Nu är vi här igen. Det börjar närma sig slutet på en praktikperiod och de vanliga känslorna har infunnit sig. Lite kryp i benen, ett stort sug efter att sortera och skriva ner allt jag lärt mig, samt lätt panik över allt jag vill hinna med innan jag slutar. Och då är det ändå två veckor kvar.

Enligt den ursprungliga planeringen skulle projektet som jag jobbar med ha avslutat sin första fas lagom till industrisemestern som är om en dryg vecka. Sedan dess har det dock dykt upp många nya frågor som gjort att projektet växt en hel del och därför kommer ta längre tid än planerat. Det känns bra att vi inte försöker tvinga fram något på för kort tid som sen inte blir bra, men eftersom jag bara har några veckor kvar på den här avdelningen innebär det att jag inte får vara med om slutet.

Om det är något som inte är toppen med traineeprogrammet så är det nog det här. Man får fantastiska möjligheter att se väldigt mycket, men det finns en stor risk att man inte får se resultatet av sitt arbete eftersom man alldeles strax ska vidare till nästa utmaning. Det är lite som att jobba med filmproduktion och bara få vara med och göra trailern. Så även om det är härligt att vara trainee kommer det också bli roligt att gå in på en (än så länge okänd) tjänst i höst! 🙂

Innan vi landar i hösten kommer dock sommaren, med ganska mycket jobb för min del eftersom jag redan har tagit ut en del av mina semesterdagar. Många andra på Scania kommer att ta minst fyra veckors semester under tiden jag jobbar vilket gör att jag har tagit tillfället i akt att vara lite kreativ med mina arbetsuppgifter. Under de fyra veckorna kommer jag att blogga från inte mindre än tre olika geografiska platser. En liten sommarföljetong helt enkelt för er som hänger med!

Nu till ett tips: Mitt förra blogginlägg handlade om teknikintresse, och nästan direkt efter att jag hade publicerat det skickade en kompis länken till den här filmen som tydligen producerats av European Commission för att locka fler kvinnor till naturvetenskap och teknik. Jag är inte helt säker på att det här är vad jag efterlyser, men avgör gärna själv!

http://www.youtube.com/watch?v=g032MPrSjFA

Kontoret där jag jobbar ligger ute på vischan. Som bevis på detta kan jag ge er ett smakprov hur det kan se ut från mitt bilfönster på vägen till jobbet.

Får vi åka med?

Ett annat bevis på att jag befinner mig på den engelska landsbygden är en kollegas historia från här om dagen. När han var på väg till jobbet möter han ett hundratal kor på vägen. Han tvingas stanna bilen för att släppa förbi kossorna som föses framåt av en genomsvettig bonde. När korna passerar min kollegas bil blir några av dem extra exalterade och hoppar därmed upp på varandra. Det vill sig inte bättre än att när den mest exalterade kon hoppar ner igen ramlar den ner över motorhuven på den tre veckor gamla folkvagnen. Motorhuven bucklas och en skärrad bonde står med mössan i handen och ber om ursäkt. Tydligen hade någon illvillig själ släppt ut korna och bonden hade nu jagat dem i tre timmar. En minst sagt jobbig dag…

Inatt drar jag och två kompisar, som är här på besök från Sverige, till London för att förhoppningsvis se på tennis imorgon, på Wimbledon Lawn. Det krävs dock lite köande vilket gör att vi räknar med att starta härifrån vid fyratiden imorgon bitti.

Svenska flaggan vajar fint utanför kontoret

Nu är det en och en halv arbetsvecka kvar innan jag beger mig hemåt igen. Jag kan inte säga annat än att jag längtar. Som man brukar säga, borta bra men hemma bäst.

Förra helgen var jag på besök i Prag för att hälsa på Emma, en av de andra traineerna, som gör sin utlandspraktik där just nu. Vi hade en härlig helg fylld av fotboll, klosteröl, shopping, synagoga-sightseeing, tjeckisk mat, regn och solsken. På söndagskvällen skulle jag ta flyget hem, hyra bil på Arlanda, hem och sova och sedan köra till Scanias fabrik i Oskarshamn för att vara där på måndag morgon. Trodde jag.

Problemen hopade sig lika snabbt som molnen på en svensk sommar. Till att börja med fick vi inte ut bilen ur garaget hemma hos Emma i Prag. Garaget hade en ganska annorlunda lösning med en hiss som tar bilen ner till rätt våningsplan. Väldigt praktiskt när allt funkar. Väldigt opraktiskt när man ska ha ut bilen en söndagskväll från två våningar under marken och hissen inte funkar. Istället kastade jag mig in i en taxi och kom till flygplatsen 75 minuter innan flyget skulle gå. Bara för att upptäcka att det inte fanns något flyg som gick den tiden. Mitt flyg hade blivit inställt och jag blivit ombokad på ett som gick 9 timmar tidigare. Det var bara att den informationen inte hade nått fram till mig.

