In the morning of my very first work day in August 2015, I drove to the Scania headquarters, nervous and excited to meet the other trainees. The only information that I had gotten was what place and time I should be there and that I should take sports clothes with me for an outdoor activity. The meeting point was the Scania museum, where the trainees of 2015 gathered to start the day with a Fika.

In 2015, Scania hired 26 trainees (10 female and 16 male trainees), all of them recent university graduates with a maximum of one year’s working experience. The trainees had been recruited by different functional departments; hence we are nine Production trainees, six within R&D, two in Sales & Marketing, two in Commercial Operations, two in Purchasing, two in Business Control, two in Finance, and one in IT. Besides me, there is one other trainee, who is originally from Germany, as well as one trainee from Estonia, while the rest of the trainees are Swedes.

On that first day at Scania, it was very easy to start a conversation with the other trainees. It seemed like we were on the same wavelength, since we all have similar backgrounds and are rather outgoing people who like to socialize. After the Fika, we were welcomed by the trainee coordinators, who gave us more information on the structure of the introductory program and the trainee program as a whole.

In the afternoon, we went to Scania’s own health and fitness club, which is just a few minutes’ drive away from Scania’s headquarters. We were asked to change to our sportswear and to put on a blue work overall and helmet. Putting on the helmet, we became a little anxious what Scania had in store for us. What followed was an outside teambuilding activity, during which we had to execute different tasks and solve problems in smaller teams. The weather was beautiful and it was a lot of fun and definitely helped us trainees to get to know each other better as well as bond as a team.

In the evening, I was exhausted from all the new impressions that I had gained on that first day, but I was also very happy to be part of such a nice group of trainees and excited to go back to work the next day in order to continue the trainee journey together with the other trainees.

Trainee programs at big international companies are usually structured in a similar way. In this blog post, I will describe the structure of Scania’s Graduate Trainee Program in detail in order to give you a better understanding of how a trainee program might look like.

In short, Scania’s trainee program is composed of an introduction phase followed by four three-month practice periods, which take place at the home department and three other departments. During the entire trainee program, each trainee is supervised by the manager that has recruited the trainee, and together, they decide where the trainee will spend the other three practice periods. Between the practice periods, the trainees gather for seminar weeks at the headquarter.

The trainee program usually starts in the middle of August. All newly recruited trainees spend the first six weeks together in an introductory program. Three weeks of the introduction take place at the chassis, axles & gearboxes, and engine assembly lines in form of a workshop practice. The other three weeks are filled with lectures, seminars, and group activities.

After these six weeks, the trainees start their first trainee period at their respective home department, which is the department that has recruited them. The first seminar week is usually held in December just before the end of the first trainee period, and with the beginning of the next year, the second trainee period starts. Trainees within Production might, for instance, switch to a totally different department, such as Purchasing or Finance. However, the trainees within Sales & Marketing and Commercial Operations typically spend this period at the Scania Dealers in Malmö, Gothenburg or Stockholm.

In the middle of April, the trainees gather again for a seminar week in Södertälje, before they each take a one-week intensive language class in the UK, Germany or Spain. Afterwards, the third practice period starts, in which the trainees work abroad at one of Scania’s distributors. These year’s trainees travelled to countries such as Australia, Hong Kong, India, Malaysia, Argentina, the Netherlands, and Germany. The practice period abroad is followed by a four-week vacation, which gives the trainees the opportunity to discover their host country or neighbouring countries.

After the summer break, the fourth practice period starts, which the trainees usually spend at a department in Södertälje, Luleå or Oskarshamn. Sales & Marketing trainees, like me, often take the chance to deepen their knowledge within sales and marketing. Therefore, I am currently working at the department “Sales Trucks – Europe” during my last practice period.

After 14 months, the trainee program ends, and a permanent position awaits the trainees at their home department. However, a trainee can also choose to work for a different department, if a job vacancy is available.

During the trainee program, the trainee is not only supervised by the home department’s manager; he or she is also assigned a personal mentor, typically a former trainee who has worked for about one year after the trainee program.

To summarize, a trainee program at a big international company usually implies spending a period abroad at a subsidiary, working at the assembly lines, taking part in lectures and seminars, and being supported by a personal mentor for the duration of the program.

