First of all, it feels great that Modern Times Group now is able to be part of this blog. I hope that my posts will give you an insight to what it is like to be a trainee at MTG but also, an insight to what it’s like to work in the exciting broadcasting and TV industry in general.

So who am I? I have a bacheolor in Finance which I did both in Gothenburg and Montreal, and just recenty I’ve graduated from Copenhagen Business School, where I gained a MSc in Management of Innovation and Business Development, CBS also took me to France for an exchange. So, quite an international background that made MTG the perfect match as being a broadcaster in 36 different countries. Being trainee for our CEO, Jörgen Madsen, will most likely prove to be an exciting year that I’m looking forward to share with you!

And who are MTG? Most of you, probably know that we are an entertainment broadcasting company, in Sweden mostly known for TV3, TV6, TV8, TV10, and our Viasat channels. Perhaps some of you also watch movies and series, or follow Champions League on our web based platform, Viaplay. I also got a chance to sneak in to our radio channels the other day, a department where the energy was pumping!

To tell you a bit about our trainee program; it’s special in that sense that all trainees get assigned to one of our Management Executives. It could mean working for our CFO, or HR manager, or perhaps be more involved in the technical part of our operations. We also have a trainee working at Strix, our own production company, which means directly working with productions and content.  No matter which position you chose, it gives you a unique, direct insight to the highest levels of the company, which is quite valuable!

 My first weeks as a trainee have been hectic and sometimes challenging but most of all extremely varying and fun! A few of the projects I have been involved in so far have been to prepare board material for our strategy days and looking at product pricing structures. Last week I was also participating in a meeting at our office in London where we scheduled the program content for the spring. And yes, that involved a serious business meeting discussing Swedish Hollywood wives!

We have also had one of our trainee session which meant two intense days at our office in Riga. It was great fun to get to know the other trainees and share our experiences so far. This training session focused on presentation skills and how to motivate your employees. It also involved a case competition in teams where we presented our solutions the morning after. Plus a traditional Latvian dinner involving folk dance! Until next time, have a great weekend!

All the best, Jessica

Mitt jobb här på Italscania är i normala fall ganska stillasittande. Jag har min dator från Sverige, min dator från Italien, olika papper och en obegränsad mängd pennor. Och sen sitter jag vid skrivbordet och jobbar med olika saker från 8.30 till 17.30 med avbrott för förmiddagskaffe, lunch med kort promenad runt området och att tyst svära åt min kollega när hans telefon ringer på högsta volym (igen). Det är inte ett tråkigt arbete, men det kryper ändå lite i benen att få komma ut och röra på mig.

Förra helgen blev drömmen sann när jag besökte Monza nära Milano, en anrik racingbana för Formel 1. Denna gång var det dock inte små lättviktsbilar med stora däck som skulle köras utan tunga lastbilar. Scania deltog nämligen tillsammans med många andra företag i mässan TruckEmotion som på lördagen avslutades med provkörning av lastbilar på racingbanan. Vi hade en lång kö under hela dagen till att få provköra Scania men som tur var lyckades jag få plats att köra en vända. Om att köra på en Formel 1-bana finns med bland de 1000 saker man ska ha gjort i livet kan jag bara säga: Check!

Våra grannar hade lånat Fernando Alonsos formel 1-bil.
Tyvärr fick man inte köra den, men en Scania smäller väl högre?

Det var riktigt roligt att representera Scania på mässan. Jag hade hårdpluggat italienska under flera dagar så att jag inte skulle vara helt hjälplös när det gällde att prata med kunder och det gick oväntat bra. Visserligen var det svårt att hitta vokabulären för att demonstrera vår häftiga körsimulator på ett bra sätt, men jag klarade mig tillräckligt bra för att kunna diskutera Euro 6 (nya emissionsklassens) fördelar jämfört med Euro 0 (tänk stort svart moln från avgasröret) och att kunna skratta åt de skämt som förarna drog om IKEA. Ibland är det inte så dumt att vara svensk.