Så där stod jag klockan sju en söndagskväll utan biljett hem och med kollegor som väntade mig i Oskarshamn måndag morgon. Min stora mardröm varje gång jag varit tvungen att gå upp tidigt för att hinna med ett flyg hade slagit in. Det kändes verkligen som att världen skulle gå under. Men som tur var gjorde den inte det. Min snälla sambo lyckades boka en ny biljett till mig till dagen efter, Emma gav mig sovplats en natt till och nästa morgon fick jag skjuts till flygplatsen av traineekollegan Henrik som också jobbar i Prag. Jag kom till slut till Oskarshamn 12 timmar försenad vilket var långt ifrån optimalt, men det funkade tack vare förstående kollegor. Och trots att veckan började tråkigt blev det till slut riktigt bra med intressant och lärorik problemlösning inom monteringen. Slutsats: Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det kan faktiskt bli ganska bra ändå.

Jag uppe vid klostret i Prag med utsikt över staden – man kan ju inte vara annat än lycklig!

En av de bästa sakerna med mitt jobb är att det är så omväxlande. Jag gillar när det händer olika och nya saker hela tiden och tycker verkligen att ”omväxling förnöjer”, som mormor skulle säga. Det gäller både traineeprogrammet i stort där vi får rotera på olika funktioner och mitt jobb just nu på SPS Office. Ett litet axplock från vad jag har gjort den senaste tiden:

Förbättrat. Jag deltog i en fyradagars förbättringsövning (kaizen på japanska) för några veckor sedan där vi arbetade med att förbättra ergonomin för de som jobbar inom logistik på axelmonteringen. Lärde mig mycket om vilka sorters rörelser som är bra respektive dåliga för kroppen och hur mycket vi faktiskt jobbar med det här på Scania. Om vi ska kunna behålla vår kompetens i många år måste vi se till att arbetet också är möjligt att göra i många år, dag efter dag.

Förhandlat. Tillsammans med min hemmaavdelning ägnade jag en förmiddag i förra veckan åt att lära mig mer om agerande, mål och förberedelse inför förhandlingar. Sen ägnade vi eftermiddagen åt att öva förhandling med varandra i olika lag. Som nybörjare var jag delvis taggad men också nervös över att få förhandla mot erfarna inköpare på avdelningen, men det gick faktiskt ganska bra. Vi vann dock varken förhandlingstävlingen eller tipspromenaden trots att vi visste vilken årsmodell min chefs bil är (tips: jag gick på lågstadiet då den tillverkades), men jag hade riktigt roligt och lärde mig mycket som jag ska se till att komma ihåg tills hösten.  

Byggt. Tillsammans med några andra från SPS Office och internutbildning arbetar jag med ett projekt där vi skapar framtidens system för utbildning av montörer. Just nu håller vi på och omsätter våra idéer i verklighet vilket inkluderar skruvar, muttrar, plaströr samt stora tavlor med fotografier på hur man gör och inte gör. Det är riktigt spännande att få vara med i ett helt nytt projekt från början – och känns verkligen som att vara med och uppfinna hjulet!

Dessutom har jag äntligen kommit igång med italienskan inför perioden i Italien i höst. Jag kan nu både böja regelbundna verb, genusbestämma substantiv och berätta vad jag heter. Det ni. Jag har också jag lärt mig en del italienska ord. Det sägs att eskimåerna har 30 olika ord för snö. Italienarna har ett ord på fyra bokstäver som betyder ”passion för ett fotbollslag”. Det börjar långsamt sjunka in vad jag har gett mig in på.

/Louise

Under min vistelse i England jobbar jag inom en avdelning som heter SRS Office. SRS står för Scania Retail System och avdelningens mål är kortfattat att förbättra Retail-nätverkets effektivitet, såväl ute i verkstäderna som på kontoren. För att göra detta används ett antal verktyg och hjälpmedel som sprids ut till nätverket.

En mycket intressant vecka går nu mot sitt slut. Jag och en kollega har gjort en rundresa i Skottland till de åtta Scania-verkstäder som finns där. Det vi har tittat på när vi träffat verkstäderna är hur långt de kommit i sitt förbättringsarbete och gett dom tips på hur de kan utveckla och förbättra sitt arbete.
Skottlandsresan kan kortfattat beskrivas med följande punkter:
– Vackert
– Soligt
– Lurig dialekt
– En ordentlig variation i kvalitet på förbättringsarbete
– Lärorikt

Källa: Google

Tack vare att jag spenderat en period i produktionen och därmed jobbat med SPS (Scania Production System) kan jag ge en hel del tips och feedback till verkstäderna men också till SRS-organisationen, då det finns många likheter mellan SPS och SRS. Riktigt kul att kunna bidra!

Nu väntar tre dagars helg i England. Jag kollar in omgivningarna och vilar upp mig inför ytterligare en spännande vecka i väst.

Vad är det egentligen som lockar med att resa utomlands? Att komma bort från jobbet? Troligtvis inte, för i så fall skulle nog inte alla traineer på Scania välja att spendera åtminstone 3 månader utomlands med att just jobba. Här på bloggen kan ni följa Markus äventyr i England, men vi har också traineer i Spanien, Tjeckien och Tyskland för att nämna några. Själv är jag fortfarande i Sverige i väntan på September då jag åker till Italien.