The application processes for trainee programs at big international companies are often structured in a similar way. In order to give you a better insight into the individual steps of the application process, I will share my own experience with you, when I applied for Scania’s Graduate Trainee Program in 2014.

First, I had to create a profile on Scania’s career website where I uploaded my CV, letter of motivation, and supporting documents (degree certificate etc.). Directly after I had sent in my application, I received an e-mail from Scania, which confirmed the submission of my application.

One week later, I was invited to perform two online tests: the Adjustable Competence Evaluation (ACE), a test which investigates one’s ability for complex reasoning, as well as the Master Person Analysis (MPA), a personality test which looks at one’s behavioural preferences, individually and in relation to others. After I had performed the tests, I received a summary of the results, and I was very surprised that a computer test was able to grasp my personality so perfectly.

Not even a week later, a woman from Scania’s HR department called me and invited me to the first interview round. Since I was living in Germany at that time, she suggested that the first interview was done via Skype. I was quite nervous since this was my first job interview in Swedish, but the recruiter made me feel comfortable and the interview atmosphere was very welcoming. It felt more like having a conversation than being bombarded with questions. It became obvious to me that it was important for Scania to get to know me as a person, and therefore, the discussion of the personality test results played an essential part during the interview.

It took about one week again, until I received an e-mail from the recruiter, in which she asked me to name a contact person, with whom she could talk about me. I gave her the contact details of my supervisor during my internship at the German-Swedish Chamber of Commerce. Only two days later, I received a phone call that I had made it to the second interview round, an assessment center at Scania in Södertälje.

The assessment center took place ten days later and was scheduled for two days. There were four trainee positions available within Sales and Marketing and eight applicants were invited to the assessment center. Thus, four of the applicants took part on the first day and the other four participated on the second day. I was the only non-Swede in my group, therefore, the assessment center was held in Swedish.

The assessment center started with a health check and drug test at Scania’s medical center. Afterwards, we met the four managers for the four trainee positions and had to solve a case study in the group. Then we had lunch at one of Scania’s cafeterias with some former Sales and Marketing trainees. After lunch we had five individual interviews, with the four managers and the HR department. In the interviews, the managers also presented their departments and described the tasks of the trainee positions.

Three days later, one of the managers called me and offered me the trainee position within the Marketing Communications department, and I accepted the offer right away.

I would like to encourage you all to apply for a trainee program, even if you might think that you do not fulfil all of the requirements. Do not miss this opportunity!

Hello, my name is Alexandra Wilbs and I am a blogger at TraineeBloggen. This is my very first blog post on TraineeBloggen, therefore, I would like to take this opportunity to introduce myself to you.

I am from Germany, where I attained a Master of Science in International Business Studies at the Friedrich-Alexander University Erlangen-Nuremberg. During my studies, I spent two semesters abroad at the universities of Uppsala and Linköping. Additionally, I completed two internships at the German-Swedish Chamber of Commerce in Stockholm. Hence, Sweden has become my second home and communicating in Swedish in a business setting is perfectly natural for me.

The field of strategic management has always been the main focus of my studies. Furthermore, I became familiar with the sales and marketing business during my internships in Sweden and Australia, where I worked at Australia’s largest telecommunications and media company, Telstra Corporation Limited.

Since my studies and my internships both indicate a strong international focus, it was very important for me to start my professional career in a leading international company. In August 2015, I started working as a Graduate Trainee in Sales & Marketing at Scania. Scania is a perfect fit for me and Scania’s engineering prowess and orientation towards innovation and sustainability fascinate me. Besides, the Scania Graduate Trainee Program offers me the possibility to apply and to deepen my previously acquired experiences and skills as well as my passion for international business relations in an exciting and challenging working environment.

Stay tuned for my next blog posts, in which I will give you a better insight into my life as a Scania Graduate Trainee.

