The application processes for trainee programs at big international companies are often structured in a similar way. In order to give you a better insight into the individual steps of the application process, I will share my own experience with you, when I applied for Scania’s Graduate Trainee Program in 2014.

First, I had to create a profile on Scania’s career website where I uploaded my CV, letter of motivation, and supporting documents (degree certificate etc.). Directly after I had sent in my application, I received an e-mail from Scania, which confirmed the submission of my application.

One week later, I was invited to perform two online tests: the Adjustable Competence Evaluation (ACE), a test which investigates one’s ability for complex reasoning, as well as the Master Person Analysis (MPA), a personality test which looks at one’s behavioural preferences, individually and in relation to others. After I had performed the tests, I received a summary of the results, and I was very surprised that a computer test was able to grasp my personality so perfectly.

Not even a week later, a woman from Scania’s HR department called me and invited me to the first interview round. Since I was living in Germany at that time, she suggested that the first interview was done via Skype. I was quite nervous since this was my first job interview in Swedish, but the recruiter made me feel comfortable and the interview atmosphere was very welcoming. It felt more like having a conversation than being bombarded with questions. It became obvious to me that it was important for Scania to get to know me as a person, and therefore, the discussion of the personality test results played an essential part during the interview.

It took about one week again, until I received an e-mail from the recruiter, in which she asked me to name a contact person, with whom she could talk about me. I gave her the contact details of my supervisor during my internship at the German-Swedish Chamber of Commerce. Only two days later, I received a phone call that I had made it to the second interview round, an assessment center at Scania in Södertälje.

The assessment center took place ten days later and was scheduled for two days. There were four trainee positions available within Sales and Marketing and eight applicants were invited to the assessment center. Thus, four of the applicants took part on the first day and the other four participated on the second day. I was the only non-Swede in my group, therefore, the assessment center was held in Swedish.

The assessment center started with a health check and drug test at Scania’s medical center. Afterwards, we met the four managers for the four trainee positions and had to solve a case study in the group. Then we had lunch at one of Scania’s cafeterias with some former Sales and Marketing trainees. After lunch we had five individual interviews, with the four managers and the HR department. In the interviews, the managers also presented their departments and described the tasks of the trainee positions.

Three days later, one of the managers called me and offered me the trainee position within the Marketing Communications department, and I accepted the offer right away.

I would like to encourage you all to apply for a trainee program, even if you might think that you do not fulfil all of the requirements. Do not miss this opportunity!

Hello, my name is Alexandra Wilbs and I am a blogger at TraineeBloggen. This is my very first blog post on TraineeBloggen, therefore, I would like to take this opportunity to introduce myself to you.

I am from Germany, where I attained a Master of Science in International Business Studies at the Friedrich-Alexander University Erlangen-Nuremberg. During my studies, I spent two semesters abroad at the universities of Uppsala and Linköping. Additionally, I completed two internships at the German-Swedish Chamber of Commerce in Stockholm. Hence, Sweden has become my second home and communicating in Swedish in a business setting is perfectly natural for me.

The field of strategic management has always been the main focus of my studies. Furthermore, I became familiar with the sales and marketing business during my internships in Sweden and Australia, where I worked at Australia’s largest telecommunications and media company, Telstra Corporation Limited.

Since my studies and my internships both indicate a strong international focus, it was very important for me to start my professional career in a leading international company. In August 2015, I started working as a Graduate Trainee in Sales & Marketing at Scania. Scania is a perfect fit for me and Scania’s engineering prowess and orientation towards innovation and sustainability fascinate me. Besides, the Scania Graduate Trainee Program offers me the possibility to apply and to deepen my previously acquired experiences and skills as well as my passion for international business relations in an exciting and challenging working environment.

Stay tuned for my next blog posts, in which I will give you a better insight into my life as a Scania Graduate Trainee.

Vi har fått höra att vi inte gör så mycket liv ifrån oss på bloggen, så jag tänkte att jag skulle uppdatera lite. Just nu känns det lite svårt att skriva nya roliga inlägg, för många dagar ser ganska lika ut, så jag tänkte helt enkelt låta er alla följa med mig på en dag här på Jordbruksverket!

8:30 – Dagen börjar med ett ståuppmöte framför tavlan.

9:00 till lunch – Kodgranskning och skriva testfall för ett av våra system som heter Duvan. Lyssna på musik, dricka te och äta frukost-banan.

