Som ni kunnat läsa här på bloggen och i vår twitter besökte vi för en tid sedan Stockholm och där bland annat Botkyrka kommun. Vi fick där en god presentation av bland annat Botkyrka kommuns interkulturella strategi, deras upplevelsesatsning och Subtopia.

I formella och byråkratiska termer är Subtopia ett centrum för Botkyrkas upplevelseindustri och enligt wikipedia ligger verksametens kärna i skärningspunkten mellan kultur, utbildning, näringslig och socialt engagemang. Men ifall du frågar oss som besökt Subtopia och de som arbetar samt skapar där är det ett Spacious suburban paradise.

Vad är det då som skapas i Subtopia? Det finurliga är att i och med att Subtopia är ett Spacious suburban paradise är det upp till var och en att skapa vad man vill ha i sitt eget paradis då det här finns utrymme för alla former av skapande.

För oss som arbetar i medborgarnas tjänst och därmed har många olika krav på oss om hur arbetet ska bedrivas finns det en risk att tappa sitt sug efter att tänka nytt och kreativt med negativ konsekvens för samhällsutvecklingen. För när man tänker nytt samt kreativt utvecklar man både sig själv och sitt arbetssätt vilket är till gagn för den offentliga arbetsgivaren och i förlängningen medborgaren samt hela världen.

Arbetet bakom Subtopia är ett lysande exempel på detta då Botkyrka kommun genom att uppmuntra till sina medarbetares och medborgarnas kreativitet just gjort världen till en lite bättre plats. Men såsom jag ser det är just denna kreativitet och positiva anda som skapats inom det geografiska området Subtopia något den skapande medborgaren tar med sig när denne går ut i världen utanför Subtopia och Botkyrka kommun. På samma sätt tar jag med mig min kreativitet och positiva anda som min arbetsgivare uppmuntrar till när jag går hem efter arbetsdagens slut. Därmed fortsätter jag att göra världen lite bättre även på min fritid.

Så när jag känner att min kreativitet tryter eller begränsas på min arbetsplats så tror jag att både jag som person, samhällsutvecklingen och förbättringen av världen bromsas upp. Men nu har jag en medicin mot detta för då ska jag tänka på det rymliga förortsparadis jag besökte en dag i mars 2012. Då ger jag mig själv en vitamininjektion av kreativitet, vågar tänka nytt, göra annorlunda och därmed blir världen lite bättre.

//Niklas

Har ett tunt schema denna dag och tog tillfälle i akt att besöka två andra traineer för att få höra vad de har sysslat med de  senaste tre månaderna. Det trevliga med att göra sådan här besök är att man slås av hur otroligt många världar det finns inom Scania. Utan att överdriva – du kan syssla med vad som helst, dagens sanning!

Mitt första stopp blev hos Emma som jobbar som materialplanerare i byggnaden där de tillverkar axlar. Hon visade mig upp till hennes kontorslandskap där ett gäng sköna filurer sitter och håller koll på alla artiklar som trillar in och ut ur verkstan. Förutom att hon har ansvar för ett tiotal leverantörer så har hon desutom hunnit med att köra tre veckor inom logistik. Där fick hon nöjet att vara Kaizenledare för den första kaizenövningen inom logistik på axelmonteringen. Vi tog en vända ut i produktionen också för att räkna lite artiklar. Dock inte utan reflexväst då Emmas skrivbordsgranne snabbt förklarade att om man inte har dylikt överlevnadsplagg signalerar det till truckförarna att det är fritt fram att köra på en hur mycket de önskar och vill. Något man så klart vill undvika skrattade jag nervöst tillbaka och såg till att kolla vänster-höger flera gånger än nödvändigt vid varje korsning ute i produktionen.

Emma i full skyddsmundering – stålhätteskor och reflexväst

Från produktionsgolvet vandrade jag sedan över till Daniel som är ekonomi-putte. Med ett stort leende och dinglande slips i grön nyans kom han joggandes ner för spiraltrappan till receptionen i Scanias huvudbyggnad. Lika enkelt som han tog trappan utför plöjde jag nyfiket efter honom uppför trappan samtidigt som han glatt förkunnade att han nu skulle visa alla sjukt bra grejer som han hade åstadkommit under sin praktikperiod. Vackra visuella presentationer på whiteboard och excel fick mig att avlägga en liten applåd. Grabben har fått knega med lean-office vilket är väldigt intressant enligt min mening. För den nyfikne så kan man även kolla in årsrapporten där Daniel är den person som ligger bakom sida 4 och sida 5 samt not 32. Väldigt viktigt att belysa tyckte han då det resulterade i att han lite nonchalant tryckte upp årsrapporten två centimeter från min näsa. 

