Kontoret där jag jobbar ligger ute på vischan. Som bevis på detta kan jag ge er ett smakprov hur det kan se ut från mitt bilfönster på vägen till jobbet.

Får vi åka med?

Ett annat bevis på att jag befinner mig på den engelska landsbygden är en kollegas historia från här om dagen. När han var på väg till jobbet möter han ett hundratal kor på vägen. Han tvingas stanna bilen för att släppa förbi kossorna som föses framåt av en genomsvettig bonde. När korna passerar min kollegas bil blir några av dem extra exalterade och hoppar därmed upp på varandra. Det vill sig inte bättre än att när den mest exalterade kon hoppar ner igen ramlar den ner över motorhuven på den tre veckor gamla folkvagnen. Motorhuven bucklas och en skärrad bonde står med mössan i handen och ber om ursäkt. Tydligen hade någon illvillig själ släppt ut korna och bonden hade nu jagat dem i tre timmar. En minst sagt jobbig dag…

Inatt drar jag och två kompisar, som är här på besök från Sverige, till London för att förhoppningsvis se på tennis imorgon, på Wimbledon Lawn. Det krävs dock lite köande vilket gör att vi räknar med att starta härifrån vid fyratiden imorgon bitti.

Svenska flaggan vajar fint utanför kontoret

Nu är det en och en halv arbetsvecka kvar innan jag beger mig hemåt igen. Jag kan inte säga annat än att jag längtar. Som man brukar säga, borta bra men hemma bäst.