13:00 –  Möte om strategisk planering, vi går igenom vad teamet ska göra för kvartal 2 och framåt.

16:15 –  Fortsatt kodgranskning och testskrivning under eftermiddagen.
Avslutar dagen lite lugnt med att kolla på vad ledningen tagit upp under måndagens ledningsgruppsmöte.

Har ni kommit såhär långt så vill jag även berätta att jag blivit intervjuad om traineeprogrammet! Intervjun går att läsa här.

/Isabel

Nu har julen kommit och det innebär såklart den mörkaste tiden på året. Det är också tiden då jag ska sluta vara kravare. Planen är att jag, som Johan, ska vara utvecklare en period (några veckor) i projektet igen innan vi går vidare till nästa block. Jag kommer att jobba med nyutveckling, som det ser ut just nu.

Nu när det är ajöss till krav så tänkte jag ta tillfället i akt att presentera en kort reflektion av hur det har varit att arbeta som ’business analyst’ i LMEC-projektet på Cinnober:

Jag har lärt mig om verksamhetsbehov, systemkrav (främst), och analys och design, samt verktyg för att beskriva och konkretisera dessa. Jag har lärt mig hantera kunder – frågor och krav, och samarbeta för att förstå och analysera systemet.

Jag har alltid varit ganska tekniskt/vetenskapligt inriktad och har aldrig reflekterat över behovet av krav (enligt den ganska naiva föreställningen ”man vet ju när det är bra). Kravblocket har varit lite av en ögonöppnare för mig.

Det är kul att krava. Man får ett helt annat perspektiv på saker när man inte grottar ner sig i tekniska detaljer (som i och för sig också är roligt) – man kan se saker i ett lite större sammanhang.

För mig känns det som att det vore nyttigt för utvecklare i allmänhet att bekanta sig lite närmre med krav. De flesta här har såklart både bra koll på kraven, systemet i helhet och förståelse för kravarbetet.

Jag har också lärt mig en del om kravare och agila metoder (specifikt Scrum), som har fått mig att tänka en del på vilken roll en kravare ska ha i ett team. Här är några länkar till information om agila metoder och om kravare i Scrum, för de som inte har koll.

Agila metoder: http://www.agilealliance.org/the-alliance/what-is-agile/

Kravare i scrum: http://www.romanpichler.com/blog/business-analysts-in-scrum/

God jul och gott nytt år!

Rasmus

After years of tough exams, late evenings (and long weekends) in computer labs, litres and litres of coffee and numerous student partys, it was (finally) time for me to take the next step out in the real world. The world of work. And what way would be better to start than as a Graduate Trainee? I can’t think of any! In this blog I will tell you about the life as a trainee and hopefully inspire you to apply for a graduate trainee position as well!

But who am I? And in which computer lab rooms did I really spend my evenings? My name is Charlotte Jalkebo. I am 25 years old, born and raised in Eskilstuna, and that’s where I returned after my graduation. I spent most of my study time in the A-house and the C-house at Campus Valla in Linköping (and some confused occasions in the B-house). I studied Bachelor of Science in mechanical engineering and and continued with a Masters of Science in product development and technical design. My profile throughout my education has been physical and cognitive product ergonomics.

I remember well the day when I got that one call that changed my life. I was the next Scania Graduate Trainee of 2014 (everything that we are proud of, we put Scania in front of). I got my dream job! Research & Development trainee within Styling and Vehicle Ergonomics. Can you believe it! Fantastic! The time from that call to when we first started the trainee program felt like a half eternity – and today that day is exactly 4 months ago.

So what has happened since I started that summer day the 18th of August? Well, a lot. I have worked in production, met with- and listened to many inspiring managers, taken driving licence for heavy truck (C ), and for heavy truck with heavy trailer (CE – am I a real trucker now?). I have worked at my home department and gotten education in both presentation technique and leadership. Amazing!

Tomorrow is my last day of my first period. It feels kind of sad leaving my colleagues, but I know that in the beginning of next year I am up for a great new challenge.

Stay tuned!

Charlotte Jalkebo

Snart är det jul! Det förbereder vi oss på här på kontoret genom att tända lite ljus, dekorera med gran och äta saffransklipp. Alla är lediga för det är röd dag. Förutom jag, då!