Ekonomi-putten Daniel a.k.a s.4-5, a.k.a not. 32

En helt vanlig förmiddag ute hos traineerna…

-Jens

De närmaste decennierna kommer arbetsmarknaden att förändras genom stora pensionsavgångar.

Som i ett led att säkerställa de nordvästskånska kommunernas rekryteringsbehov fick vi i traineegrupp 6 i uppdrag av Skåne Nordvästs kommunchefer att driva ett projekt vars syfte är att stärka kommunens attraktivitet som arbetsgivare. Kommunerna inser vikten av att tidigt skapa en relation med framtidens medarbetare, därför är projektets målgrupp högstadieelever.

Sedan vi fick uppdraget för nästan sju månader sedan har jag och mina tio traineekollegor genomfört två omvärldsanalyser för att karlägga hur denna fråga är arbetad med i och utanför Skåne Nordväst.

Sedan drygt en månad tillbaka har vi gått över från att tänka på våra kammare till att vara ute och mingla med framtiden, personifierade av skolungdomar i åldern 13-15 år. För att skapa en dialog med framtidens kompetenta medarbetare genomför vi workshops där skolungdomarna ger oss inblick i deras syn på framtiden, arbetsgivare, arbetsmarknaden samt kommunen som välfärdsleverantör och potentiell arbetsgivare. Målet är att besöka en högstadieskola per kommun i Skåne Nordväst. 

Utan att föregå det analysarbete som ska genomföras efter samtliga workshops kan vi redan ana en del tendenser. Skolungdomarna har förväntningar på framtida arbetsgivare och krav som arbetsgivaren måste leva upp till för att betraktas som attraktiv. Tiden då en guldklocka efter 25 års anställning var tillräckligt för att säkerställa rekryterings- och kompetensbehov är förbi. Nu är det snarare möjligheten till livslång utveckling i ett brett perspektiv som måste erbjudas för att en arbetsgivare ska uppfattas som attraktiv.

Genom dialogen med skolungdomarna som medborgare och potentiella framtida medarbetare har vi kunnat dela med oss av vår bild av kommunens verksamhet och kommunen som arbetsgivare. Närvaron ute i skolorna kan därför betraktas som en metod för att skapa strategin samtidigt som det är del av samma strategi. När vi som representanter för kommunal sektor är närvarande där framtidens arbetskraft befinner sig skapar kommunen som arbetsgivare en relation med framtidens arbetskraft något vi alla är övertygade enbart kan vara till gagn i arbetet med att trygga de kompetenta medarbetare som behövs för att kommunen ska kunna fullgöra sina åtaganden.

Så här nästan halvvägs genom den planerade dialogen med skolungdomar är jag förväntansfull inför resterande workshops och vad som kommer att framkomma ur analysarbetet som vi planerar att genomföra i sommar. Men vad jag redan vet är att vi genom vårt tillvägagångssätt bryter ny mark och att skolungdomarna är positiva till att vi som representanter för framtida arbetsgivare vill ta del av vad de tycker och tänker på deras nuvarande arbetsplats, högstadieskolan.

//Niklas

Nu är det inte allt för många dagar kvar för mig inom R&D. Påsken nalkas och efter nästkommande vecka så börjar min tredje praktikperiod på en inköpsavdelning. Mer om hur livet är där kommer att förmedlas via denna blogg som allting annat jag lyfter av mitt hjärta. Fram till dess så börjar jag knyta ihop säcken och avsluta de ärenden som jag kan avsluta. Vid sidan av har jag även producerat en slutrapport om seminarieveckan vi hade förra veckan. Resultatet blev hela 4,18 lastbilar av 5,0 möjliga – med andra ord så blev det en väldigt lyckad vecka.

Där seminarieveckan avbröts tog traineernas vårfest vid och vilket kalas det blev. Och inte undra på det då temat för evenemanget var 90-talet. Sammanlagt anlände ett 70-tal personer från blandade traineeårgångar där den mest erfarna i skaran började som trainee redan 1992.

 Kalaset pumpade ut 90-tals hits och den glada folksamlingen ropade ut sin glädje homogent varje gång en ny gammal klassiker tog fart i högtalarna. “Ohhhhh, den här sången är sjukt 90” hördes ett sus vid varje nytt intro. Utklädnaden var det inte heller något fel på. En stor dos kreativitet, vilja och nostalgi resulterade i många sköna återseenden.  Imitationerna var många och skratten ständigt återkommande. Axplocket av foton i detta inlägg visar hur ett fantastiskt bra traineeprogram firar in våren 2012.