Största kulturkrocken hittills i Italien som verkligen fick mig att skratta var när vi först kom till mässan. På ena sidan hade vi fem tjejer i catsuits och högklackat som försökte locka oss in i montern bredvid oss och i grannmontern på andra sidan hade vi följande reklam om möjligheten att lasta dubbelt i en ny form av trailer:

Hur man lockar till sig kunder i Italien.

Ibland känns Sverige extra långt borta… 🙂

/Louise

Tre dagar till har gått och jag har hunnit med praktik/studiebesök på cellulosafakbriken på kartongbruket (Iggesund Paperboard) och på torken, justerverket och underhåll på sågen (Iggesunds sågverk).

Cellulosafabriken är den delen av bruket som tillverkar massan till kartongmaskinerna, och vi fick följa fiberns väg från ved till massa. Det är ganska svårt att få en fram insyn i denna process eftersom många saker är ganska farliga, luktar illa och är svåra att se utifrån. Vi fick dock se barktummorna, kokeriet, mesaugnen och en del av blekeriet. Det är en väldigt avancerad process som jag inte hänger med på till 100 % trots min kemibakgrund. Sofia, min traineekollega, har bättre koll på processen och ställde massor av bra frågor. Vi fick också chans att se den alldeles nya sodapannan som nyligen gått i drift här i Iggesund. Det är en rätt stor och häftig turbin! Dessutom fick vi se alla personalutrymmen runt omkring som är jättefräscha och ljusa, inte alls så man tänker sig att det är på ett bruk.

Igår hade jag en heldags praktik på sågverket, som började på torken. Torken och justerverket är virkets två sista steg innan det är klart och lämnar sågverket. I torken torkas virket i stora kammartorkar till den torkgrad som krävs för just det virket. Man kanske inte tycker att det är så mycket vätska i trä, men när man torkar 140 kubikmeter virke (så mycket som får plats i en kammartork) avgår minst 40 kubikmeter vatten. Det är en hel del, det! Det allra torraste virket torkas ner till endast 8 % vatten medan det minst torkade ligger på 18 %. Allt virke torkas i någon grad – annars får det inte exporteras.

Efter torkning går virket in i det som kallas justerverket, där det kvalitetsbedöms, kapas och förpackas. Kvalitetsbedömningen består dels av operatörer som tittar på virket när det passerar på ett stort band, och dels av en kamera och en avancerad algoritm. Kameran tar bilder på alla sidor av virket och med hjälp av en programvara analyseras färgskillnader i träet. Utifrån det kvalitetsklassas virket, och hela denna process tar bara ett par sekunder. Direkt efter kameran kapas virket till den längd som anses vara lämplig baserat på kvalitetsklass. Algoritmen kan välja på att göra en kort bräda med hög kvalitet eller en lång med lägre kvalitet – baserat på vilket pris vi kan få för det. Sedan sorteras virket baserat på längd och kvalitet och så fort en tillräcklig mängd av någon sort finns tillgänglig paketeras virket i nya staplar, emballeras och skickas ut till utlastningen.

I morse fick jag även möjligheten att besök gruppen som arbetar med underhåll på sågverket. Jag fick delta i ”morgonbönen”, det möte de har varje morgon för att diskutera mellan avdelningar, chefer och operatör vad som hänt och vad som måste ske i framtiden. Just idag var det dessutom stoppdag på såglinjen och vi fick titta på en av de reparationerna som genomfördes där. Väldigt spännande och man inser vilket enormt arbete underhållsavdelningen utför.

