Starten på mitt flamenco/tapas/lastbilsäventyr har gått! Tre dagar in i jobbet och jag börjar känna mig trygg nog att blogga igen… Jag hade en bra semester, tackar som frågar. Den utspelade sig i Stockholm och i Norrbotten och var ganska anspråkslös. Nog med kallprat, haha. Eftersom bloggen ligger en vecka efter lovar jag att uppdatera lite oftare så vi kommer i fas igen, ok?

Förra söndagen landade jag alltså i Barcelona för att mangla språk en vecka. Jag hade två lärare, Monica på förmiddagarna och Georgia på eftermiddagarna. Min kollega Tobias gick tvärtom. Privatlektioner är kul men utmattande! Resten av skolan bestod av 17-18 åringar som var i Barca mest för att partaja och kanske snappa upp lite språk på vägen, så det blev ganska tydligt att jag är 27 och inte 21 längre, snyft. Men lärarna var duktiga och seriösa, det var bra att få chansen att åka dit och kunna fräscha upp spanskan och höja sig en nivå. Jag och Tobias hann också se rätt mycket av Barcelona på eftermiddagarna och kvällarna. Jag rekommenderar inte intensiva språkstudier och intensivt turistande i kombination dock, det är nog inte så hållbart 🙂

Varför skicka sina traineer utomlands kan man fråga sig? Vad är syftet? Som jag ser det finns det ett par anledningar:

• En utlandsperiod gör traineeprogrammet mer attraktivt.  Det är en stor selling point och många nyexaminerade är intresserade av internationella erfarenheter.
• Scania är ett globalt företag. Att se något annat än HQ i Södertälje väldigt bra för att undvika ”hemmablindhet”. Jag som IT-trainee får också se hur bitsen och bytesen ser ut utanför brandväggen i Södertälje.
• Ökad kunskap om språk och kulturer.

Säkert finns det fler anledningar som jag inte kommer på för tillfället, men vi sparar dem till kommentarsfältet eller ett senare inlägg. Här i Madrid ska jag hur som helst jobba med kommunikationslösningar. IP-telefoni, mobiltelefoni, IM, LAN och WAN är några ämnen som jag får korvstoppa mig med denna gång. Med lite tur och lite skicklighet får jag snudda vid UC (unified communications) också. Trendigt!

Bjuder på ett par bilder från Barcelona bara för att retas också. Hehe.

Soligt på stranden. Åååh buhu det är så synd om mig 😀 😀

Tobbe svettas och svalkar sig samtidigt på EFs poppiga innergård

Back in business! Jag hade aldrig kunnat drömma om att fyra veckor skulle kännas som lagom lång semester. Jag trodde att skolans 10 veckor var det enda alternativet för att verkligen kunna slappna av. Men nu sitter jag här i Södertälje och är otroligt utvilad och taggad för att sätta igång att jobba.

Eftersom semestern kom precis efter mina tre månader i Prag valde vi att tillbringa hela semestern i Sverige. Vi luffade runt hon föräldrar, morföräldrar och vänner och hade riktigt sköna veckor. En vecka tillbringades även i Stockholm för att inreda vår nya arbetshörna. Nu har jag fått ett alldeles eget skrivbord och möjlighet att alltid ha min symaskin stående framme. Så förhoppningsvis kommer hösten att innebära lite syprojekt på fritiden.

Nu har dock min sista traineeperiod startat och på fritiden går mycket av min energi åt att bearbeta alla intryck från jobbet. Känns lite sorgligt att detta är sista perioden men samtidigt ska det bli skönt att få en riktigt plats på Scania, dvs. ett skrivbord, ”riktigt” ansvar och möjligheter att jobba långsiktigt. Nu ska jag dock leka utvecklingsingenjör i tre månader, min nya position är nämligen på avdelningen för oljesystem (för motorer) på R&D.

Helt plötsligt sitter jag alltså i nördarnas paradis och ska vara med och bidra till Scanias framtid. Hela min avdelning består av smarta killar som gillar motorer och att sitta och klura på nya, smarta lösningar. Otroligt inspirerande! Att det är en massa hemliga grejer de pysslar med tycker jag gör allt ännu lite roligare…

I veckan började årets traineekull sin anställning på Scania, känns helt sjukt att det var ett år sedan vi började. Ska bli väldigt spännande att de träffa de nya imorgon för att välkomna dem till livet som traineer. För visst är det en livsstil att vara trainee och jobba med lastbilar. Jag spanar alltid lastbilar, vart jag än är…

Sitter och väntar på avslutningsfikat och passar på att skriva ett kort inlägg. Avdelningen här bjuder mig på tårta, istället för tvärtom! Ganska trevligt 🙂

Perioden har i mina ögon gått riktigt bra, jag har fått fina omdömen och framför allt fått lära mig oerhört mycket. Jag är jättenöjd! För min egen del har denna period gått bäst hittills, jag har börjat vänja mig vid arbetslivet sakta men säkert och tar för mig och frågar istället för att försöka läsa in mig på saker. En del akademiska ”barnsjukdomar” finns kvar, bland annat ett riktigt tokigt akademiker- misstag som jag ska skriva mer om en annan gång.