I’m finally back home again after a great training module in China, which included presentations, soft skills training, factory tours, nice dinners, etc etc. But before I left for China I made sure to enjoy my final weeks in Japan, which were just as good as the first ones. I visited a lot of suppliers but of course I also took the chance to discover more of what Japan has to offer outside work, which turned out to be a lot. Sumo wrestling, theme restaurants (robots and Alcatraz), the world’s biggest fish market, karaoke, hot springs, mountain hiking or cherry blossom photographing were just some of the activities I spent my weekends on. Like many people have discovered before me, spring time in Japan surely is something special and I was lucky enough to spot a lot of plum trees and early cherry blossom trees in full bloom before I left.

Cherry bloosom in Japan

Back home, I have just finished my second week on my new assignment in Brands & Marketing. This reminds me of my first assignment as a trainee, everything (well, most things) is new and sometimes I don’t fully grasp what people are talking about in the meetings. But I feel that I’m gradually picking up the marketing language and all its TLA’s (three-letter acronyms) and it sure is a very interesting area, especially since I come from Sourcing and haven’t had very much to do with this department before. So even if it’s a little difficult now in the beginning, I feel very excited about this assignment, which will be my last in the trainee program.

Speaking of which, since we will have a new batch of trainees joining Husqvarna Group in August and hopefully some of you might be reading this, I would like to take this opportunity to give you some tips that I think has given me a good trainee experience so far:

Say yes to everything – well, obviously with some limitations and of course your schedule must allow it, but the best way to learn things is to practice them so take every opportunity you get to involve yourself in new tasks. If you stay curious and are eager to learn, the trainee rotations will be so much more valuable.

Speak up – dare to ask when there is something you don’t understand, no one expects you to know a lot in the beginning. Also don’t be afraid to speak your opinion and question things if you don’t agree.

Reach out to your colleagues and offer them your help – if you have some time over or a colleague is having a problem with something, ask if you can help them! Most people appreciate some support and the next time it might be you who need help. For me, it felt especially good during my first assignment when I could start to help people since I spent most of my first weeks (or let’s be honest, months) asking for help myself.

Ask for feedback – through the trainee program you will have planned feedback sessions but I would recommend you to try to ask for feedback even outside these sessions. My experience is that most people find it hard to give constructive criticism, but I think that this kind of feedback is very important for personal development. After you have finished a big task or a project, ask the people involved if they think you could have done anything differently and make sure to remember the feedback for your next project.

Learn how to utilize your network – one of the biggest benefits of being a trainee is undoubtedly the extensive network the rotations and training modules will give you. Knowing how to use this efficiently may help you in getting quick support or valuable input for your work tasks.

Take initiatives – this probably goes without saying but I’ll put it on my list anyway.

Have fun and socialize – very important! Work isn’t just about isolating yourself in front of an Excel sheet 40 hours a week, it gives you so much more energy and inspiration if you can chat and laugh with your colleagues over a coffee now and then. By interacting and having fun, you are also keeping your network alive and it might very well lead to some new good ideas or insights for your current project.

Zero-turn mower testing – typical trainee activity

Finally I want to finish by wishing all potential new trainees good luck in the final stage of the recruitment process and I very much look forward to see you after the summer!

Lisa Barrehag
Global Trainee
Husqvarna Group

“Vad gör du nu för tiden… varför hör du aldrig av dig?”

 Lite så känner jag just nu, det var (återigen) väldigt länge sedan jag skrev något här. Men nu har jag tänkt att ni ska få en lite update om vad som hänt på sistone.

Sedan vi hördes senast har jag avslutat mitt första projekt som trainee på Holmen, vilket var en spendanalys av våra två sågverk, Iggesund och Braviken. I analysen tittade jag samtliga stora kostnader förutom el och timmer, och syftet var dels att strukturera upp materialet och dels att finna besparingar och möjliga samordningar mellan sågverken. PÅ slutet av projektet blev det lite tajt om tid och jag jobbade parallellt med analysen av Bravikens sågverk och med att förbereda redovisningen/slutförande av projektet. Slutprodukten i projektet var förutom en väldig massa material relaterat till analysen en presentation som jag höll för ledningsgrupperna för de båda sågverken. Sammanlagt var det runt 15 personer som först lyssnade till min presentation och sedan deltog i en diskussion kring det fortsatta inköpsarbetet. Inspirerande, intressant och nyttigt var det att deltaga och lyssna. Det är självklart kul när folk blir inspirerade av något man gjort och vill fortsätta arbetet i samma riktning!

