Ja, vad gör egentligen en trainee när han inte jobbar? Jag tänkte ägna ett (kort) inlägg åt det där ”andra”. Work-life balance är kanske ett begrepp du sett tidigare, men ägna en stund åt att fundera över hur du lever och vad du gör av din tid. Med risk för att låta som en havregrynsgrötsblogg: Vad gjorde jag själv igår?

6.15: Klockan ringde, dags att gå upp

07.04 – 08.16 Satt på tåget mellan Uppsala och Sö-tälje (som lokalbefolkningen säger)

8.25 – 17.10 Jobba. Fick gott om tid att skriva på min rapport för denna period pga en ganska tom kalender. Hann med ett besök i integrationslabbet där man testar lastbilens mjukvara på en ”rigg”. High-tech! 🙂 Jag hann visst med en lunch också där mitt i, pratade med en nyanställd om att skillnaden mellan att jobba på storföretag jämfört med konsultbolag.

17.17 – 18.21 Satt på tåget hem igen. Hade lite tur med bytet, SJ var tidiga! Notera hur jag kan tidtabellen i huvudet ganska bra.

Det är som synes mycket restid för mig som pendlar långt. Tur att det finns bra böcker att läsa, en bärbar att arbeta på, och ett trött huvud som lätt somnar så att tiden går fortare. Hade jag tvingats sitta och titta ut genom fönstret i tre timmar per dag hade jag nog fått något slags diagnos förr eller senare!

Väl hemma rörde jag ihop en linsgryta och sen var det dags för träning. Två gånger i veckan tränar jag capoeira, en otroligt rolig kampsport och effektiv träningsform som jag började med för fyra år sen (så ja, det är jag på bilden, haha). Efter träningen var det bums i säng, det är inte lika många sovmorgnar som på universitetet om man säger så.

Work-life balance ja. Än så länge har övergången från student till förvärvsarbetande gått smärtfritt. Jag trivs väldigt bra med tillvaron och hinner med det jag vill hinna med, utan att stressa. Jag kan misstänka att småbarnsföräldrar, chefer och andra med ännu mindre tid skulle skratta åt mig, jag förstår att jag har det ganska bra 🙂

Ps. Havregrynsgrötsblogg är ett lite raljant ord, men det gäller sådana bloggar som bara berättar lite allmänt om dagen, ungefär som den gamla tidens dagbok. Det finns bra sådana också såklart, men jag tycker innehåll och kontext är viktigt för att du som läsare ska vilja komma tillbaka.

Sista månaden i en traineeperiod brukar, för mig iaf, karaktäriseras av ett ökat tempo. Inte nog med att jag denna gång ska leverera ett antal rader relativt användbar kod, jag ska skriva rapport, readme’s och how-to’s innan månaden är slut. Ikväll (läs tisdag) satt jag kvar extra länge och bråkade med felhanteringen i min kod, och lyckades bara minuterna innan det var dags att springa till tåget med att få fram innehållet/texten i ett felmeddelande. Hurra! Det betyder att jag imorgon förhoppningsvis kan lösa problemet och komma ett steg närmare komplett leverans. Låter det banalt så vill jag bara påminna om att det handlar om ett webservicebibliotek, och pga det är felsökningen inte lika smidig och uppenbar som man kanske är van vid. Olika system och språk försöker prata med varandra, och därför blir det inte alltid rätt första gången. ”Försvarar han sig nu?” tänker du, och ja, det är väl bäst att göra det på en gång, haha, så att ingen riktig programmerare kommer och hånar mig 😉 Det slår mig hur som helst hur roligt det är att efter att under ett par månader bokstavligen korvstoppat mig själv med C# och WCF och våra serversystem tillslut börja komma någonstans! Jag lever verkligen upp, känslan av att ha lärt sig något och kunna tillämpa det är riktigt bra.

Just det, på tal om traineeperioder. På Scania gör jag fyra perioder a tre månader, på olika delar av företaget. Dessa delar har jag valt tillsammans med min chef, det han tycker är lämpligt för min framtida tjänst å ena sidan och det jag vill göra och är intresserad av å andra sidan. Jag tror att jag fått en riktigt bra mix och jag återkommer med mina upplevda resultat och tankar kring de olika perioderna i ett senare inlägg.