På söndag åker jag till Barcelona för en veckas hårt spanskamangel med EF. Jag har aldrig varit där så det känns extra kul! Sedan börjar min period 4, tillika utlandsperioden. Det blir IT-arbete på Scania Ibéricas huvudkontor i Madrid. Bland annat kommer det handla om gränslandet mellan datacom och telecom. Men vi får se 🙂

Vänta dig en första rapport nån gång v.35 med andra ord!

24 hours left of my Czech adventure. 24 hours left of my escape from “normal life”. 24 hours left of a very nice but sometimes challenging part of my life.

Yesterday I presented my projects to my boss and unfortunately I realized that I haven’t contributed with much substantial value to the organization during these three months… My boss’s interest has changed during the time I have been here and the project I focused the most on is no longer that important to him. But of course, a trainee program is maybe not so much about bringing value to the organization while being in the program. It is more about investing in your own knowledge base. At least I have to tell myself this to not be too disappointed.

Too late to improve my projects so now something completely different. Top lists seem to be very popular in Czech Republic so before going on summer holiday I will give you two top lists based on my three months here.

Best things regarding Czech Republic;

1. The beautiful city of Prague – I will definitely miss my favourite spot in Prague which is a slope with apple trees and with a perfect view of the whole city.

2. Beer – the Czech beer is definitely the best you can find and unfortunately it doesn’t taste the same if you have it in another country…

3. Proximity – everything is so close when you compare to Swedish distances. You can reach most boarders of Czech Republic within two hours. As soon as you get tired of Czech Republic (?!) you can easily go to all the neighbouring countries.

4. Czech colleagues – since my colleague Tomas is standing behind my back right now I have to say that he also has to be in the top list! (Even if I have only won the daily football game once during my whole time here…) Czech people are really nice – I actually experienced that it was easier to get to know my Czech colleagues than the Swedish I had in previous periods.

Best things with going back to Sweden;

1. Family and friends – going away for this long time is really great if you want to get a reminder of how important your family and friends are.

2. Swedish language – as I have said before, it is really frustrating to not understand what people ask you in shops, what is written in the newspapers, what my colleagues are laughing about, what the warning signs in traffic tells you etc. I love the Swedish language!

3. Normal situation – I never thought I would ask for this but now I really want to go back to the “normal situation”. I want to start cooking again, I want to take care of our apartment and I want to sit in the best corner of our couch…

4. Being where the action is – oh yes, it is really important to understand our customers and see how and where the money for my salary is generated. BUT the factory is so far away… I really enjoy being close to the factory when working in Södertälje. There is a daily pulse and you have the possibility to affect the product that is coming out of the factory.

I hope you all have a nice summer and see you in August! (Then I will tell you all about my last trainee period – An oil project in the R&D department….)

I traineelivet stöter vi på många olika typer av människor. Somliga känner till trainee-begreppet, många inte. Alla är inte odelat positiva, utan har lätt för att raljera och skoja lite med oss! Nedan ett inlägg som ska läsas med glimten i ögat/en liten portion humor.

En numera klassisk replik jag möter som trainee är ”Jaha trainee… Vad ska du bli när du blir stor då?”, där personen insinuerar att jag inte är ”stor” ännu, och att jag inte vet vad jag vill ”bli” eller kanske göra av mitt liv. Frågar vi Göran Persson (gammal S-politiker) så är detta ett exempel på härskartekniker. Dessa personer har ofta nära till att använda epitetet ”träningsingenjör”, och jag tror det beror på att någon trainee i tidernas begynnelse, när swinglish var dominant språk på arbetsplatserna, skrev ”trainee engineer” som en översättning. Klantigt så här i efterhand av den traineen (oj, bestämd form – inte lätt!).

Andra kan tycka att sättet att som en trainee flyttar runt (var tredje månad på Scania) i olika delar av företaget, och också utomlands, på något vis är provocerande. I deras ögon är det kanske ett brott mot tingens allmänna ordning, och sådana personer är ofta själva motvilliga till kravet att flytta sin egen arbetsplats när det behövs, t.ex. vid organisationsförändringar. En egen inbyggd tröghetslag kan vi kalla det, haha! Att bara jobba tre månader upplevs som alltför kort tid, och därför blir traineen av nödvändighet (enligt dem) snarare en betraktare än någon som bidrar. Lägger vi ihop ett och ett, en kringflackande betraktare, får vi dessa personers favoritepitet: ”koncernturist”. Insinuationen är att en trainee mest åker runt och tittar på saker, kanske ställer några nyfikna frågor och sen tar en bild, för att därefter raskt resa vidare till nästa avdelning. Det låter förvisso som ett ganska glassigt liv.