Tre nästan hela dagar med praktik har nu passerat och jag känner att jag har lärt mig massor. Jag har en betydligt bättre förståelse för hur sågverket fungerar på detaljnivå, vilket flöden som sker och hur de påverkar varandra. Jag har dessutom fått träffa en del av personerna som arbetar nere på sågen och har därmed utvecklat mitt kontaktnät. Nu känner jag dock att det är dags att köra på med mitt eget projekt igen några dagar, jag har saknat det 🙂

Hej igen,

Det var ett tag sedan nu, det har varit fullt upp med mitt projekt. Projektet har verkligen tagit fart nu, och det är riktigt riktigt roligt. Jag får ägna mig åt en blandning av siffror, analys och att träffa och prata med folk vilket passar mig utmärkt. Men förutom projektet är ju traineeperioden även tänkt att innehålla praktik och jag försöker få till så mycket som möjligt av den varan. Jag inser att det är just möjligheten att få gå på praktik som är en av vinsterna med ett traineeprogram, och att det kommer bli svårt att få till och ha tid med senare i arbetslivet. Dessutom är praktik en möjlighet för mig att vara ute i “verkligheten” i förhållande till det jag kommer att arbeta med. För att arbeta med centralt inköp krävs att man har koll på vad och vilka man arbetar för!

Det är dock en slump att det blivit så att denna vecka är en “praktikvecka”, men så är det. Det började idag med timmersorteringen på sågverket här i Iggesund och imorgon ska jag till cellulosafabriken på Iggesunds kartongbruk. Sen fortsätter det denna och nästa vecka.

Timmersorteringen på sågen är där allt börjar, där timret lastas av från lastbilar och tåg och sorteras innan det går in till sågen. Här i Iggesund har vi tre truckar och truckförare per skift som arbetar med att lasta av och flytta timret och två personer som kontrollerar timret. Förutom det finns mängder av smarta system som hjälper till. Varje dag anländer mellan 80-90 fulla timmerlastbilar och varje lastbil kräver tre stycker “gripar” för att tömmas. Det allra häftigaste med dagens praktik (förutom att själv få köra trucken) tycker jag var det GPS-system som förarna använder för att sortera virket från rätt fack till rätt välta och från rätt välta till sågbordet. Dessutom ser förarna varandras truckar på datorn och kan på så sätt veta var de har varandra även när de är dolda bakom vältorna, något som minskar risken för olyckor. Det var även intressant att få diskutera med förarna vad de anser vara viktigt när det kommer till truckarna, eftersom det är en av de frågor jag arbetar med i mitt projekt.

Jag ska försöka återkomma lite då och då under denna vecka och nästa med mina reflektioner från produktionen och “verkligheten”. Nedan kommer lite bilder på mina äventyr när jag fick köra den 75 ton tunga trucken idag.

Jag leker plockepinn med trucken.

Det är en ganska stor truck!

“Haide, haide, haide” ekar över fotbollsanläggningen. De är min rumänska fotbollstränare som tycker att jag ska göra lite bättre ifrån mig. Han kan ingen engelska och jag väldigt begränsad rumänska. Min rumänska sträcker sig faktiskt endast till “haide” som betyder något i stil med “kom igen” samt “bine” som betyder typ “bra” (hoppas jag)! Två-tre gånger i veckan tränar jag fotboll med några från jobbet, det är lite som korpen. Vi spelar i en serie med några andra företagslag och tränar med en tränare, det är det mest seriösa korpgäng jag har spelat i! För det första tränar vi två gånger i veckan. På dessa träningar kör vi spelövningar som faktiskt är rätt bra, förutom att vi aldrig riktigt får det att fungera, ty vi är ju ett korpgäng. Jag kan dessutom ärligt säga att jag inte lever upp till mitt smeknamn Zlatan som jag fick innan första träningen. Jag var ju aldrig någon stjärna som ung och är det definitivt inte nu heller efter 6-7 års uppehåll från fotbollen. Det blir dock bättre och bättre ju mer vi tränar, och jag börjar känna att jag själv börjar bidra mer och mer. Gjorde till och med 1 av 2 mål i debuten!