Mellan traineeperioderna ligger utbildningsveckor, och på dem går vi alla 24 traineer tillsammans igenom olika Scanias huvudprocesser. Just nu planerar jag och några andra traineer den andra utbildningsveckan av totalt tre, och jag ser verkligen fram emot att få träffa alla de andra igen, det ska bli jätteroligt! Vi har förhoppningsvis snickrat ihop ett riktigt bra program för veckan, tyvärr får jag inte berätta något om innehållet då det skulle förstöra överraskningen. Dessutom är det tradition att vara lite hemlig verkar det som…

Kommer du inte på någon vettig kommentar att lämna kan du alltid säga grattis, jag fyllde år i söndags. Tänk att man i Sverige kan vara 27 år innan man är helt ute i arbetslivet. Och då har jag inte ens tagit något sabbatsår, utan ”bara” gjort lumpen, läst på högskolan och gått ett halvt traineeprogram. Tokigt. Eller bra?

If there are any non-Swedish speakers reading traineebloggen.se that would like to read my posts in the queen’s English, feel free to drop me a comment about it and I’ll switch language.

Inlägg #2. Börjar jag bli varm i kläderna? Nej, inte särskilt. Men det känns bra att fortsätta, risken med bloggar är annars att lägga allt krut på första inlägget och sen inte riktigt ha något kvar att säga. Du som läsare behöver dock inte oroa dig för att så ska bli fallet, jag har ett eller två inlägg kvar i mig 😉

Utveckling var temat. Att jobba på ett lönsamt teknikföretag som Scania innebär att komma i kontakt med utveckling hela tiden, i olika former. Att utveckla nya lastbilar, bussar och motorer kräver sin ansträngning (ingen liten sådan). På IT-sidan kan nyutveckling drivas fram av något så enkelt som att Microsoft slutar stödja Windows XP om fyra år. Då behövs nya versioner av alla möjliga program, både inköpta och egenutvecklade, för att allt ska fortsätta fungera. För att klara av nya tekniska lösningar inom IT såväl som fordon krävs utbildning, och då utvecklas vi som personer istället. Utveckling är helt enkelt en given förutsättning för att överleva, både för Scania som företag och mig som arbetstagare.

På universitetets kurser pratades en del om Agil mjukvaruutveckling. Det var nytt och häftigt, och verkade vara ett betydligt smartare sätt att jobba än det gamla sekventiella. Jag har nu varit två månader hos ett team som uteslutande jobbar agilt, och det är jättekul att se att metodiken faktiskt fungerar. Att Scania ligger i framkant när det gäller att utveckla arbetsmetoder och processer är förvisso ingen hemlighet för oss som jobbar där. Men att få in något som är så pass nytt på så kort tid, och få det att fungera, är imponerande även med Scanias mått mätt. Vi jobbar i korta sprintar, där vi tillsammans prioriterar vilka nya funktioner mjukvaran ska få just denna sprint. Vi använder oss av moderna tidsuppskattningsmetoder, där frågan utvecklaren får inte är ”när kan detta vara klart?” utan snarare ”hur långt hinner du på nästa sprint?”.  Det ger en bättre dialog och mindre förseningar.

Personlig utveckling. Vad innebär det? Under hösten tog jag C-körkort,  och att lära sig ratta en stor fet lastbil fullastad med grus är tufft. Det är heller inget jag gjort förut, och förmodligen hade jag aldrig lärt mig köra lastbil om jag inte jobbade på Scania. Just för att det inte var något jag annars hade genomfört var det extra tillfredsställande att kliva utanför min bekvämlighetszon och lyckas ”överleva”. Att delta i traineeprogrammet är också att kliva utanför sin bekvämlighetszon. I broschyren skriver de ”för dig som vill ha en utmaning”, och först nu börjar jag förstå vad det innebär: Att på tre månader lära sig ett affärsområde, prestera något, lära känna människorna som jobbar där och sedan leverera strax innan det är dags att byta position igen, är verkligen en utmaning. Om du trodde att civilingenjör kräver snabb inlärningsförmåga så har du bara plaskat inne vid stranden. Kom ut och simma!