Skulle jag sätta ett ny alternativ benämning på trainee skulle det nog bli (självklart med glimten i ögat!) korvstoppningsexpert. Sällan har en människa behövt ta till sig så mycket information på så kort tid, om och om igen. Den första månaden som trainee är en informationschock. Sen börjar första 3-månadersperioden, samtidigt som lastbilskörkortskursen. Ouch! Nästa praktikperiod känns ”oj vad mycket det finns att lära sig, hur ska jag hinna?”. Tredje perioden uppstår en viss förmåga i att lära sig snabbt, och till den fjärde som kommer efter sommaren hoppas jag att jag ska ha rutin på det redan 🙂 Har jag inte nått dit så är den fjärde perioden en bra övning för den inofficiella period 5, även känd som ”ditt första riktiga jobb/det du blev när du blev stor”.

Som jag sa till Linus Kingfors (Scanias störigaste sommarjobbare) i fredags: En högskole/universitetsexamen är som ett körkort. Du är inte BRA på att köra bil, men du KAN. Fortsätter vi metaforen så motsvarar traineeprogrammet en intensivutbildning i Formel 1. Tur att jag har ett finskt formel-1 efternamn med andra ord 🙂

För min del tar Traineebloggen sommaruppehåll nu och återvänder i augusti. Ha en bra sommar du som läser!

During Vattenfall International Trainee Program each trainee does at least 16 weeks of assignments. This time I did a short but very interesting assignment at IAEA in Vienna. IAEA stands for the International atomic energy agency and seeks to promote safe, secure and peaceful nuclear technologies. This includes much more than nuclear power! IAEA works with for example radiation protection within medical treatment and mining operation, many different industrial applications, marine environment and food and water safety. The staffs at IAEA have a great knowledge and it was very interesting to talk to them about their work and experiences. I also got the opportunity to attend a conference about Fukushima which was very rewarding to listen to.

In the end of the week my boyfriend came to Vienna and we finished the week with a nice road trip through Austria. 

Wow! Today I realized that I only have nine days left to work on my projects. Well, I have four weeks left in Czech Republic but only nine days in office. So now I have to use the typical cliché that all blogging trainees seem to believe in – “time flies!”

Two weeks ago I started to feel homesickness; I felt that the language barriers were really disturbing me, my projects were not progressing as I wanted and my boyfriend was too far away. Then I read in an expat guide that this is classic. When the first excitement and love of the city starts to fade away it is very common to get depressed. So how did I get out of this dip? Well, nice friends seem to be the best cure. At first a friend from high school paid a visit and we spend a lot of time on talking bullshit and relaxing. Then three Scania trainees and my boyfriend came to celebrate Swedish Midsummer in Prague. IKEA is really fantastic; they offer everything that is needed for a nice midsummerdinner . We had herring, meatballs, potatoes, sour cream, chive, crackers, strawberry cake and snaps. As you can see in the photo we had a very nice afternoon in the sun (there was only a little accident when two dogs came and licked our plates…).

With less homesickness in my heart I now believe that time will continue to fly; the rest of the time abroad will only be a travel downhill:

• Tomorrow I will meet the biggest Scania customer in Czech Republic, HOPI. I asked for 20min to ask questions but today I was informed that we will have one hour together. I’m really excited but also a bit scared that I won’t have enough questions for one hour…
• Next week we will finally have two days of public holiday. These are the first ones during my stay in Prague. The fact that Czech Republic has one of the least religious populations on Earth seems to be affecting the number of public holidays. It is certainly not giving any bigger number of holidays…
• In two weeks we will have a marketing meeting in Hungary. We will spend two days by the Lake Balaton. It is the largest lake in central Europe and is situated in a very nice wine region. I’m also planning to stay in Budapest during the following weekend, which I hope will be great.
• Last but not least, when I finish my time in Czech Republic I will have my first summer vacation with payment. That actually feels a bit strange. Strange but nice!

For those who are interested in better understanding of what engineers really do at Scania I can recommend the new blog of Linus Kingfors. It is written by a summer trainee whose mission is to bother engineers…

Idag har jag varit Management Trainee vid L’Oréal i 9 månader, och det har gått otroligt fort måste jag säga. Det kanske är en klyscha men faktum är att tiden aldrig runnit iväg så fort som dessa 9 månader.
Att tiden runnit iväg har flera anledningar, det har tagit tid att sätta sig in i allt, alltid haft fullt upp, varit väldigt roligt på jobbet. Resultatet av det är att jag numera är väldigt rastlös på fritiden, otroligt uttråkad på tunnelbanans entimmesfärd och väldigt många gånger går tankarna tillbaka till jobbet. Inte för att jag alltid måste tänka tillbaka på jobbet, utan för att det alltid finns något där borta i alvik (kontoret) man kan utveckla, förbättra eller starta upp. Det är för mig den roligaste delen med att ha L’Oréal som arbetsgivare.

