De senaste veckorna har jag haft min placering hos Supply Chain. Eftersom det är området jag läste min master inom samt att jag redan sett avdelningen på Corporatenivå är det väldigt spännande att nu få lära mig mer om hur vi arbetar i Stockholm. Jag började på Inköpsavdelningen där jag bland annat fick följa med på flera möten med våra leverantörer, otroligt spännande att se hur den kontakten går till! Därefter gick jag vidare för några veckor på Material Management. De har i uppgift att dels lägga ordrar på material som vi använder i vår produktion, dels att göra en detaljplanering för när vi ska producera vad. När jag var på Corporate Supply Chain fick jag se hur man gör en grovplanering över produktionen, denna används sedan på lokal nivå för att lägga den exakta planen. Sista stoppet på Supply Chain är Logistik, deras ansvar är våra lager, godsmottagning och distribution.

Det är väldigt skönt att vara på de avdelningar där jag har som mest kunskap från universitetet. Det är väldigt mycket lättare att följa med i diskussioner och problem som uppstår, vilket känns väldigt kul! Jag har även haft väldigt givande uppgifter på alla dessa avdelningar. Uppgifter som både är lärorika och intressanta för mig och som samtidigt tillför nytta för avdelningarna, vilket gör det ännu roligare att genomföra dem.

Förra veckan smygstartade redan på söndagen då vi traineer och vår chef åkte till Heidelberg (Tyskland). Det var dags för Summit 2 av 3 under traineeprogrammet. Vi spenderade en dag på vårt kontor i Heidelberg, där vi har forskning och utveckling. Vi fick presentationer av representanter från, i stort sett, alla avdelningar där, samt en rundvandring i laboratorier och i den småskaliga produktionsanläggningen som finns där. Det var kul att upptäcka att många av de metoder som jag fick använda på laborationer under mina kurser inom bioteknik användes på laboratoriet. Även om jag inte kommer ihåg dem i detalj så var det kul att se att de användes på riktigt och få en uppdatering om hur de fungerar. Denna Summit hade vi även fokus på change management och kulturella skillnader. Inom båda områdena var vi, sedan vår förra Summit, uppdelade i olika grupper och hade nu presentationer samt övningar på respektive ämne. Väldigt intressant, men också väldigt intensivt. Många tankar kring hur man själv och andra agerar utifrån olika kulturella skillnader och hur vi på bästa sätt kan hitta vägar för att minimera missförstånd och samarbeta på ett smidigt sätt. En av kvällarna hade vi en gruppaktivitet – geotagging. Väldigt kul sätt att hinna se väldigt mycket av en stad. Har ni någon gång chansen, kan jag absolut rekommendera några dagar i Heidelberg – väldigt mysig stad med små gator, gränder och där det inte riktigt märks att det bor så många som 150 000 invånare.

Väldigt skönt att komma iväg på en sådan här resa och få ett avbrott och lite miljöombyte, men samtidigt är det väldigt intensivt och tar mycket energi. Måste erkänna att jag är lite inställd på att ha ett långt sommarlov framför mig nu. Försommaren som annars har varit full med pluggande, tentor och skolavslutningar, märks nu knappt. Insåg att ett nytt sommartecken är att sommarjobbare har börjat på jobbet – det finns alltså studenter som pluggat klart för terminen och som nu har sommarlov – då måste det ha blivit sommar. Lika mycket som jag nu saknar långa sommarlov, lika skönt är det att slippa stressen med att söka sommarjobb och istället ha fast jobb med betald semester, inte så tokigt det heller.

Trevlig sommar!!

Bilder från vårt kontor inklusive utsikt från takterrassen, Heidelberg slott och floden som rinner genom staden.

Hälften av min tid i Wien har nu gått och jag känner att jag har kommit in i arbetet. Första veckan var fylld med massor av information. Det var mycket att ta in och det tog lite tid innan saker började falla på plats. Även om jag nu blivit ganska van att byta placering på vår site i Stockholm så blir det så mycket som är nytt igen när man kommer till ett helt nytt kontor i ett annat land, även om det är samma företag. Bara en sådan sak att de äter lunch vid 12.30 här tar sin tid att vänja sig vid, speciellt när jag tidigare vant mig vid att äta redan 10.30 när jag var på teknikavdelningen (jag är väldigt glad över att de har fruktkorgar även här).

Octapharmas kontor och fabrik i Wien.

Under min tid på Corporate Supply Chain kommer jag arbeta med 3 olika projekt och alla, så som så mycket på Suply Chain, utgår från Excel. Det blir en hel del formel-skrivande, det gäller att man håller sig fokuserad för att det inte ska bli slarvfel, men det är också ganska roligt. Det känns väldigt kul med uppgifterna då alla är sådant som kommer hjälpa avdelningen och inte bara något man hittat på för att det kommer en trainee. Det är också spännande när man börjar gräva lite djupare i Excel och får en större förståelse för företaget, våra produkter och marknaderna vi säljer till. Förutom mina projekt har jag även haft introduktionsmöten med managers på de olika avdelningarna inom Corporate Supply Chain, för att få en insikt i vad de arbetar med. Den avdelning som jag har fått mina uppgifter från är Business Planning. De är ansvariga för den övergripande planeringen av allt ifrån ingående plasma till att allokera batcherna mot inkomna ordrar från våra olika marknader.