Roland från Torsk på Tallin letar efter Eda,  Microsoft “Blue Screen” skriker ERROR, Edward Scissorhands skivade upp fläskfilén och MacGyver tar en sväng om med Spice Girls.

 -Jens

Jag, Johanna i traineeprogrammet SKNV, har sedan den 1 mars bytt kommunikationsavdelningen i Höganäs mot IT-enheten i Klippans kommun. Den första månaden har passerat fortare än en häst travar och jag tycker att jag har funnit mig själv tillrätta på min nya arbetsplats.

Jag tror att de flesta håller med mig om att byta jobb och allt vad det innebär är en viss anspänning och ganska nervöst. Det är nya ansikten att lära känna, nya arbetsuppgifter och nya rutiner. Något som dock underlättar att-byta-jobb-processen, tror jag är ett varmt välkomnande och en bra introduktion från den nya arbetsgivaren.

För mig är det viktigt att snabbt få ett helhetsperspektiv; jag vill veta vilka mål som är övergripande för organisationen, så att jag kan se min del i det hela och veta hur jag ska kunna bidra till utveckling och måluppfyllelse. Jag vill även veta vad som förväntas av mig som medarbetare och vad jag kan förvänta mig av min arbetsgivare. Detta tycker jag att Klippan har lyckats förmedla väldigt bra, inte minst från mig egna handledare/chef. I fredags anordnades dessutom en introduktionsdag för nyanställda i Klippans kommun, då bland annat personalchefen Marianne Claesson och kommunalrådet Bengt Svensson pratade om just organisationens mål och vilka förväntningar som finns från båda hållen.

Detta har bidragit till att jag känner mig välkommen till Klippans kommun och jag har nu goda förutsättningar för att göra ett bra jobb!

/Johanna Dahlqvist, Traineeprogrammet SKNV

Hej!

Jättekul att börja blogga här och få möjligheten att representera ett kommunalt traineeprogram! I detta första inlägg kan det vara på sin plats att berätta vad traineeprogrammet Skåne nordväst är för något, och lite om vilka vi är som kommer att blogga här.

Traineeprogrammet SKNV är ett 16 månaders program där man har en anställning i en av de tio nordvästskånska kommunerna, vanligtvis inom ett område som man är utbildad. De tio nordvästskånska kommunerna består av Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. I nuvarande omgång av traineeprogrammet är vi 11 personer som är utspridda i nio av kommunerna. Våra arbetsuppgifter är väldigt varierande och det är bland annat denna mix av erfarenheter som vi kommer att blogga om här.

Förutom en 16 månader anställning så ingår 30 % utbildning och projektarbete i programmet. Än så länge har vi haft utbildning i bland annat retorik, medarbetarsamtal, projektledarskap, upphandling, offentlighet och sekretess med mera. Förra veckan spenderade vi ett par dagar på diverse studiebesök i Stockholmsregionen och inom ramen för vårt projekt är vi nu i full gång att samla in material för den strategi vi har fått i uppgift att skriva. Strategin kommer ni med all säkerhet att kunna läsa mer om i framtida inlägg.

I programmet ingår även ett utbyte på 4 månader i en annan kommun än den där vi är huvudsakligen placerade, samt olika typer av studiebesök i varje kommun.

Vi har alltid fullt upp och den ena veckan är verkligen inte den andra lik för någon utav oss. Vi är alla otroligt glada över att ha blivit antagna i traineeprogrammet SKNV och hoppas att du vill följa vår resa. Kanske vill du själv söka en dag, eller kanske är du intresserad av vad det innebär att arbeta inom kommunen och den offentliga sektorn – så nära demokratin du kan komma!

Vill du veta mer om Traineeprogrammet SKNV hittar du vår egen blogg/hemsida här.

/Caroline, Elin, Fredrik, Jasna, Johanna, Negin, Niklas, Sara, Sarah, Sophia, Therese

Som mina bloggande traineekollegor redan har förtäljt så är traineernas seminarievecka på ingång med stormsteg. Undertecknad har denna gång varit med och arrangerat detta event och det känns som att alla pusselbitar har fallit duktigt på plats.