I och med projektavslutet var jag även färdig i Iggesund, och veckan innan jul tömde jag min lägenhet där uppe och flyttade hem. Under mitt nästa projekt, som börjar idag, kommer jag huvudsakligen att vara stationerad i Stockholm. Jag kommer dock att resa till och spendera tid både i Braviken och Hallstavik. Mitt nästa projekt tycker jag, som utbildad lärare, ska bli extra intressant. Jag ska nämligen vara med och ta fram utbildningsmaterial och utbilda användare i ett nytt inköpssystem. Än så länge är det fortfarande mycket som inte tagit form, men jag har börjat läsa på om systemet och övat på egen hand – först av allt måste jag ju lära mig själv.

Så ser läget alltså ut för mig just nu, och jag ser med spänning fram emot hur det nya projektet kommer att utveckla sig. Jag vet av erfarenhet att uppstarten av projekt (enligt min mening) oftast är svårast/knepigast när man befinner sig mitt i det. När man tittar tillbaka projektet i efterhand är det dock oftast där man lärt sig som mest. Vi får se om detta stämmer även denna gång.

Nedan följer lite bilder från hösten/vintern.

På besök på Bravikens sågverk med Holmens introduktionsprogram.

Jag testkör en timmertruck på Iggesunds sågverk

Takvandring med Holmens representanter på arbetsmarknadsmässor

Den här veckan har traineegruppen samlats igen för vår tredje och sista seminarievecka. Temat var Service Delivery-processen vilket innebär att vi har fått lära oss massor om service i dess bredaste mening. Med andra ord allt Scania gör och vill göra i framtiden för kunderna efter att de fått lastbilen levererad. Bland höjdpunkterna var föreläsningar från nästan alla i Scanias ledningsgrupp – riktigt spännande att få höra deras karriärtips och syn på vart Scania är på väg. En annan höjdpunkt var dagens utflykt till Sjöräddningen på Dalarö och deras båt med Scania-motorer. Häftigt att se hur våra produkter används i praktiken!

På sjöräddningens båt

En motor i världsklass

Så var det fredag och slut på både veckan och de 14 månaderna på traineeprogrammet. Idag är alltså min sista dag som trainee och mitt sista blogginlägg här på traineebloggen.se. Det känns lite konstigt att släppa “trainee” som nästan blivit något av en identitet, men det känns också spännande att gå vidare till nästa steg. Från och med nästa måndag kommer jag arbeta med inköp av hydrauliska komponenter. En rejäl utmaning som de nyfikna kan följa under en tid på Scanias karriärblogg.

Trevlig helg och tack för mig!
Louise

 En lång vecka går mot sitt slut, och igår kom jag på mig själv med att tänka “åh, imorgon ska jag bara vara på kontoret hela dagen, vad skönt”. Det är en av det sakerna som får mig att verkligen älska mitt jobb – jag får vara med om så mycket att de dagar jag arbetar “som vanligt” på kontoret känns som välförtjänt vila. Sen ska jag ju i och för sig inte sticka under stol med att jag börjar bli lite lagom trött på allt tågresande. Men som sagt – upplevelser har varit lite av veckans signum.

 Jag började veckan i Iggesund, där jag var helt ensam på kontoret i två dagar. Det är nästan läskigt hur effektiv man kan vara när man får fokuser till 100 % på det man håller på med. Samtidigt tror jag att man skulle tröttna väldigt fort så jag är tacksam över att jag för det mesta har min kollegor på plats. Kvällarna ägnades som vanligt och körlektioner – men även middag, choklad och romatisk komedi med Sofia (en av traineerna i Iggesund). Redan på tisdag kväll var det dags att åka hem.