Den 24e kommer jag att vara on call, d.v.s. jag kommer att vara tillgänglig hela dygnet för LME Clear, utifall någonting dåligt mot förmodan händer i deras system under julafton. Det råkar nämligen vara så att den 24e inte är en helgdag i London, eftersom de firar jul dagen efter, och då är börsen stängd. Det betyder såklart att jag kommer att sitta och dricka glögg med telefonen redo utifall någon ringer.

Det här för mig naturligt till det jag egentligen tänkte berätta om i det här inlägget, nämligen varför är börser stängda på juldagen? Det är ju egentligen ganska konstigt tycker många, eftersom moderna börser är elektroniska och många skulle nog kunna vara öppna dygnet runt. På samma sätt finns det fortfarande en ”ring” på LME (och ett tradinggolv på NYSE –https://gemsonwallstreet.files.wordpress.com/2013/02/each-bank-has-its-own-booth.jpg), som Johan berättade om tidigare.

Börser och clearinghus, har jag lärt mig, är både väldigt intresserade av modernisering (nya, snabbare och stabilare system för att möta efterfrågan och konkurrens) och av traditioner. Ett exempel på traditioner som fortfarande är viktiga för LME är ringen, och något som kallas för 3M-kontrakt (forwards som expirerar om tre månader). Anledningen till att 3M är viktigt är att det tog så lång tid år 1877 för koppar att levereras till England från Chile.

De här traditionerna tillsammans med den moderna tekniken gör finansbranschen väldigt intressant: det är mycket maskiner, high frequency trading, blixtsnabb matchning och avancerade riskberäkningar – samtidigt är det mycket människor, magkänsla och traditioner som leder till hög likviditet, god prissättning och bra övervakning.

Blandningen är spännande, inte minst för matematiker som jag, som tycker om komplicerade och oväntade samband. Nog för mig för idag, men jag lämnar er med en liten artikel om NYSE, en både modern och traditionell börs: http://www.investopedia.com/articles/basics/03/103103.asp

Nu har go-live kommit och gått i LME Clear, vi har varit med och lanserat LMEmercury, europas modernaste clearingsystem, vi har firat och svettats om vartannat. Men projektet är såklart inte över för den sakens skull – nu är det fokus på ny funktionalitet, alltså nya saker som kunden kommit på att de vill ha av en eller annan anledning, och som vi ska implementera.

Ett exempel är renminbi, den kinesiska valutan, som nu ska få användas som säkerhet i systemet. Renminbi har blivit populär i samband med Kinas framgång finansiellt i världen, och LME är inte sena med att lansera den funktionalitet som medlemmarna vill ha. Man kan läsa mer om just detta på följande sida:

http://usa.chinadaily.com.cn/business/2014-09/23/content_18644730.htm

Det är då vårt jobb att implementera det hela. Men det är självklart också en hel del kravarbete (som jag jobbar med nu) involverat från vår sida – hur ska säkerheten egentligen fungera – finns det speciella regler – vad kommer att bli påverkat?

För att ta hand om ny funktionalitet så måste vi som kravare gå genom en process där vi för varje förändring förstår och nedtecknar verksamhetens behov (varför gör vi det?), processerna som påverkas (när gör vi det?), detaljer kring vem eller vad som ska få utnyttja funktionaliteten (vem eller vad gör det?), och slutligen detaljerna kring vad funktionaliteten egentligen innebär (hur gör vi det?).

Det krävs en helhetsbild för att kunna förstå och formulera vad som ska göras för att systemet ska bli så nära det som kunden vill ha och för att utvecklare ska förstå vad de ska implementera.

Nu ska jag återgå till mitt kravarbete, så hörs vi i december!

Nu har det gått en stund sedan jag sist postade. Vi har gått över i krav efter att ha gjort och presenterat en ”slutuppgift” inom utveckling, nämligen en design på en ny ”fee server”, alltså en komponent som kan räkna ut avgifter i ett clearingsystem.

Det är en intressant utmaning som kräver att man tänker på flera nivåer – vår uppgift var att på en gansk abstrakt nivå visa fördelarna och nackdelarna med några olika modeller.

Några saker vi blev tvungna att tänka på: vad är lätt med just den här designen? Vad är svårt? Vilka är intressenterna i just den här modellen? Vad vill de, och varför?