Rickards profilbild som fotbollsproffs

Dock är jag som ni kanske har förstått inte här som fotbollsproffs utan jag är här i min proffskarriär som trainee på Scania. Jag går traineeprogrammet med inriktning marknad, och mer precist eftermarknad. Det är min fjärde och sista traineeplacering som jag spenderar på Scania Black Sea Region (Rumänien och Bulgarien). Lite intressant att dessa två länder är i samma BU (Business Unit), de är nämligen väldigt olika, annorlunda kulturer, annan valuta och dessutom två helt olika alfabet och språk.

Det är lite intressant det här med att vara i verkligheten. Jag brukar alltid kalla att vara i våra serviceverkstäder för att vara i verkligheten. Det blir ännu mer intressant när man kommer från fabriken, på något sätt kan man få stå till svars för allt fabriken gör, på gott och ont. Häromdagen hade till exempel verkstaden problem med en brandbil som hade suspekta vibrationer och man ej hittat en lösning på. Förmannen – som jag tidigare haft en del kontakt med och hjälpt med en annan grej – frågade mig om jag inte ville följa med ut och åka en sväng för att se om jag kunde hjälpa till och höra vad felet var, jag kom ju ändå från fabriken. Verkstaden gissar nu är att påbyggnationen skapar vibrationerna och vi ska prova att lyfta av den för att se om de försvinner. De roliga var dock att vår chaufför under provkörningen passade på att använda sirenerna när bilar var i vägen. Det blev än mer intressant när vi närmar oss infarten till Bukarest och han kör med sirenerna och tutar för fulla muggar och det är en poliskontroll. Snyggt som attan vänder han på Rumänskt sätt vid närmast möjlighet för vänster sväng, precis vid poliskontrollen. De vinkar förbi oss och jag försöker se helt normal ut i min propra traineeklädsel , chinos och skjorta på  ”shotgunplats” i brandbilen. Allt gick fint och de felsökande mekanikerna i brandbilen fick ett gott skratt när vi insåg att de inte tänkte kolla vad det var för filurer som lånat en brandbil. Jag är ganska säker på att det ej hade hänt i Sverige och tur är kanske det.

På väg till jobbet. Det finns transportförbättringar att göra i Rumänien.

Fick samma dag frågan från en av ”de nya” traineerna om jag kan rekommendera Rumänien som praktikplats. Ja det kan jag, det är definitivt en upplevelse. Människorna är öppna och jag ses som en resurs och får väldigt gärna vara med och tycka och tänka. Mycket är annorlunda och kanske framförallt jämfört med det trygga och tillrättalagda Sverige. Jag har svårt att tänka mig att jag hade lärt mig mer om eftermarknad i något annat land. Dock ska jag inte sticka under stolen med att det ska bli fantastiskt skönt att komma hem om ca 1 månad

Vänliga hälsningar eder tillgivne och propra brandman Rickard

Det var en tidig morgon när vi allesammans träffades utanför stadshuset för att gemensamt ta oss ut till Söderåsens Forsgård. Denna konferensanläggning drivs av Ulrika Stengard-Olsson, en av Sveriges få legitimerade ridsjukgymnaster med lång erfarenhet från barn- och ungdomshabilitering, samt erfarenhet från en specialklinik för rygg- och nackbesvär. På Söderåsens Forsgård erbjuder Ulrika alltifrån konferenser och specialarrangemang, till ridsjukgymnastik och turridningar på gårdens 20 specialutbildade islandshästar. Kanske särskilt intressant för mig som utöver intresset för mångfaldsfrågor, har ett hästintresse och engagemang sedan barnsben.

Vi i mångfaldsgruppen fick lyssna på Ulrikas intressanta berättelser om hur hon arbetar med rehabilitering på hästryggen för barn och vuxna med olika typer av funktionshinder. ”Tillgänglighet” är en av de tre huvudområdena i Ängelholms kommuns mångfaldsplan, och utifrån tillgänglighetsperspektivet var det extra intressant att arbeta med mångfaldsgruppen i en miljö som var fullständigt anpassad till människors vars behov och förutsättningar är olika.

