Betydligt mer kontakt med människor när man sitter på inköp än vad jag har upplevt på mina tidigare ställen. Så den som eftersträvar ett socialt yrke lär finna sitt kall inom inköp.

Igår satt jag med på ett möte när vi tog emot en italiensk leverantör. Har tidigare träffat en italiensk distributör och den gemensamma nämnaren här är att de är fruktansvärt trevliga samt klär sig oklanderligt. Annars är det mest svenska leverantörer som jag har kontakt med i mitt dagliga arbete. Tydligen har vi mycket att hämta från de småländska bygderna och det är inget fel med de. Dessa leverantörer är minst lika trevliga. 

I onsdags så fick jag möjlighet att lära känna några leverantörer vid sidan av möteslokalen då de bjudit ut några Scaniaiter på middag. Nog hade jag väntat mig att diskusionen mellan de elva middagsgästerna skulle handla kring skruvar och andra fästelement men aldrig hade jag trott att det skulle talas med sådan kärlek. Teknisk fördjupning i tillverkning av självaste gängorna på skruven var något som blev min bordsgrannes “mission” att beskriva för mig. Skesterna blev yvigare och yvigare efter varja “hur menar du nu?” som jag kläckte ur mig, men trots mitt ihärdiga oförstående så tappade min föreläsare inte hoppet om mig. Vid ett tillfälle så viskade Anders (min glada Scaniakollega) i mitt öra: vad du än gör så säg inte “skruv som skruv”, då kommer vi inte få se morgondagen gry. Så med lite mer kunskap om fästelement men ack så långt kvar till fullärd fick vi en väldigt trevlig afton. 

Ett av inköps stora plus är definitivt kontakten med alla glada männsikor som man får. Här har ni mig, Anders och min handledare Barbro.

-Jens