Français, Français, Français


No Comments

Salut!

3 veckor i Frankrike och jag pratade franska hela tiden! Ok, det var vissa mer komplicerade frågor och förklaringar där jag gick över till engelska, men måste erkänna att jag överträffade mina egna förväntningar med franskan. Det ligger också en del i att det är betydligt enklare för dem att prata franska. Även om många kan engelska, känner de sig ganska osäkra på att prata det. Det blev alltså lättare för dem att förklara och berätta på franska, vilket gjorde att jag då fick ut mer av det. Dessutom fick jag en väldigt bra möjlighet att öva upp min franska.

Jag hade först en placering på 2 veckor på vår fabrik i Lingolsheim, strax utanför Strasbourg. Den första veckan var jag i produktionen och den andra på Operation Support. Det var otroligt spännande att se framförallt de första stegen i vår produktion. Dessa är exakt desamma på våra olika fabriker, men ändå skiljer det sig åt. Det är främst olika rutiner i arbetsgrupperna, lokalerna är utformade annorlunda och många detaljer som man har valt att hantera olika. Det är en otrolig möjlighet att vi finns på flera platser och att vi då kan lära oss mycket av varandra när det kommer till rutiner och problemlösning.

Efter Strasbourg fortsatte jag till Paris för en vecka på vårt marknadsförings- och säljkontor där. Franska marknaden är lite speciell då staten har ett stort inflytande, så är fallet även i Sverige, men jag tror att Frankrike har tagit det ett steg längre. På kontoret hade jag inplanerade möten med medicinskt ansvariga inom respektive produktkategori (hematologi, immunologi och akutvård). Jag fick även information från ansvariga inom marknadsföring, kongresser, sälj och offentliga upphandlingar.

Någonting som är viktigt att ha med sig, för alla anställda på Octapharma, som framkom under min vecka (någonting som jag hört förut, men som kan belysas oftare) är att vi, tillsammans med våra konkurrenter, idag inte kan täcka marknadsbehovet av våra produkter. Det här betyder att varje misstag som vi gör, som leder till försening eller kassering av en batch har en direkt påverkan på hur många patienter som kan få sin livsavgörande medicin. Vi bär ett otroligt stort ansvar att kontinuerligt hålla högsta kvalitet och följa våra fastställda rutiner. Det här är en av anledningarna till varför jag valde att söka jobb på ett läkemedelsföretag som säljer läkemedel av den sort som vi gör. Det är inte bara produktionen det handlar om – det handlar om slutanvändarna, patienterna, och hur vi kan bidra till att de blir så lite påverkade av sina sjukdomar som möjligt.

Octapharma Lingolsheim

 

No Comments - Click here to be the first to comment!





Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

En ny generation


1 Comment

Hej,

Jag heter Viktoria och tar över efter Johannes som ansvarig för traineebloggen. Det var för ungefär 4 månader sedan som jag började min tid som trainee på Octapharma. Vi är 3st traineer som började samtidigt här i Stockholm. Då det här är ett Corporate trainee program började även två traineer i Lingolsheim (nära Strasbourg) och en i Wien. Hittills har vi i Sverige fått börja vår upplärning med 3 månader i produktionen och nu har jag gått vidare till teknikavdelningen, där jag totalt ska vara i 6 veckor.

Under tiden i produktionen har jag lärt mig otroligt mycket! Inte bara om de processer och läkemedel som vi framställer, utan även hur jag reagerar på att jobba olika skifttider, allt ifrån tidiga morgnar till natt, och lärt känna otroligt många trevliga personer inom företaget. Det är väldigt spännande att nu i efterhand se tillbaka på vilka förväntningar jag hade på produktionen innan jag började och hur jag trodde att det gick till när man framställer läkemedel. Verkligheten skiljer sig en hel del från mina tidigare uppfattningar. Det var till exempel väldigt ovant att lära sig alla procedurer med inslussning till renhetsklassade rum. Det är olika regler beroende på vilken grad av renhetsklassat rum som du ska gå in i, ju högre grad desto mer renlighet, skalan går från D till A. Det är allt ifrån att sätta på hårnät, tvätta händerna till att hitta produktionsskor och overall i lämplig storlek. Som tur är finns det listor uppsatta som hjälp för att man inte ska glömma något och operatörerna som går in och ut flera gånger per dag har givetvis bra koll på vad det är som gäller. Eftersom det krävs en hel del utbildningar och certifikat för att få göra vissa moment i produktionen blev det stundvis mycket att titta på, vilken visserligen är en konst i sig att kunna göra en längre tid, men också otroligt lärorikt. Jag tror att oavsett vart i företaget jag hamnar efter min traineetid så kommer det vara en otrolig fördel att veta hur det ser ut och går till i produktionen och de olika skiften.

För några veckor sedan träffades alla traineer i Wien på en Trainee Summit. Under 3 otroligt intensiva dagar fick vi en rundvandring i produktionen i Wien, presentationer från utvalda avdelningar, en heldag med fokus på Emotional Intelligence och även en kort rundvandring i centrum samt Laserdome. Totalt under trineetiden kommer vi ha 3 stycken summits, av den här den typen, alla på olika platser. Väldigt roliga och intressanta tillfällen att få lära sig mycket både om sig själv och de andra i gruppen, även om man skulle behöva några dagar att vila upp sig på efter dessa resor.

Den 16 januari började jag på teknikavdelningen. Även om det har varit otroligt spännande att se produktionen så känns det nu skönt att gå vidare till andra delar av företaget och just nu få ha lite vanligt kontorsjobb i några dagar innan jag kommer att hoppa i arbetsbyxorna och följa med tekniker på äventyr runt om i fabriken.

Read 1 Comment





Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!

Tackar för mig i Karossverkstaden


No Comments

Sista veckan på första praktikperioden börjar lida mot sitt slut och runt kröken hägrar julfirande och efterlängtad vila. Jag tar tillfället i akt och reflekterar över mina första tre månader på Scanias hyttfabrik i Oskarshamn.

Även om arbetsuppgifterna hopat sig och berget av diverse måsten aldrig tyckts sina, måste jag idag påminna mig själv för att komma ihåg det arbete, om något, som blivit gjort. Jag tar ett steg tillbaka och finner ord som programmering, optimering, körkort, seminarievecka, PCR, elektrodarmar, arbetsorder, håltolk, osv. osv. osv. Frågan blir snarare den omvända. HUR har allt hunnits med? Svaret ligger inte i mig, utan snarare i kollektivet. Här hjälps medarbetare åt att utveckla den fabrik som vi alla lever och arbetar i dag ut och dag in. Heta diskussioner och meningsskiljaktigheter visar till slut det som egentligen är så självklart – att vi strävar mot samma mål och att vi egentligen bara behöver hitta en gemensam väg dit.

Tre månader har lärt mig att jobbet som produktionstekniker INTE innebär att sitta på en stol och följa upp andras arbete. Det innebär snarare gratis konditionsträning och en vid spridning av arbetsuppgifter. Det berg som en gång prydde mitt lilla skrivbord är idag som bortblåst och efter jul väntar nya berg med utmaningar på Scanias projektkontor i Södertälje. En utmaning jag verkligen ser fram emot.

No Comments - Click here to be the first to comment!





Bookmark and Share

Please leave a comment - click here!