Då var det bara två veckor kvar. Två veckor av hela 15 månader som trainee på Scania. Så nu är det dags att bli vuxen? Eller vad är det som händer egentligen?

Just nu frågar många mig om jag har fått fortsatt jobb på Scania. Vad dessa personer inte känner till är att traineerna på Scania faktiskt har en tillsvidareanställning från dag 1. Dvs. traineeprogrammet är en lång utbildning som betalas av en ”hemmaavdelning” som gärna ser att man kommer tillbaka efter avslutat program. Under hela traineeåret har jag vetat att jag ska få en fast tjänst på den inköpssektion som arbetar med inköp till drivlina (motor, växellåda, axlar) men jag har inte haft någon aning om vilket segment jag ska få. Redan när jag ansökte till traineeprogrammet förklarade jag dock att jag gärna skulle vilja jobba med projektinköp som är lite mer tekniskt orienterat än produktionsinköp. Efter tre månader bland de underbara nördarna på R&D (ojoj, vad kommentarer jag fått på mitt uttryck ”Nördarnas paradis” i ett tidigare inlägg!) känner jag mig också nördigare än någonsin och har uttryckt ännu starkare önskan att få jobba med projektinköp. Och nu står jag här som blivande projektinköpare av pressgjutet aluminium!

På mitt visitkort kommer det alltså att stå ”Project Sourcing Manager – HPDC ” (High Pressure Die Casting). Låter det inte spännande så säg?! Detta jobb kommer att innebära att jag ska välja leverantörer och förhandla pris för nya artiklar som ska föras in i produktion. Scania har ju t.ex. precis lanserat den nya EU6 motorn – för denna motor behövs det ett gäng aluminiumartiklar som inte går i dagens produktion. Utifrån befintlig leverantörsbas (ibland tas nya leverantörer också in) har min föregångare därför valt den mest konkurrenskraftiga leverantören för artiklarna, lagt prototyporder, lagt verktygsorder, lagt serieorder osv. Jag ska fortsätta blogga fram till årsskiftet så snart får ni höra lite mer om livet på mitt ”riktiga” jobb. 28 november drar det igång och jag är grymt taggad!