Om ett par veckor kommer min traineeklass att ha vår sista Trainee Summit. Till dess har vi i grupper fått i uppgift att förbereda en workshop som vi ska genomföra med de andra i klassen som deltagare. Min grupp ska göra en workshop på temat Emotionell Intelligens (EQ), som har varit ett återkommande tema under hela programmet – både i rekryteringsprocessen till programmet och under tidigare Summits.

Det finns spaltmeter skrivna om Emotionell Intelligens för den som är intresserad av att läsa, men i korthet handlar det om hur man identifierar sina egna och andras känslor, att sätta ord på dem och agera utifrån dem i sociala situationer. Väldigt förenklat så skulle vi kunna jämföra det med det som vi kallar social kompetens. Och just för att det har varit en så stor del av det vi gjort under programmet så känns det både roligt och utmanande att försöka sätta ihop en workshop kring ämnet.

Att vara trainee handlar mycket om att arbeta med sig själv och genom att ständigt utvärdera sin egen prestation på de olika avdelningarna samt bli utvärderad så lär vi oss mycket om oss själva. Vi lär oss i vilka situationer vi fungerar bra och när vi inte gör det. Sedan får vi våra coachingtillfällen samt Summits att fundera på och diskutera hur vi kan hantera utmanande situationer bättre och fortsätta utvecklas.

Under min senaste coaching så pratade vi just om hur mycket vi har utvecklats det senaste året, och att vi genom att ha mål för vår utveckling undermedvetet jobbar med dem även om vi inte dagligen aktivt tänker att: Idag ska jag förbättra min Emotionella Intelligens. Något vi också pratade om var hur synd det vore om vi helt tappade det här tänket när vi om sex månader är klara med programmet. Jag kan tänka mig att det lätt blir så när vi får våra första riktiga tjänster och man kastar sig huvudstupa in i alla nya arbetsuppgifter, att tiden för reflektion blir lidande.

Därför hoppas vi att vi under vår workshop kan komma med praktiska tips och råd på hur vi alla kan fortsätta jobba med vår egen utveckling efter programmet. Så att det inte blir som när man varit på en kurs och kommer därifrån med stora visioner som snabbt drunknar i vardagens alla måsten. Förutom dessa praktiska tips så hoppas jag att vi kan försöka påminna varandra och hjälpas åt för att faktiskt hålla det här arbetet igång.

Som med mycket annat är det lätt att säga hur man ska göra, men en annan sak att leva upp till dem. Så vi får se hur det går, men det finns ju en psykologisk effekt i att berätta för många om sina planer, och att det då är större chans att det blir av. Vi får se, jag får återkoppla framöver och berätta hur det faktiskt blev.

Hoppas alla får en trevlig vecka!

Hanna