Lite sådana tankar ledde till att vi presenterade fyra olika modeller av servern med olika möjligheter att ta hand om avgifter och olika styrkor och svagheter. Ungefär såhär såg det ut när vi presenterade:

En av de stora anledningarna till att vi har tittat på det är såklart att det finns stor efterfrågan bland clearinghus att automatiskt hantera avgifter (t.ex. medlems- och transaktionsavgifter) på ett pålitligt och konfigurerbart sätt.

Nu är dock designtankarna utflugna i mitt huvud (men kanske har de landat hos någon annan på företaget) och istället finns där kravtankar.

Ses i kravrollen!

Nu har det varit hetsiga veckor här på kontoret med alla förberedelser inför go-live, och en av förberedelserna är regressionstestning, alltså att gå igenom hela vårt system, allt vi testat tidigare och även de delar vi kanske inte testat så noggrant – och se att allt fungerar.

En del som jag har jobbat med väldigt mycket är våra riskberäkningar. Ett clearinghus fungerar som en ”riskhanterare” för handeln som sker: en sorts säkerhet för att ingenting oväntat (som t.ex. en aktörs konkurs) ska påverka handeln.

Clearinghuset tar över risken för all handel – det vill säga ser till att alla kontrakt fullföljs, oavsett vad som händer med ”den andre parten” i ett handelsavtal. Det är såklart en risk som clearinghuset tar – vad händer om något går snett och den ursprungliga andra part inte kan fullfölja kontraktet? Då måste clearinghuset använda sina egna pengar eller resurser för att fullfölja det – och det är den här risken som gör att clearinghuset kräver en viss insats av sina medlemmar, de som handlar där: detta kallas för collateral – säkerhet.

Hur vet vi då hur stor risken är – hur mycket medlemmarna ska lägga i pant hos clearinghuset? Det är en  viktig del att räkna risk snabbt och korrekt så att medlemmar aldrig ska behöva lägga mer pengar än vad som är nödvändigt, samtidigt som clearinghuset aldrig ska ha perioder då risken clearinghuset tar inte kan täckas av säkerheten medlemmarna lagt in.

Jag har spenderat två arbetsspäckade veckor med att kontrollera våra riskalgoritmer (som tenderar att vara ganska långa och komplicerade) – att de räknar rätt för alla olika sammansättningar av handlade kontrakt. Det stimulerar matematikern i mig en del, samtidigt som det är en programmeringsövning att lösa exakt hur vi implementerat algoritmen med avrundningar och liknande.

Alltid spännande att stöta på olika sorters uppgifter!

Vi ses nästa gång, och så lämnar jag er med en länk till en bra (ganska matematisk) föreläsning om ”value at risk”, en bra och relativt populär riskalgoritm:

Nu är det, som mina kollegor tidigare har skrivit, väldigt nära “slutet” på projektet – go-live, då systemet tas i produktion av kunden. Det är massor av stress i projektet och vi jobbar på för fullt. Jag har själv jobbat på ganska bra, det blir lätt ganska många timmar! 

Men det är inte bara jobb, man måste ju koppla av och ta det lugnt också, en liten paus och lite fika brukar vi i projektet ta. Då dricker vi kaffe och äter kolalängd till exempel – igår var det jag som bjöd. Jag lovade hembakat men levererade inte. Däremot passade jag på att ta mitt livs första selfie. Den blev inte så bra, men jag ser i alla fall glad ut.

Det är skönt att kunna koppla av, äta lite kanelbulle och hänga med de andra i projektet. Det är lätt att man snackar jobb såklart, roliga, intressanta eller konstiga saker och problem man stöter på under arbetsdagen. Det gäller ju lunchrasterna också i och för sig. Man kanske kan räkna det till arbetsskada!

Sedan har jag varit lite glad på grund av den senaste Fieldsmedaljen som delats ut. Fieldsmedaljen är ungefär som ett nobelpris fast för matte, d.v.s. en av de största priserna man kan få om man är duktig matematiker. Jag är ju matematiker och brukar tänka väldigt mycket på matematiska problem lite nu och då, så det här priset är ungefär min version av VM. Extra roligt var det att Maryam Mirzakhani var en av de som vann den här gången – hon är en väldigt häftig person (länk till en bra artikel om henne: http://www.simonsfoundation.org/quanta/20140812-a-tenacious-explorer-of-abstract-surfaces/).

Hej då för den här gången!