Ett stenkast från den vackra gårdsmiljön fanns exempelvis möjlighet att vandra längs olika ”upplevelsestigar”. Där hade särskilda promenadslingor utformats efter människors olika sinnen som smak, doft, och hörsel. Ett spännande sätt att reflektera över begreppet ”tillgänglighet”. För besökare som rehabiliteras genom träning på hästryggen fanns dessutom särskilt anpassade ramper, lyftanordninar, och förstås, extra väldresserade hästar..

I denna inspirerande miljö fick vi tillfälle att i varierande grupper med politiker, tjänstemän, och föreningsaktiva diskutera Ängelholms mångfaldsarbete utifrån identifierade möjligheter och utmaningar. Ett inspirerande avstamp för mig i min nya roll som förvaltningens mångfaldsombud.

Söderåsens Forsgård

Guidad tur på Söderåsen

Specialutbildad islandshäst för rehabilitering

Tack Dragan och Ulrika för en välplanerad och intressant dag! / Elin, traineeprogramet SKNV

Ivriga studenter flockas

Inledning

De tre senaste åren har mitt fokus varit på studierna, jag har läst litteratur, lyssnat på föreläsningar och haft förmånen att testa mina kunskaper i flera samarbeten mellan Umeå universitet och näringslivet i Västerbotten. När jag nu närmar mig slutet på mina studier öppnas en horisont med möjligheter. Där andra bävar inför risken att bli arbetslös efter studierna, försöker jag redan nu att aktivt knyta kontakter och skapa mig en bild av vart jag vill efter studierna. Det var anledningen till att jag direkt tog kontakt med ansvarige projektledaren för Traineedagen, Maja Löfgren, så fort jag hörde talas om mässan. Mitt namn är Jonas Lindholm och här är mina reflektioner från Traineedagen 2012.

Mässan innebar att företag som Microsoft, Simenes, ABB, Trafikverket och flera andra attraktiva arbetsgivare höll halvtimmeslånga seminarier under dagen, samtidigt som det parallellt fanns en mingelyta där representanter från företagen mötte studenterna. Alla inbjudna studenter var i slutskedet av sina studier eller hade nyligen avslutat dem och alltså högintresserade av att knipa en traineeplats.

Studentperspektiv

För mig som student var det absolut det bästa arrangemanget jag varit involverad i där jag fått möjlighet till dialog med företagsrepresentanter. Här var det dessutom högt uppsatta personer på respektive företag som kan anställa eller kalla till arbetsintervju direkt om den så önskar. Under dagen talade jag med flertalet andra deltagare och frågade hur deras upplevelse var och de få som hade tid att svara mer än ”ja” innan de sprang till nästa seminarium lovordade mässan och flertalet verkade tycka att det inte kunde varit bättre.

Majoriteten av deltagarna jag talade med studerar eller har studerat någon form av ingenjörsutbildning, vilket också är det som främst efterfrågas av företagen. En förklaring till det som en företagsrepresentant gav mig var att de helt enkelt inte riktigt vet vad det finns för andra utbildningar och därför inte vågar efterfråga något annat. En annan rekryteringsansvarig sa att kravet på deras Traineeprogram kom sig av att personalchefen på företaget gått en ingenjörsutbildning. För mig personligen, som studerar BIT-programmet, blev den här dagen en slags kamp, en strid där jag behövde förklara dels vad jag studerade men också varför jag hade valt det.

En sak som slår mig är att vi studenter investerar 3-5 år av våra liv i studier för att sedan kämpa om en traineeplats vilket egentligen är ett fint ord för en utbildning som varierar i längd mellan 12 – 36 månader. Är det värt det? Absolut, en traineeplats ger en insyn i ett företag som få andra anställningsformer kan erbjuda.

Under traineedagen varvades mingel med seminarier ledda av företagen.