Jag har självklart även hunnit se en hel del av Wien, känner mig nog till och med lite klar när det gäller att se det som jag helst ville hinna med medan jag var här. Wien är en helt underbar stad och det är otroligt härligt att det finns så mycket att se och göra. Jag har besökt flera av de slott som finns kvar sedan Österrike var ett kejsardöme, varit inne både i Stefansdomen och Karlskirche, varit på konstmuseum, sett Parlamentet och Rathaus, shoppat, joggat i flera av de stora och fina parkerna m.m. I söndags blev det även en dagsutflykt till Bratislava, Slovakiens huvudstad, bara 1h bort med tåg. Det är ju en ganska liten huvudstad, så räckte med att vara där en dag för att se det mesta.

En av Wiens stora shoppinggator, Mariahilfer strasse.

Jag och Julia (Trainee i Wien) vid Schönbrunn slott.

Bratislavas centralstation.

Det finns dock även en del saker som kan bli lite irriterande när man är utomlands (även om jag tycker att det är ganska charmigt också). En sådan sak är när man ska handla, först lite bakgrund. Jag älskar att åka till stora mataffärer när jag är utomlands! Jag kan spendera timmar i en helt vanlig mataffär för att titta på olika delikatesser och jämföra priser med andra länder för att se om det är något jag ska passa på att köpa och ta med mig tillbaka till Sverige. Jag har till exempel hittat huvuden till min eltandborste, 10st för otroliga 24,90€ (!) det är väl vad 3-4st kostar i Sverige ;). Nog om sparsamhet och åter till det irriterande med att handla utomlands. När det är något väldigt specifikt som man är ute efter så kan det ta betydligt längre tid att hitta det än vad man tänker sig. Som exempel hade jag ingen aning om vad plastfolie heter på tyska. Jag trodde att jag hade hittat rätt, gick till kassakön, när det blev min tur läser jag något på förpackningen som verkar antyda att det skulle vara aluminiumfolie, jag lämnar snabbt kön, kassörskan tittar lite undrande på mig, jag springer tillbaka till hyllan, hittar en förpackning med en bild på plastfolie på framsidan och ställer mig återigen i kön för att betala. Ser att även på den här förpackningen står det samma sak som jag tidigare tolkat som aluminiumfolie – detta inser jag just då det är dags att betala. Jag fick tillslut min plastfolie, ingen skada skedd, men jag blir påmind om att jag är i ett land där man inte riktigt behärskar språket.

På tal om språket så var jag på bio förra veckan. Det gäller att välja sin biograf med omsorg här för att säkerställa att de visar filmerna i originalversion och inte den annars, obligatoriska, tyska dubbningen som görs på ALLA filmer. Väldigt olikt jämfört vad vi är vana vid i Sverige. I min lägenhet har jag ca 20 olika kanaler på TV:n, men hittills har jag inte hittat någonting som visas på något annat språk än tyska.

Här i Wien finns det flera generationer av tidigare traineer. De har, precis som vi traineer i Stockholm, traineelunch varje onsdag. Ett bra och kul sätt att se till att alla generationer av traineer träffas och man kan passa på att fråga frågor som dykt upp och diskutera tips och idéer till olika placeringar. Det är väldigt skönt att kunna diskutera med andra som är eller har varit i samma position som dig själv och det är även ett bra sätt att få tips på vad jag inte får missa medan jag är här. Vi har även haft en AW för oss traineer här, då gick vi till en av alla restauranger i Naschmarkt-området.

Skönt med en liten paus från Excel och få ägna sig åt ord ett tag, men nu åter till siffrorna och formlerna.

Att packa inför en 6 veckor lång placering utomlands tar sin tid och sina funderingar. Jag har visserligen standardiserat mitt packande till den grad att jag har en “standardpacklista” sparad på datorn. Lite i det extremaste laget kanske, men är man en listfantast så är man 🙂 Efter många funderingar och provpackning i väskorna kände jag mig tillslut klar (det blev till och med mindre packning och färre väskor än befarat) och jag fick till och med en lugn kväll i söndags.

Min tid på teknikavdelningen är över och jag har nu kommit fram till Wien. De 6 kommande veckorna ska jag vara på Corporate Supply Chain, som till största del är stationerade här. Under traineeprogrammet så är detta den längsta utomlandsplaceringen. Vi har själva fått vara med och önska på vilken av de globala avdelningarna vi skulle vilja hamna. Eftersom jag har en master inom logistik så tyckte jag att det skulle vara väldigt intressant med Corporate Supply Chain.

Till att börja med fick jag hjälp av HR att få passerkort, vilket var ett litet äventyr i sig då de precis flyttat till en annan byggnad som, minst sagt, ligger i utkanten av siten. Därefter blev jag introducerad till HR-avdelningen, innan jag kom till Corporate Supply Chain där jag fått en kort introduktion. Jag har dessutom fått kontorsplats och delar kontor med en annan, väldigt tyst, ostört och nästan lite lyxigt jämfört med de öppna kontorslandskapen i Stockholm. Tangentbordet jag fått är ju såklart tyskt, vilket skiljer sig en del från vårat, men så länge jag inte tittar ner för mycket på tangenterna så fungerar fingerminnet utmärkt, än så länge i alla fall.

Efter min första arbetsdag var det dags att checka in i lägenheten. Kvinnan som äger lägenheten hörde av sig en stund innan vi hade bestäm att ses för att meddela att hon var på tjänsteresa och att en kollega/vän till henne skulle komma till incheckningen. Detta visade sig vara en äldre man som inte kunde ett ord engelska. Med den lilla tyska jag kan lyckades jag förstå det mest väsentliga (tror jag i alla fall), även om jag inte kunde svara så mycket mer än danke och sehr gut.

Avslutade dagen med en kvällspromenad, bland annat förbi Karlskirche.