Nu har jag varit en lite dryg vecka på min tredje praktikperiod, vilken är på Scanias Centrala SPS Office. SPS står för Scanias Produktions System och är vår version av Toyotas världsberömda produktionsmodell, något som också brukar kallas Lean. Min nya avdelning jobbar med att stödja Scanias produktionsenheter med processutveckling – väldigt spännande! Det är här det händer.

Sedan i måndags är jag på en aktivitet på Scanias monteringslinje för axlar där vi försöker förbättra produktiviteten på en del av linjen. Vad vi gör är att studera det arbete som utförs av montörerna och försöker se möjligheter till förändringar som kan minska arbetstiden, t.ex. att flytta materialet så att man inte behöver gå så långt för att hämta det, eller låta en maskin snurra 4 varv istället för 8. Grundtanken är att förbättring bara kan komma från att man verkligen förstår processen – och vår japanska konsult från Toyota trycker hårt på att vi ska observera, kartlägga och ta reda på fakta innan vi börjar springa iväg med lösningar. Ett helt nytt sätt att jobba för mig, som i alla fall i mitt privatliv mest brukar försöka lösa ett problem i taget efterhand som de dyker upp!

 

En metod för att analysera arbetsinnehåll och tid på en del av linjen

 

Allt är fortfarande väldigt nytt med mycket förvirrande intryck, men jag tänkte i vilket fall dela med mig av några reflektioner så långt:

1. Puh! Jag behöver skaffa mig bättre kondition. Att stå i timmar och observera arbetet på linjen är, som en av mina kollegor säger, en konditionssport. Det är uttröttande att stå och koncentrera sig och hela tiden vara beredd på nya intryck. För att inte tala om hur fötterna känns… Vår japanska konsult berättade över lunchen om den legendariska Toyota-chefen Ohno och hans Ohno-cirkel, en cirkel han ritade upp på golvet vid produktionslinjen där de han lärde upp fick stå i en hel dag (åtta timmar!) och bara observera. Än så länge är vår övning lyckligtvis dock inte så hardcore.

2. Mina kunskaper i Nederländska är äntligen användbara! Jag har två nederländska kollegor på SPS Office i Södertälje och ytterligare en från Scanias monteringsfabrik i Zwolle som jag ska jobba med på ett projekt om några veckor. Roligt att verkligen få se den internationella sidan av Scania och att få snacka lite nederländska igen 🙂

3. Verkstadskläderna börjar kännas bekväma. Eftersom vi står på linjen hela dagarna är vi också klädda därefter. Det kommer bli svårt att vänja sig vid att behöva stryka skjortor igen…

 

En del av axelmonteringen