Seminarier under dagen

Under mässan hann jag sitta med på tre seminarier. Det första var Trafikverkets, det andra höll ABB och det tredje hölls av Microsoft. Det kan ha varit en slump att både Trafikverket och ABB inledde sina seminarier med att prata om urbaniseringen i ett globalt perspektiv men jag tror att det är representativt för det förhållningssätt många stora aktörer har till civilisationen idag. Globala trender är någonting företag måste förhålla sig till och därför blir det en faktor i deras arbete. Trafikverket berättade om framtidsbehov i infrastruktur och hur de har en budget som överstiger försvarets. Det var roligt att ta del av hur organisationen arbetat fram en prognos som sträcker sig så långt in i framtiden som 2050. Trots att det är ett verk så blev jag imponerad av deras presentation, även om det till viss del kanske beror på att huvudkontoret ligger väldigt nära min hemstad Falun. ABB pratade en hel del om likström/växelström och transmissioner och en hel del jag verkligen inte är bekant med. Vad jag däremot förstod under seminariet var att behovet av elektricitet kommer att öka globalt sett och att ABB finns där med innovativa lösningar för att tillgodose de behoven. Den bästa diskussionen under seminariet berörde temat hur politiska agendor sätter käppar i hjulet för aktörer såsom ABB, och det finns det dessvärre många exempel på, berättade ABB. Microsoft höll seminarium på temat DNA, den nya arbetsplatsen. De pratade mycket om hur kontorsmiljön påverkar ens arbete och att Microsoft är platsen där anställda får gehör för sina idéer. Mycket av seminariet handlade om hur ett projekt som just nu håller på att genomföras, nämligen en ombyggnation av hela huvudkontoret i Stockholm. Faktum är att projektet i stor utsträckning liknar det projekt som jag var inblandad i när UB byggde sin nya studerandemiljö vilket infotech umeå tidigare rapporterat om.

Max Flodén & Maja Löfgren

Samtal med arrangören

Under dagen lyckades jag få en pratstund med Max Flodén som varit med och grundat Traineeguiden och jag passade på att ge honom fem snabba frågor.

Hej Max Flodén, du har varit med och grundat Traineeguiden.se och varit aktivt involverad under hela Traineedagen här på Globe hotel i Stockholm, kan du berätta om din roligaste erfarenhet under dagen?

Det var väldigt kul att se att allt fungerade så bra. De besökare jag pratade med var väldigt nöjda och tyckte att de fått värdefulla kontakter och företagen hade hittat kandidater som de ville gå vidare med till intervju eller tom anställa direkt. Då känns det som att vi uppfyllt vårt syfte och att det varit värt allt det arbete som det är att ordna ett sådant här event. Annars var det roligt att vi till slut hittade Motasam, vinnaren av den iPad3 som vi lottade ut. Han hade varit kvar efter ABBs seminarium och missade utlottningen men blev väldigt glad.

Hur vill du se Traineedagen utvecklas till kommande år?

Vi har pratat lite om hur vi tar Traineedagen vidare men inte bestämt något konkret. Det känns inte självklart att vi gör ett större event trots att det är sådant stort intresse. I år fick vi tacka nej till både företag och många hundra studenter som ville vara med, men det känns viktigt att behålla en storlek där det blir tid och utrymme för många personliga samtal mellan studenter och företag. Vi vill inte att Traineedagen ska vara en stressig arbetsmarknadsdag där man bara får med sig en bunt broschyrer, utan istället en mötesplats där man lär känna företagen och kommer hem med värdefulla kontakter.

Vilken är den största styrkan i din mening med Traineeprogram?

Förutom att det är bra sätt för företagen att attrahera duktiga studenter och en fantastisk möjlighet för den som får gå ett traineeprogram så tänker jag spontant på den lojalitet som finns hos många traineer. De får meningsfulla och utmanande uppgifter som gör att de utvecklas, trivs och stannar kvar. Och för företagen blir de en betydande tillgång.