På onsdag morgon besökte jag nämligen min gamla skola och mitt gamla program, Civilingenjör & lärare på KTH. Jag fick träffa årets nyantagna studenter och pratade lite om studierna och vad man kan göra efter studierna. Det är inte så länge sedan jag stod där själv, och det var jättekul att höra hur de hade det. Som vanligt när jag ska prata är det alldeles för roligt och jag har svårt att sluta, så den blev det en språngmarsch till kontoret för att hinna i tid till nästa sak på agendan. Nämligen kick-off med det gäng som ska representera Holmen på olika arbetsmarknadsmässor och branschkvällar under det kommande året. Vi diskuterade bland annat kommunikationsstrategier, vår målgrupp och rekryteringsbehov. Nu känner åtminstone jag mig mycket tryggare i att möta studenter som är intresserade av Holmen, och det ska bli kul att komma ut på sådana event. Kanske ses just vi någon gång? Efter dagens diskussioner och genomgång väntade en spännande aktivitet – nämligen takvandring. Spana in bilderna längst ner!

På torsdag var det sedan dags att besöka den av Holmen svenska enheter som jag dittills inte besökt, Braviken. Jag började med att besöka pappersbruket och en av inköpskollegorna där. Han bjöd ner mig efter att vi pratat med varandra om lite jobbfrågor, och tyckte det var konstigt att vi inte hade setts. Sagt och gjort – jag skulle ändå förbi Norrköping och det var både trevligt och nyttigt att ses. Överallt känns det som man får ett väldigt varmt välkomnande och några bra råd på vägen. Sedan hann jag även med att besöka Braviken sågverk, som ingår i det projekt jag håller på med just nu. Jag är snart klar i Iggesund och ska nu göra samma sak på Braviken. Syftet med detta besök var dock bara att knyta lite kontakter och förklara vad det är jag sysslar med. Alla verkade väldigt nyfikna och det ska bli kul att arbeta med gänget i Braviken!

Vad jag har gjort idag behöver jag ju inte gå in på, det presenterade jag ju först av allt – suttit still! Väldigt skönt att ta det lite lugnt och jag har fått masssor gjort. Snart tar jag helg, med gott samvete.

Slussen från ovan!

Citytunneln

Kollegor på (inte så) hett plåttak!

Mitt jobb här på Italscania är i normala fall ganska stillasittande. Jag har min dator från Sverige, min dator från Italien, olika papper och en obegränsad mängd pennor. Och sen sitter jag vid skrivbordet och jobbar med olika saker från 8.30 till 17.30 med avbrott för förmiddagskaffe, lunch med kort promenad runt området och att tyst svära åt min kollega när hans telefon ringer på högsta volym (igen). Det är inte ett tråkigt arbete, men det kryper ändå lite i benen att få komma ut och röra på mig.

Förra helgen blev drömmen sann när jag besökte Monza nära Milano, en anrik racingbana för Formel 1. Denna gång var det dock inte små lättviktsbilar med stora däck som skulle köras utan tunga lastbilar. Scania deltog nämligen tillsammans med många andra företag i mässan TruckEmotion som på lördagen avslutades med provkörning av lastbilar på racingbanan. Vi hade en lång kö under hela dagen till att få provköra Scania men som tur var lyckades jag få plats att köra en vända. Om att köra på en Formel 1-bana finns med bland de 1000 saker man ska ha gjort i livet kan jag bara säga: Check!

Våra grannar hade lånat Fernando Alonsos formel 1-bil.
Tyvärr fick man inte köra den, men en Scania smäller väl högre?

Det var riktigt roligt att representera Scania på mässan. Jag hade hårdpluggat italienska under flera dagar så att jag inte skulle vara helt hjälplös när det gällde att prata med kunder och det gick oväntat bra. Visserligen var det svårt att hitta vokabulären för att demonstrera vår häftiga körsimulator på ett bra sätt, men jag klarade mig tillräckligt bra för att kunna diskutera Euro 6 (nya emissionsklassens) fördelar jämfört med Euro 0 (tänk stort svart moln från avgasröret) och att kunna skratta åt de skämt som förarna drog om IKEA. Ibland är det inte så dumt att vara svensk.

Största kulturkrocken hittills i Italien som verkligen fick mig att skratta var när vi först kom till mässan. På ena sidan hade vi fem tjejer i catsuits och högklackat som försökte locka oss in i montern bredvid oss och i grannmontern på andra sidan hade vi följande reklam om möjligheten att lasta dubbelt i en ny form av trailer:

Hur man lockar till sig kunder i Italien.