Lyckan över den överjäkligt roliga seminarieveckan alternativt vårväder fick i alla fall mina två traineeföljeslagare  JoTa och Mr. Olsson att leva ut lite likt två kalvar utsläppta på grönbete när vi vandrade ner till tryckeriet för att hämta material vi låtit trycka upp inför evenemanget. Ett av mina favorit citat “…like all dandies, he was happy. – Barbey D’Aurevilly” (jag är fantast av Brittiskt och Amerikanskt Preppy-mode) kan enkelt transformeras samt få bli titeln till detta foto.

                                            Like all Trainees, they were happy

-Jens

Den här veckan har jag avslutat mitt arbete hos den leverantör jag varit hos under två månader. Det känns som att jag har gjort en insats och att vi tillsammans har kommit framåt. Jag har lärt mig oerhört mycket om hur ett mindre företag fungerar och har samtidigt fått vara delaktig i flera processer. (utveckling, inköp, produktion) Det har dock tagit på krafterna att pendla en extra halvtimme enkel resa varje dag, vilket gör att det är skönt att gå vidare med nya engagemang och sikta mot nya mål.

Den här veckan har jag som sagt avslutat arbetet hos leverantören och fått en avtackningslunch tillägnad mig, sedan har jag varit på ett leverantörsbesök i Norrköping och spelat fotboll med traineegänget. Det känns som att veckorna bara flyger förbi…

Nästa vecka är det dags för ännu en seminarievecka. Oerhört roligt! Den ska avhandla området ”Sales to delivery”, vilket innebär att vi djupdyker i försäljning, produktion och leverans. Vi kommer att under veckan bland andra få träffa Martin Lundstedt och Anders Nielsen som båda pekas ut som tänkbara efterträdare till Leif Östling i en artikel i Dagens industri, som publicerades i veckan. Läs artikeln här. Vi kommer även att besöka hyttillverkningen i Oskarshamn, vilket jag ser mycket fram emot. Då Oskarshamn ofta lyfts fram som en fabrik där de ligger i framkant vad det gäller produktionseffektivitet och ergonomiarbete.

De tillfällen då vi traineer får sammanstråla och svetsa samman våran gemenskap ytterligare är ett stort privilegium och något som jag värdesätter högt. Traineeresan till Malmö var riktigt rolig (även om jag inte vill bli långtradarchaufför) och traineeidrotten igår blev succé när hela 12 stycken var med och spelade fotboll.

Englandsvistelsen rycker närmare med stormsteg. Spänningen stiger…

/Markus Wernberg

Idag snöar det i Södertälje och sommaren känns väldigt långt borta. För mig smygstartar dock sommaren redan om några veckor då jag tar ledigt och åker mot södern. Resan kändes alldeles för nära igår när vi satte oss ner för lite planering av utflykter, men alldeles för långt bort idag när det är vitt på marken 🙂

En Scaniamotor klarar även ordentligt med snö.

I slutet av förra veckan åkte jag till Tyskland för att besöka en av våra leverantörer och titta på deras nya logistiksystem. Det var spännande att se hur de jobbar från interna lager till utleverans och jämföra med Scanias godsmottagning. Det mest slående intrycket var att det var väldigt rent 🙂 Väldigt lärorikt att som blivande inköpare få studera en leverantör från logistikperspektivet, som ju är lite av ”det andra benet” som jobbar med Scanias leverantörer. Kul också med min första tjänsteresa utomlands, förhoppningsvis blir det några till under det kommande året.

Nu är det bara drygt 3 dagar kvar av jobbet på Motormonteringen, vilket också innebär att det är mindre än en vecka till vår seminarievecka som startar på måndag. Temat på veckan är Scanias process från sälj av lastbil hela vägen tills kunden står med nycklarna i handen, vilket faktiskt blandar in nästan hela företaget. En väldigt tvärfunktionell och intressant process med andra ord! Eftersom jag själv är med och planerar den här veckan är jag nu extra förväntansfull och lite nervös. Tänk om de andra traineerna tycker att veckan är jättedålig? Nu tror jag att det är ganska liten risk med tanke på att vi har planerat in både besök hos en återförsäljare, föreläsningar med två personer ur Executive Board, en grillkväll, resa till Scanias fabrik i Oskarshamn inkluderat övernattning, och däremellan massor med intressanta föreläsningar.

Mitt personliga ledord inför den här seminarieveckan är sömn. Jag har den hemliga talangen att jag kan somna nästan närsomhelst och varsomhelst. Väldigt praktiskt när man pendlar till Södertälje eller är ute och reser med många timmars flyg, men något mindre praktiskt under en intensiv period på jobbet där man sitter i mörka rum med väldigt mjuka fåtöljer. Så dags att börja ladda redan nu! Zzz…