till viss förvirring.
• Nej har visat sig vara ett svårt ord. Att ställa frågor kräver därför lite mer eftertanke.
• Mat är extremt viktigt för indier. I lunchrummet delas mat mellan varandra och smakprov från varandras lådor och skålar delas gladeligen ut. Jag har svårt att se att detta härliga beteende skulle ske där svenska matlådor äts.
• Sist men inte minst har vi den svårtolkade huvudskakning från sida till sida. Till en början förstod jag inte alls, men nu börjar denna ”instämmande” gest bli något jag nästan tar efter. Googlade precis beteendet och insåg att jag inte var ensam om att vara förvirrad kring betydelsen.

Vi svenskar har också våra egenheter, men det är inte lika enkelt att se sina egna. Jag borde be någon av mina indiska kollegor att göra en liknande lista om oss.

Tanken var att detta inlägg skulle lagts upp tidigare, men jag har varit på äventyr hos en gruvkund på den indiska landsbygden vilket nästa inlägg kommer beskriva mer i detalj..

Nu närmar sig utvecklingsblocket med stormsteg för oss som började Cinnobers traineeprogram i våras. Det betyder alltså att det är dags att börja skriva kod som ska användas i London Metal Exchanges nya clearinghus, LME Clear.

Jag har börjat förbereda mig genom att läsa Effective Java och Optimal Trading Strategies. Den senare har egentligen ingenting att göra med att programmera, men eftersom det är just ett clearinghus som koden ska in i, så är det jättebra att veta hur handel fungerar. Här på Cinnober är det stort fokus på att kunna både tekniken och handeln, och eftersom jag inte direkt är insatt i finansvärlden sedan innan så tar jag tillfället i akt att lära mig allt jag kan för att bli en bra utvecklare redan nu!

Hittills har vi smygstartat utvecklingsblocket med en kurs i testdriven utveckling. Testdriven utveckling är väldigt populärt här på Cinnober och syftar till att skriva vältestad, testbar kod – man skriver helt enkelt test för koden innan man skriver själva koden. På det viset måste man skriva kod som går att testa och man har alltid test för den funktionalitet man vill ha.

Jag har satt ihop en liten önskelista med förväntningar till Cinnobertomten inför utvecklingsblocket:

• Testdriven utveckling vill jag jobba mer med – jag hoppas att vi får fler kurser på temat.
• Varierade arbetsuppgifter i många olika delar av systemet!
• Nya intressanta böcker till bokcirklarna!
• Sist men inte minst så förväntar jag mig kurser och workshops i hur man ska designa sin kod – hur ska den skrivas för att vara effektiv och lättläst?

Jag återkommer om några veckor med hur det går!

Hej,

Hoppas ni har det bra idag! Arbetet som trainee i MarkitSERV-projektet fortsätter, nu i rollen som ”kravare”. Officiellt är det i alla fall vad jag arbetar med, i verkligheten behöver man se till projektets behov och anpassa sig. Det kan leda till väldigt spännande kombinationer, speciellt då man är trainee och redan, utöver kravrollen, har erfarenhet utav rollerna testare och utvecklare. Då kan man hoppa in och hjälpa till med nästan vilka problem som helst!

För att ta ett exempel så börjar vi närma oss nästa release till vår kund. Av den anledningen har många övergått till att i huvudsak testa och omtesta buggfixar, däribland jag. Tänk att du hittar en bugg som testare och precis vet hur man som utvecklare ska göra för att fixa den. Just nu är jag i rollen som testare så jag skriver först en buggrapport men får höra att de andra utvecklarna har fullt upp för tillfället.

För att avlasta utvecklarna plockar istället jag upp buggrapporten, nu i utvecklarrollen, för att rätta till problemet. Under tiden inser jag att de dokument som beskriver hur funktionaliteten som buggen påverkar ska bete sig inte är tillräckligt tydliga. Innan jag kan gå vidare behöver jag konsultera en kravare som är kunnigare än mig i området, så jag gör det. Kravaren i fråga har dock väldigt mycket annat på bordet, en release närmar sig trots allt och att sätta sig in i något nytt kanske inte är lockande. Från kravaren får jag förtydligandet jag behöver för att fortsätta med min buggfix men han/hon hinner inte med att uppdatera dokumentationen. Det kan däremot jag göra, jag har området som ändringen gäller i färskt minne och behöver inte sätta mig in i så mycket nytt för att göra de nödvändiga ändringarna.

Dags att hoppa in i kravrollen! Jag gör de nödvändiga ändringarna i dokumentationen och förtydligar där det behövs. Som utvecklare kan jag nu slutföra mitt arbete och checka in buggfixen i vår kodbas, great success!

Där tar mitt arbete på bugfixen slut. Om ni har läst Johans utmärkta inlägg om hur man hanterar en bugrapport på ett professionellt sätt vet ni att någon måste testa min buggfix för att försäkra sig om att den faktiskt fungerar. Den personen är dock inte jag, man ska inte testa sitt eget utvecklingsarbete (förutom genom att skriva unit-tester) om det inte är ett nödfall.

Man skulle kunna kritisera arbetssättet ovan för att inget utav momenten, då de utförs utav mig och inte en specialist, går lika snabbt som de annars hade gjort. Det finns också en stor fördel i att olika ögon granskar ett problem och ifall man själv bär bugfixen genom tre fjärdedelar utav bugghanteringsflödet går man miste om den effekten. Vad man istället vinner är att övergången mellan de olika faserna i flödet sker smidigt. Man är redan insatt i problemet och det blir färre pauser för att introducera andra till buggen.

Jag tycker att scenariot beskriver den flexibilitet man får utav att genomgå trainee-utbildningen. Det är en väldigt häftig känsla att veta att man kan prata med testare som en testare, utvecklare som en utvecklare och kravare som en kravare. Det är en bredd man som nyanställd och icke-trainee kanske aldrig kommer att få. Då man börjar som specialist från dag ett kan det efter ett tag vara svårt att bredda sig i samma grad eftersom att man kanske blivit en av företagets experter på ett specifikt område och fortfarande behövs där. Då känns det istället bättre att börja väldigt brett och få testa på nästan alla roller som finns innan man går vidare och specialiserar sig.

Alla dagar ser knappast ut som den jag beskrev men någon dag i veckan den senaste månaden har jag arbetat i alla tre områden. Varje gång det händer känns det så oerhört coolt att man faktiskt väldigt flytande kan hoppa in i olika arbetsuppgifter.

Det var allt jag hade att säga för den här gången! Till er studenter som pluggar inför de sista tentorna innan sommaren vill jag säga lycka till! Om du är i slutet av utbildningen och skriver på exjobbsrapporten i rasande takt vill jag också tipsa om att vi fortfarande tar in ansökningar till nästa omgång utav traineeprogrammet. Så titta upp från skrivandet ett tag och skicka in en ansökan, utbildningen är grym och branschen är högintressant. Sista ansökningsdag är 30:e maj så tveka inte!