Vad har jag gjort fram till idag?
Produktchef för deodoranter, solvård (3 märken)
Sponsoransvarig för Vår Ruset
Och ansvarig för ett projekt som jag än så länge inte får säga någonting om (alltid velat arbeta med hemliga saker =0)

Istället för att jag ska skriva ner vad allt detta innebär i världens längsta inlägg. Tänker jag ta en del i taget, för det finns massor att berätta!

Ovan har hur som helst varit steg 1 i mitt traineeprogram, och nu har jag precis blivit varm i kläderna på steg 2. Produktchef på en för mig helt annan division. PPD eller professionell products division.

Kort e gott, mer info nästa gång

Hallå igen!

Jag har väntat lite med uppdateringar eftersom jag inte haft så mycket att skriva om. I Södertälje har det hunnit bli sommar, jag har flyttat till Stockholm vilket innebär halverad restid gentemot tidigare, och självklart har jag gjort det jag gör allra bäst: vara trainee i största allmänhet!

Det har inneburit ett antal saker:

Jag har varit på två supertrevliga konferenser! En med min nuvarande grupp, IT Coordination & Development – Production, och en med min ”hemmagrupp”, Products & Services Development. Den första var på Balingsholm, en herrgård i Huddinge och den andra på Hedenlunda slott i Flen. Båda var väldigt givande men diametralt olika, där den första tryckte på hur vi arbetar, nya metoder, framtida mål och så vidare. Perfekt för mig som ska lära mig så mycket det bara går om företaget under mitt traineeår. Förresten så hoppas jag att du som läser förstår att vi har exakt samma mål som produktionen, skillnaden ligger i VAD vi ska göra för att uppnå dem.

Den andra konferensen fokuserade på personlig utveckling, där vi ledda av fantastiskt skickliga Lotta (från Scanias HR) gick igenom ganska stora och svåra frågor, bland annat förmågan att både ge och ta POSITIV feedback. Jag hade ingen aning om att det var så pass svårt att uttrycka beröm, för att inte tala om att ta emot beröm. Googla på feedbacktrappa om du inte tror mig!

Utöver att gå på trevliga konferenser och lära mig om Scania och om mig själv har jag faktiskt jobbat en del också, haha! Mitt huvudprojekt denna period går med full fart, idag höll jag en processmodelleringsworkshop med ett antal mättekniker från olika delar av produktionen. Workshopen gick riktigt bra, och det var ett sant nöje att få arbeta med människor som var så professionella och duktiga trots att de var utanför sitt dagliga arbete och inne i en mer teoretisk IT-värld.

Jag har en dryg vecka på mig att sammanställa resultatet och jobba fram ett underlag för utrullnings/implementeringsprojektet som tar vid efter mig, så det är bäst jag sätter igång!

Glad midsommar om jag inte hinner återkomma och tack för att du läser 🙂

Balingsholm

The future drives electric – the question is when. We are however taking further steps towards the electrification of vehicles. Last week I participated in the E-Mobility day in Gothenburg as we are getting closer to the launch of the new “Vattenfall car”. I learned a lot about the joint venture with Volvo and the benefits of this close cooperation, and we were also able to test drive the new V60 PHEV!

I have previous working experience from the German E-mobility program in Berlin where Vattenfall and BMW jointly were running a project called Mini E, which used fifty electric BMW Mini Coopers, hence the name of the proj­ect.

Although the technical development is going well, the big challenge remains – the commercialisation of the cars and its charging infrastructure.

It’s important to increas­e public acceptance for electric vehicles and to find the right market incentives, above sustainable, it needs to be simple, fun and flexible to a reasonably price.

However, you don’t need a drastic change in order to live in a more sustainable manner. Yesterday I was participating at DI Gasell, which is an event formed by the Swedish Newspaper DI, aiming to support entrepreneurial companies. Vattenfall is one of the sponsors and was presenting the One Tonne Life project. The aim of the project is to demonstrate how to reduce your CO2 footprint, from 7 tonne/person/year to 1 tonne/person/ year – and the solution is very much about having the right preconditions and attitude. During six month a normal Swedish family has lived in a climate-smart house featuring solar cells on the roof, driving an electric car and trying to live in a more sustainable way – and after six month they succeeded achieving the one tonne target!

Tomorrow I’m heading towards Amsterdam for a visit of a SOLAR car! I’ll keep you posted!