Urbanisering var ett tema på flera seminarier under Traineedagen, hur ser du på att anordna arrangemang till exempel i Umeå? 

Att ta Traineedagen till andra platser än Stockholm är en av de möjligheter vi funderar på och jag tycker personligen att det skulle vara roligt. I slutändan beror det förstås på vilket intresse det finns från företag och studenter.

Samtal med Maja Löfgren, projektledare för Traineedagen 2012

Vilken nivå var det på de studenter som sökte en chans att få vara med på årets mässa?

Maja Löfgren: Det var en bra nivå på de studenter som deltog på Traineedagen. Många var pålästa och intresserade och kom med mycket bra frågor, enligt utställarna. Vi märkte också vid gallringen av ansökningarna att nivån på de studenter som ansökte om deltagarpass var hög, vilket försvårade gallringsprocessen. Men vi försökte få en bra mix bland annat när det gäller utbildning, könsfördelning och var i landet studenterna kom ifrån

Vilken tror du är den viktigaste egenskapen hos en student som söker Traineeplats?

Maja Löfgren: Jag tror det är viktigt att vara engagerad, orädd och framåt. Det är en tuff väg att komma in på ett traineeprogram och det kräver mycket av personen som söker. När man väl blivit antagen och fått en plats så gäller det att fortsätta och visa att man vill utvecklas inom företaget.

Jag hörde någonstans på mässan att över 1000 ansökningar om att få vara med på årets Traineedag kom in till er, vad är din reflektion kring det?

Maja Löfgren: Vi är naturligtvis mycket glada att så många vill medverka på Traineedagen och det har varit en hård gallring bland de ansökningar vi tagit emot. Förhoppningsvis kan vi i framtiden ordna ännu en Traineedag om året så fler får chansen att gå.

Avslutande Reflektioner

Mitt råd till alla studenter, oavsett lärosäte eller utbildningsområde, är att aktivt redan under studietiden förbereda inför tiden efter studierna. Det är en investering som kommer ge avkastning med ränta. Är du dessutom intresserad av traineeprogram bör du definitivt söka dig till Traineedagen nästa år. Med detta tackar jag för årets Traineedag och ser fram emot att ta tag i studierna igen med sikte på examen våren 2013. Dessutom måste jag ge cred till alla studenter som ställde upp ideellt och arbetade under Traineedagen, utan er hade det aldrig gått!

Projektet börjar närma sitt slut och vi närmar oss lanseringen med stormsteg. Vi har skrivit färdigt rapporten och strategin, finliret med korrektur och layout är kvar. Parallellt med detta arbete har vi planerat och håller på med genomförandet av referensgruppsmöten. Tanken med dessa möten har varit tudelat. Den ena syftet har varit att låta de som kommer att beröras av vårt arbete få ta del av resultaten, komma med synpunkter samt rangordna de åtgärder som vi kommer att presentera. Det andra syftet har varit att starta förankringen av vårt arbete hos politiker och tjänstemän. Med tanke på att projektbeställningen kommer från tio kommuner blir det ett allt för stort att arbete att använda oss av referensgrupper från samtliga kommuner. Vi bestämde tidigt att fokusera på ett urval av dessa och att de olika grupperna ska vara representanter från olika kommuner. Med detta som bakgrund valde vi att träffa ungdomsfullmäktige i Bjuvs kommun, kommunstyrelsen i Örkelljunga kommun samt rektorer och studie – och yrkesvägledare i Ängelholms kommun.

Vi har än så länge träffat ungdomsfullmäktige och kommunstyrelsen. Dessa möten har varit väldigt givande och framför allt väldigt roliga. Min upplevelse av dessa möten var övervägande positivt och det var en himla rolig känsla att få bekräftelse för något som vi har arbetat med så länge och lagt så mycket tid och energi på. Referensgruppsmöten är ett ypperligt tillfälle att få feedback från dem som kommer att arbeta vidare med resultaten och de som kommer att påverkas av hur det kommer att arbetas med det framöver.

