Traineelivet i en kappsäck


Comments Off on Traineelivet i en kappsäck

Förra veckan avslutade jag min traineeperiod på chassi. Mycket att stå i och mycket halvklart som fick lämnas över till min handledare. För så är jobbet som processtekniker, det finns alltid uppgifter att utföra och det kommer, hur man än kämpar och sliter, nya uppgifter. Det som i början verkar simpelt och ser ut att vara ett enda problem, visar sig allt som oftast vara mycket svårare och hur man än beter sig delas problemet upp i ett flertal delproblem. Detta kan ofta vara frustrerande men samtidigt så är det väldigt tillfredsställande när man väl lyckas ro ett projekt i hamn.

Den här veckan har jag tagit min kappsäck och flyttat in till inköpshuset på Scania Syd. Två veckor framöver kommer jag hålla till på en avdelning som heter POL (Purchasing Online). Jag ska få en liten inblick i gruppens arbete och själv ta mig an några case. Det POL gör är att hantera kvalitetsavvikelser och finna lösningar tillsammans med leverantören för att därigenom säkra produktionen. På POL finns också en traineekollega, Kerstin. Vi jobbar tillsammans med ett case den här veckan som innebär att vi rullar ner mot Småland i slutet av veckan för att träffa en leverantör. Det ska bli roligt att komma ut till några leverantörer för att se hur de jobbar och hur vi som kund kan hjälpa dem att utvecklas.

En sak som är jobbig med att byta arbetsplats är att jag precis har börjat känna mig inne i arbetet som processtekniker och att jag nu på nytt ska känna sig snurrig och i vägen. Men det tråkigaste med det här bytet är att inte längre regelbundet träffa de kollegor jag lärt känna och träffat varje dag i tre månader. Min handledare Björn och produktteknikern Erik ska inte ha bara ha tack för ett bra stöd till mig som ny utan också ha ett stort tack för en mycket trevlig gemenskap.

Nu ska jag vila ut på soffan efter mitt första efterlängtade gympass efter nyår. Nyårslöfte? Nej, sådant håller jag inte på med. Men tydligen gör andra det, för det var proppfyllt på gymmet.

/Markus Wernberg

Comments Off on Traineelivet i en kappsäck



Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

Bortskämd som trainee


1 Comment

Förra veckan hade vi en så kallad seminarievecka. Fantastisk vecka med föreläsningar, case-lösning och mycket trevligt utbyte med de övriga traineerna. Se gärna Jens blogg för ännu mer information. Men vägen till en perfekt seminarievecka var inte arbetsfri då jag var med i den grupp som arrangerade veckan. Att arrangera en seminarievecka kräver mer jobb än man från början kan tro. Personer som man gärna vill ska komma och prata om sin roll i Scanias utvecklingsarbete är tyvärr uppbokade men de rekommenderar allt som oftast en ny person. Men har man otur är även den personen uppbokad och man kastas runt mellan olika personer inom företaget. Detta är på intet sätt något negativt då du kommmer i kontakt med fler och fler människor och på så sätt breddar nätverket ytterligare.

Något annat som jag också ägnat arbetstid åt under mina första månader på Scania är att lära mig köra lastbil. Med slutresultatet att jag i förrgår klarade uppkörningen och numer kan kalla mig en äkta Trucker. Fantastiskt! Detta trots att jag fastnade mitt i en brant isig backe på väg upp till Trafikverket.

Jag hade genomfört min uppkörning utan några större besvär och kände, min torra mun till trots, att det borde ha gått vägen. Då, i den sista svängen, den sista backen, så faller det snö från hyttaket och jag blir skrämd och bromsar, vilket leder till att jag står still mitt i en brant backe med snö/is under däcken. Jag kommer inte en meter framåt då däcken bara spinner. Detta leder till att jag får backa meter för meter och hela tiden testa om jag får fäste under däcken. Till slut, precis innan lastbilens bakdel sticker ut i den hyfsat vältrafikerade vägen bakom mig, känner jag hur däcken får fäste och jag kan forcera mitt stora fordon till dess rätta position på Trafikverkets parkering. Den enda kommentaren från kontrollanten var “Nu lärde du dig nåt.”  När jag sedan med mitt godkända bevis i fickan tar min Saab och rullar ner från Trafikverket ser jag hur en traktor precis har skrapat bort all snö och is så att man ser asfalten och även sandat noggrant runt omkring…

Kontentan med detta inlägg blir hur som helst att man är bortskämd som trainee. Jag har redan, efter knappa fyra månader fått en relation och kontakt med många intressanta människor inom Scanias organisation och samtidigt lärt mig mer om Scanias utvecklingsprocess än vad många av mina kollegor på chassieverkstaden kan. Jag har även fått chansen att lära mig att köra lastbil vilket ger mig en ökad förståelse om produkten och slutkundens situation och vardag. Som en av cheferna som talade under veckan sa: “Vill man veta hur företaget Scania mår ska man kidnappa och tortera traineegruppen, det är ni som har den allra bästa helhetsbilden”.