Ibland känns Sverige extra långt borta… 🙂

/Louise

“Haide, haide, haide” ekar över fotbollsanläggningen. De är min rumänska fotbollstränare som tycker att jag ska göra lite bättre ifrån mig. Han kan ingen engelska och jag väldigt begränsad rumänska. Min rumänska sträcker sig faktiskt endast till “haide” som betyder något i stil med “kom igen” samt “bine” som betyder typ “bra” (hoppas jag)! Två-tre gånger i veckan tränar jag fotboll med några från jobbet, det är lite som korpen. Vi spelar i en serie med några andra företagslag och tränar med en tränare, det är det mest seriösa korpgäng jag har spelat i! För det första tränar vi två gånger i veckan. På dessa träningar kör vi spelövningar som faktiskt är rätt bra, förutom att vi aldrig riktigt får det att fungera, ty vi är ju ett korpgäng. Jag kan dessutom ärligt säga att jag inte lever upp till mitt smeknamn Zlatan som jag fick innan första träningen. Jag var ju aldrig någon stjärna som ung och är det definitivt inte nu heller efter 6-7 års uppehåll från fotbollen. Det blir dock bättre och bättre ju mer vi tränar, och jag börjar känna att jag själv börjar bidra mer och mer. Gjorde till och med 1 av 2 mål i debuten!

Rickards profilbild som fotbollsproffs

Dock är jag som ni kanske har förstått inte här som fotbollsproffs utan jag är här i min proffskarriär som trainee på Scania. Jag går traineeprogrammet med inriktning marknad, och mer precist eftermarknad. Det är min fjärde och sista traineeplacering som jag spenderar på Scania Black Sea Region (Rumänien och Bulgarien). Lite intressant att dessa två länder är i samma BU (Business Unit), de är nämligen väldigt olika, annorlunda kulturer, annan valuta och dessutom två helt olika alfabet och språk.

Det är lite intressant det här med att vara i verkligheten. Jag brukar alltid kalla att vara i våra serviceverkstäder för att vara i verkligheten. Det blir ännu mer intressant när man kommer från fabriken, på något sätt kan man få stå till svars för allt fabriken gör, på gott och ont. Häromdagen hade till exempel verkstaden problem med en brandbil som hade suspekta vibrationer och man ej hittat en lösning på. Förmannen – som jag tidigare haft en del kontakt med och hjälpt med en annan grej – frågade mig om jag inte ville följa med ut och åka en sväng för att se om jag kunde hjälpa till och höra vad felet var, jag kom ju ändå från fabriken. Verkstaden gissar nu är att påbyggnationen skapar vibrationerna och vi ska prova att lyfta av den för att se om de försvinner. De roliga var dock att vår chaufför under provkörningen passade på att använda sirenerna när bilar var i vägen. Det blev än mer intressant när vi närmar oss infarten till Bukarest och han kör med sirenerna och tutar för fulla muggar och det är en poliskontroll. Snyggt som attan vänder han på Rumänskt sätt vid närmast möjlighet för vänster sväng, precis vid poliskontrollen. De vinkar förbi oss och jag försöker se helt normal ut i min propra traineeklädsel , chinos och skjorta på  ”shotgunplats” i brandbilen. Allt gick fint och de felsökande mekanikerna i brandbilen fick ett gott skratt när vi insåg att de inte tänkte kolla vad det var för filurer som lånat en brandbil. Jag är ganska säker på att det ej hade hänt i Sverige och tur är kanske det.

På väg till jobbet. Det finns transportförbättringar att göra i Rumänien.

Fick samma dag frågan från en av ”de nya” traineerna om jag kan rekommendera Rumänien som praktikplats. Ja det kan jag, det är definitivt en upplevelse. Människorna är öppna och jag ses som en resurs och får väldigt gärna vara med och tycka och tänka. Mycket är annorlunda och kanske framförallt jämfört med det trygga och tillrättalagda Sverige. Jag har svårt att tänka mig att jag hade lärt mig mer om eftermarknad i något annat land. Dock ska jag inte sticka under stolen med att det ska bli fantastiskt skönt att komma hem om ca 1 månad

Vänliga hälsningar eder tillgivne och propra brandman Rickard