I helgen utnyttjade jag möjligheten att ta en ledig dag och gav mig iväg för en kul helg med Cecilia i Warszawa. Cecilia är trainee inom Brand & Marketing communications och ska i Polen bland annat arbeta med att projektleda den polska nationella finalen av Scanias förartävling Young European Truck Driver.

Gamla (återuppbyggda) staden i Warszawa.

Jag får väl erkänna att jag hade sett Polen som ett ganska tråkigt och grått land och därför aldrig åkt dit, men jag fick se mig ordentligt överbevisad av ett vackert gammalt (återuppbyggt) centrum, härlig mat, billig öl samt strålande sol och nästan 30 grader. På lördag förmiddag gick jag bara runt och skrattade tills känslan av overklighet hade lagt sig – vem förväntar sig att i April hitta sommaren bara en dryg timmes flygresa söderut? Jag började redan på plats fundera på vilka andra ställen som jag mentalt har sorterat bort ur min att-göra-lista. Nästa biljett bokas inom kort!

Sol och trettio grader på uteservering i Warszawas gamla kvarter = Lyx!

Idag är jag tillbaka på jobbet, mycket utvilad och lite brunare 🙂  Efter att den förbättringsövning vi gjorde på axelmonteringen slutade i fredags är det nu dags att sätta tänderna i nästa projekt som kommer vara längre och mindre intensivt. Planeringen tar fart i morgon och det är nästan så att det bor lite fjärilar i magen av förväntan 🙂 Och på grund av en helt annan slags förväntan ligger mina solglasögon fortfarande kvar i handväskan. Optimist javisst.

– Louise

Att vara trainee skiljer sig självklart mycket åt beroende på var man är placerad och vilka aktiviteter som är inplanerade för tillfället. Just nu är vi inne i en intensiv period med utbytet, kommunbesök och skolbesök för vårt gemensamma projekt som vi blivit tilldelade av kommuncheferna.

Trots variationerna skulle jag ändå vilja ta tillfället i akt att dela med mig av hur en traineevecka kan se ut. Jag kan också tillägga att jag för närvarande arbetar med kommunikationsfrågor på Näringsliv & Marknad i Höganäs.

Måndag
09.00: Jag följer med när Svenskt Näringsliv släpper rankinglistan över Sveriges kommuners näringslivsklimat. Höganäs representanter är där och tar del av beskedet som sedan förmedlas ut via press och hemsida.

11.00: Tillbaka på kontoret och jobbar på med en undersökning.

13.00: Möte med turistkontoret angående en kommunikationsplan jag skriver.

15.00: Tillbaka på kontoret och jobbar på.

Tisdag
08.00: 7 av traineerna (inklusive jag) möts på Kungsgårdsskolan i Ängelholm där vi träffar 3×2 årskurs nior som vi genomför workshops med.

16.00: Kommer hem och jobbar en timme till med en inbjudan till workshop i sociala medier.

Onsdag
09.00: Alla traineer samlas i Båstad kommunhus för kommunbesök. Vi träffar kommunchef Thomas Rikse och har intressanta samtal om Båstad, både dess styrkor och utmaningar.

12.00: Vi blir bjudna på god lunch på restaurang Sand.

13.45: Nu befinner vi oss på projekt Hallandsås. Vi ser en film och får prata med en av tjänstemännen på kommunen som varit miljöinspektör och en oberoende part i arbetet med Hallandsåsen. Dessutom blir vi guidade i utställningen. Mycket intressant!

Torsdag
08.30: På plats i Höganäs där jag jobbar på med bl. a. planering, får undan lite mail mm.

13.00: Åker ut till Höganäs Design Outlet och pratar med handlarna till en undersökning jag håller på med. Jobbar därefter vidare på kontoret.

17.30: Jag och Peter på näringslivskontoret tar oss till Kullagymnasiet där UF-företagare håller bolagsstämmor. Jag knyter lite kontakter till en stundande företagsafton med tema ungt företagande.

Fredag
07.00: Frukostklubben med Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen.

09.30: Jobbar med kommunikationsplanen.

13.00: Får hjälp med InDesign som jag håller på att lära mig och fortsätter med det resten av dagen. Gör bland annat en annons och en inbjudan.

Trevlig helg!

/Therese

Idag var jag på finalen och prisutdelningen för KTH:s Future Female Leader Award (FFLA). Scania är ett av partnerföretagen i denna tävling som syftar till att lyfta fram duktiga tekniktjejer och erbjuda vinnaren en drömstart på karriären. Förra året var jag själv finalist och i år kände jag så pass många finalister att tummarna inte räckte till att hålla för alla!

Den slutliga vinnaren var Sara Johansson, en av mina kollegor här på bloggen och deltagare i Scania Student Intro. Stort grattis! Jag hoppas se dig och samtliga finalister på Scania framöver!