/Markus “Truck driver” Wernberg

Read 1 Comment



Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

Processteknikerns vardag


Comments Off on Processteknikerns vardag

Jag gör som jag tidigare nämnt min första praktikperiod på monteringsfabriken. Jag har gått in på en tjänst som processtekniker och har ansvar för utrustning och processer på det sista avsnittet på monteringslinan. Enkelt så, men vad gör jag egentligen? För att illustrera detta tänkte jag ge ett axplock på aktiviteter som jag kan tänkas utföra:

–    Lämnar in verktyg på reparation.
–    Bokför och analyserar stopptider
–    För tvärfunktionella diskussioner med mina kollegor i Holland, Frankrike och Brasilien.
–    För diskussioner med de övriga processteknikerna i fabriken.
–    Skriver kravspecifikationer för nya utrustningar/investeringar.
–    För diskussioner med leverantörer.
–    För diskussioner med underhåll.
–    Hämtar verktyg från verktygsförråd.
–    Skapar en så effektiv och ergonomisk monteringsmiljö som möjligt.

Som ni märker är det högt och lågt, smalt och brett och allt på samma gång. Vissa dagar kan man lägga mycket tid på strategiskt utvecklande arbete. Medan andra dagar helt ägnas åt att lösa problem som sker för stunden. Detta gör att det hela tiden blir ett avvägande mellan vad som måste göra nu och vad som kan vänta. För min egen del fungerar detta bra för det allra mesta medan det ibland blir alldeles för mycket att göra vilket gör att det blir en hög stressfaktor. Men ett hjälpmedel som har gett mig lite ro är en tavla med texten ”Bråttom” på x-axeln och ”Viktigt” på y-axeln. På den tavlan klistrar jag sedan upp post-its med aktiviteter och placerar dem i den ruta där den är rätt prioriterad.

 

 

 

 

 

 

 

Slutligen vill jag understryka att det är oerhört spännande att arbeta som processtekniker då du aldrig vet hur nästa dag kommer att se ut. Jag tror också att det är oerhört nyttigt att lära sig att kunna prioritera och att prioritera rätt!

/Markus Wernberg

Comments Off on Processteknikerns vardag



Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

Civilingenjör – på riktigt


2 Comments

Den gångna helgen spenderades i Linköping. Jag var där tillsammans med min sambo och mina föräldrar för att delta i en examenshögtid för att slutgiltigt fastställa att jag numera kan kalla mig Civilingenjör i Industriell ekonomi. En fin högtid med diplomutdelning, bra talare, fin körsång och otaliga fanfarer och applåder. Kvällen fortsatte sedan med en trerätterssittning på klassiskt studentiskt vis.

Me and my lady

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Igår var jag tillbaka till vardagen igen. Fulltecknad agenda med många problem att lösa, många mail att skriva och ett par timmars övningskörning med lastbilen i Södertälje centrum. (Vi traineer ska ju alla ta lastbilskörkort) Efter att ha löst många problem, skrivit  många mail och kört lastbil lämnade jag kontoret efter 12 timmar. Men jag trivs riktigt bra på jobbet, så vad gör väl det?

Till helgen åker alla årets traineer till Sälen för att umgås med framförallt förra årets traineer, men även några äldre traineer. Ska blir riktigt roligt även om snön verkar utebli. Min plan är att snöra på mig kängorna och vandra tills jag hittar en lämplig våffelstuga att krypa in i och njuta av färska våfflor med grädde och sylt, gärna med ett glas varm jordgubbssaft till!

/Markus Wernberg

Read 2 Comments



Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

Där det verkligen händer


Comments Off on Där det verkligen händer

Jag har för vana att hamna där det verkligen händer och likaså denna gång när jag tar klivet in i Scanias förunderliga värld.

En snabb sammanfattning av min väg till Scania följer här. År 2006 slängde jag min kappsäck över axeln och lämnade mitt lärarvikariat i Hallstahammar för att bege mig till östergötlands pärla Linköping. Tiden gick snabbare än någonsin och de fem åren på civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi var snabbt förbi. Det avslutande halvåret, det vill säga våren 2011, spenderade jag i den pittoriska sjöidyllen Braås (3 mil från Växjö), där jag fokuserade på gaffeltruckarnas vara eller icke vara på Volvo CE:s dumperfabrik. Ett mycket lärorikt exjobb som också gav mig mycket kunskap om hur en monteringsfabrik fungerar.

Denna kunskap har jag stor nytta av idag när jag nu gör min första praktikperiod på lastbilsmonteringens sista avsnitt på chassiefabriken i Södertälje. Anledningen till att det är här det händer, förutom att jag har upp över öronen med intressanta arbetsuppgifter att ta tag i, är att det är här lastbilen föds och vi startar den för första gången. Jag har ofta hört barnmorskor säga att de är så lyckligt lottade som får vara med när ett nytt liv tar sin början. Nu förstår jag på riktigt vad dom menar.

/Markus Wernberg

Comments Off on Där det verkligen händer



Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

Newer Entries