Hello world!

I detta första inlägg ska jag snabbt sammanfatta min bakgrund, och sen ska jag försöka svara på två stora frågor jag hade innan jag började på traineeprogrammet: Vad är en trainee och Vad gör en trainee? Syftet är att avmystifiera begreppet och förklara vad det faktiskt innebär. Jag tror det är bra för dig som vill söka till ett traineeprogram att få en annorlunda förklaring. Kollegor, familj och andra bekanta kanske också har nytta av detta inlägg. Men först lite om mig. 

Namn: Markus Nikkinen

Ålder: snart 27 år

Kommer från: Kiruna, Lappland. Alltså inte norrland, då det från norrländska Gävle fortfarande är 100 mil kvar innan du kommer till Kiruna. Lappland är Norrland upphöjt i två ungefär.  

Högskola: Civilingenjör Industriell Ekonomi – Internationell/Spanska. Inriktad på datateknik, projektledning och strategi.

Utlandserfarenhet: 1 år på Universidad Tecnicá Federico Santa Maria i Valparaiso, Chile.

Språk: Svenska, Engelska, Spanska, Finska.

Jag sökte Scanias traineeprogram förra våren, samtidigt som jag skrev mitt examensarbete. För er som inte minns så var det rätt tuffa tider på arbetsmarknaden för nyexade i början av 2010, så jag räknade inte med att få jobb särskilt snabbt, och definitivt inte innan examen. Aldrig har det varit så roligt att ha fel! Halva traineeprogrammet har snart passerat, och det känns som världens mest naturliga grej att just jag är trainee. Det går verkligen snabbt att anpassa sig till något som är så kul och givande. Till frågorna.

Vad är en trainee?  Svaret är faktiskt inte självklart. Det finns många tolkningar, och eftersom vi i Sverige använder ett engelskt ord, som egentligen betyder något annat än det vi menar (i engelskan menas i regel praktikant eller motsvarande), så har jag ännu svårare att försöka förklara för oinvigda vad jag gör. ”Jaha, du har en provanställning?” eller ”Varför sökte du inte ett riktigt jobb?” Trainee. Traineer har en särställning. Det är hög konkurrens om platserna, och företaget satsar mycket på oss. Att ha genomgått ett traineeprogram innebär väldigt goda förutsättningar för en bra karriär – sen måste du förstås jobba också!

Vad gör en trainee? Livet som trainee är tudelat: jag jobbar och jag utbildar mig. Enkelt, eller hur? I ordet ”jobbar” ryms mycket. På min förra period gjorde jag en lång utredning kring IT-infrastruktur samt ett business case på en teknik vi eventuellt skulle ta in. För tillfället sitter jag på Scania R&D och jobbar med agil .NET-utveckling.

Jag utbildar mig hela tiden. Dels har jag gått flera formella kurser, i allt från projektstyrning till LEAN production till styrsystem, dels lär jag mig dagligen av alla duktiga kollegor. (Jag kommer tillbaka till utbildning mer djupgående i ett senare inlägg.) Kollegor ja, mycket av traineeåret handlar om att lära känna människor och lära av dem, för att på så sätt förstå företaget och skaffa mig någon form av helhetsbild. Ofta sägs det att just kontaktnät är det bästa med traineeprogram, och jag tyckte först att det var lite av en klyscha. Som med många andra klyschor visade sig även denna vara sann, och jag har redan fått användning av de kontakter jag fått under traineeprogrammet. De har varit till nytta både i mitt eget arbete såväl som när jag hjälpt kollegor att hitta rätt person att prata med. Vad gör en trainee? Skaffar sig ett slags arbetslivserfarenhet är nog mitt svar. I kvadrat!

Det får bli allt för denna gång. Framöver tänker jag fortsätta klä av traineebegreppet, men även försöka vara personlig så att du som läsare orkar komma tillbaka.

Du får gärna kommentera eller fråga mig om något, jag är rätt öppen och trevlig 🙂