Med två avklarade och lyckade referensgruppsmöten ser jag fram emot de två kvarvarande!

Bilden är tagen av mötesordförande i ungdomsfullmäktige och hämtad från deras facebooksida.

Bild från referensgruppsmötet med kommunstyrelsen i Örkelljunga kommun.

/Negin

Traineedagen stormar framåt och tiden flyger. Det finns ingen chans att hinna vara med överallt utan det gäller att ta vara på de situationer man råkar hamna i helt enkelt. Några studenter som inte fick plats på ett seminarium uttryckte enorm glädje efter att ha deltagit på ett annat, för att nämna ett exempel.

Efter förmiddagens mingel har jag nu hunnit sitta med på ett seminarium, det var Trafikverket som lockade och för att hinna dit var jag och tre vilsna studenter från Lund tvungna att forcera dörrarna och kasta oss ned för trapporna från mingelvåningen på plan 11 till seminarievåningen på plan 4. Innanför porten till seminarelokalen väntade Susanne Ingo som med ett glatt humör presenterade en inblick i Trafikverket under en halvtimme som kändes 5 minuter lång.

Efter seminariet tog jag med mig Rolf från Trafikverket in i hissen och förhörde honom om verket, om hans roll i det hela samt en lång utläggning om hur intressant det kan vara med demografi och logistik. Väl uppe på mingelplanet igen visade det sig att Rolf visste massor men inte allt om själva traineeprogrammet så vi tog en lunch tillsammans med hans kollegor som jag just nu tyvärr glömt namnet på. En sak värt att tänka på till nästa mässa: servera inte segt bröd, det går inte att äta och prata samtidigt!

Många av traineeplatserna är baserade i storstäderna men nästan samtliga lockar med förmånen att ha praktiker på olika platser under sin traineeperiod. Den känslan jag får när jag är här, är att företagen i Västerbotten har alla möjligheter att tävla om arbetskraften jämfört med de företag som finns representerade här. Alla här pratar om en trend, nämligen den att fler och fler företag erbjuder traineeprogram. Dagens mässa är en tydlig konsekvens, förra året hade mässan 11 utställare och i år är den siffran fördubblad.

Nu ser jag fram emot en eftermiddag med seminarier, det börjar med Siemens och fortsätter med ABB för att sedan avrunda med Microsoft. Jag lägger upp lite fler bilder för att ge er en bild av min omgivning just nu.

Jag och några studenter springer i trappor för att hinna!

Trafikverkets Susanne lär känna sin publik på seminariet

Många ivriga seminariedeltagare på Trafikverkets pass

Trafikverkets anställda reflekterar över seminariet.

Hej allesammans jag rapporterar direkt från Traineedagen, mässan som förenar Sveriges bästa studenter med de attraktivaste arbetsgivarna. Nyss gjorde Max Flodén konststycket att tysta ned 300 ivriga studenter som minglade med företagens representanter, allt för att kort välkomna såväl deltagare som utställare. Personalansvarig för dagen är Jessica från KTH som rekryterat 20 bekanta att ideellt se till att mässan fungerar så smärtfritt som möjligt, vilket uppdrag!

Själv har jag sprungit runt lite som en yr höna med min kamera och försökt få lite snabba intryck. Frida från ABB pratar glatt om hur de erbjuder två intag till sitt traineeprogram, ett på våren och ett på hösten. Bring siktar in sig på studenter som har en masterexamen och det tror jag inte de är ensamma om. Vikten av en god utbildning och dessutom att genomföra den väl betyder verkligen någonting här idag. Jag skriver inte mer än så nu utan bjuder er istället på några bilder från den första timmen här på Globe hotell i Stockholm.

Såhär såg det ut före invigningen av dagen.

Max Flodén och Maja Löfgren

Bring har med sig fina lastbilar

Nu har studenterna gjort entré

Näringsliv möter akademin, student minglar med representant från Arla