Nu under min sista vecka i Italien t\u00e4nkte jag dela med mig av n\u00e5gra av de kulturkrockar som har dykt upp under min tid h\u00e4r. H\u00e5ll tillgodo.<\/p>\n
Sista chokladbiten.<\/strong> Den mest chockande krocken, f\u00f6r det h\u00e4r hade jag verkligen inte f\u00f6rutsett. Min mamma tog med\u00a0en godisp\u00e5se\u00a0som jag kunde bjuda p\u00e5 p\u00e5 jobbet. Jag gjorde som jag skulle gjort i Sverige: st\u00e4llde en sk\u00e5l i fikarummet vid 10-fikat med en lapp som uppmanade folk att ta en bit choklad. Efter lunch vid tv\u00e5tiden kom vi tillbaka f\u00f6r en kaffe och en chokladbit\u2026 men alla chokladbitar var borta. Sk\u00e5len var helt tom! Det hade verkligen aldrig h\u00e4nt i Sverige. Har ni n\u00e5gonsin sett en godissk\u00e5l d\u00e4r man har tagit sista biten? Eller n\u00e5gon av de fem sista f\u00f6r den delen\u2026 Men i Italien verkar det inte alls\u00a0finnas samma sociala tryck p\u00e5 att l\u00e4mna lite kvar.<\/p>\n V\u00e4gskyltar.<\/strong> Italien har m\u00e5nga v\u00e4gskyltar som f\u00e5r en att dra p\u00e5 smilbanden, exempelvis de avst\u00e5ndsskyltar som under en str\u00e4cka p\u00e5 n\u00e5gra kilometer p\u00e5 v\u00e4gen mot Brescia visade avst\u00e5ndet till staden som i tur och ordning 48 km, 50 km och 51 km (varp\u00e5 vi undrade om vi verkligen var p\u00e5 v\u00e4g mot staden). Andra skyltar har jag skrattat gott \u00e5t f\u00f6r att sen s\u00e4tta kaffet i halsen, t.ex. de som visar att man inte f\u00e5r k\u00f6ra om p\u00e5 en motorv\u00e4gsp\u00e5fart som \u00e4r ungef\u00e4r\u00a01,5 bil\u00a0bred. Empiriska studier har visat att det inte alls \u00e4r sj\u00e4lvklart f\u00f6r en italienare som har en starkare motor i bilen \u00e4n jag och g\u00e4rna vill \u00e5ka fortare. Eller de skyltar som s\u00e4ger att maxfart p\u00e5 motorv\u00e4gen s\u00e4nks fr\u00e5n 130 km\/h till 50 km\/h vid “la nebbia”, dimma. Det k\u00e4ndes v\u00e4ldigt \u00f6verambiti\u00f6st fram tills jag en kv\u00e4ll k\u00f6rde in i en dimma d\u00e4r jag inte s\u00e5g mer \u00e4n 10 meter framf\u00f6r mig och pl\u00f6tsligt var v\u00e4ldigt n\u00f6jd med att k\u00f6ra l\u00e5ngsamt.<\/p>\n M\u00e4n vs kvinnor<\/strong>. I Italien finns det sysslor f\u00f6r m\u00e4n och sysslor f\u00f6r kvinnor, \u00e5tminstone i vissas \u00f6gon, vilket jag ocks\u00e5 hade f\u00f6rv\u00e4ntat mig. Det h\u00e4r blev tydligt n\u00e4r jag skulle l\u00e4ra mig montera sn\u00f6kedjor. Inf\u00f6r en resa f\u00f6r att h\u00e4lsa p\u00e5 en traineekollega i Schweiz fick jag tips om att det kunde vara sv\u00e5rt att komma \u00f6ver bergen utan dem. Visserligen ingick det i teoriprovet till lastbilsk\u00f6rkortet hur man s\u00e4tter fast sn\u00f6kedjor men jag k\u00e4nde mig \u00e4nd\u00e5 tvungen att be om en demonstration. Mina kollegor f\u00f6rstod inte riktigt varf\u00f6r jag beh\u00f6vde det. De tyckte att jag 1) kunde be min pojkv\u00e4n s\u00e4tta fast dem, han vet hur man g\u00f6r, han \u00e4r ju man, eller 2) sl\u00e4nga lite med h\u00e5ret och stanna en lastbilschaffis som kunde hj\u00e4lpa mig \ud83d\ude42<\/p>\n Utan att g\u00f6ra listan l\u00e4ngre kan jag bara konstatera att det har varit fler krockar. Ibland har jag k\u00e4nt mig dum med mina svenska f\u00f6rv\u00e4ntningar, ibland varit frustrerad \u00f6ver att de inte t\u00e4nker som jag och ibland skrattat h\u00f6gt \u00e5t v\u00e5ra f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rst\u00e5 varandra, men de h\u00e4r sm\u00e5 kulturkrockarna \u00e4r \u00e4nd\u00e5 h\u00e4rliga minnen som jag kommer b\u00e4ra med mig fr\u00e5n tiden h\u00e4r. Jag \u00e4r glad \u00f6ver att f\u00e5 ha upplevt dem, och om jag skulle arbeta utomlands igen skulle jag g\u00e4rna samla p\u00e5 mig n\u00e5gra till.<\/p>\n \/Louise<\/em><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Nu under min sista vecka i Italien t\u00e4nkte jag dela med mig av n\u00e5gra av de kulturkrockar som har dykt upp under min tid h\u00e4r. H\u00e5ll tillgodo. Sista chokladbiten. Den mest chockande krocken, f\u00f6r det h\u00e4r hade jag verkligen inte f\u00f6rutsett. Min mamma tog med\u00a0en godisp\u00e5se\u00a0som jag kunde bjuda p\u00e5 p\u00e5 jobbet. Jag gjorde som […]<\/p>\n","protected":false},"author":37,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[86,1],"tags":[141,300,8,145],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.traineebloggen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2356"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.traineebloggen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.traineebloggen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.traineebloggen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/37"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.traineebloggen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2356"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.traineebloggen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2356\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2357,"href":"https:\/\/www.traineebloggen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2356\/revisions\/2357"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.traineebloggen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2356"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.traineebloggen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2356"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.traineebloggen.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2356"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}