Nu är det inte allt för många dagar kvar för mig inom R&D. Påsken nalkas och efter nästkommande vecka så börjar min tredje praktikperiod på en inköpsavdelning. Mer om hur livet är där kommer att förmedlas via denna blogg som allting annat jag lyfter av mitt hjärta. Fram till dess så börjar jag knyta ihop säcken och avsluta de ärenden som jag kan avsluta. Vid sidan av har jag även producerat en slutrapport om seminarieveckan vi hade förra veckan. Resultatet blev hela 4,18 lastbilar av 5,0 möjliga – med andra ord så blev det en väldigt lyckad vecka.

Där seminarieveckan avbröts tog traineernas vårfest vid och vilket kalas det blev. Och inte undra på det då temat för evenemanget var 90-talet. Sammanlagt anlände ett 70-tal personer från blandade traineeårgångar där den mest erfarna i skaran började som trainee redan 1992.

 Kalaset pumpade ut 90-tals hits och den glada folksamlingen ropade ut sin glädje homogent varje gång en ny gammal klassiker tog fart i högtalarna. “Ohhhhh, den här sången är sjukt 90” hördes ett sus vid varje nytt intro. Utklädnaden var det inte heller något fel på. En stor dos kreativitet, vilja och nostalgi resulterade i många sköna återseenden.  Imitationerna var många och skratten ständigt återkommande. Axplocket av foton i detta inlägg visar hur ett fantastiskt bra traineeprogram firar in våren 2012.

Roland från Torsk på Tallin letar efter Eda,  Microsoft “Blue Screen” skriker ERROR, Edward Scissorhands skivade upp fläskfilén och MacGyver tar en sväng om med Spice Girls.

 -Jens

Som mina bloggande traineekollegor redan har förtäljt så är traineernas seminarievecka på ingång med stormsteg. Undertecknad har denna gång varit med och arrangerat detta event och det känns som att alla pusselbitar har fallit duktigt på plats.

Lyckan över den överjäkligt roliga seminarieveckan alternativt vårväder fick i alla fall mina två traineeföljeslagare  JoTa och Mr. Olsson att leva ut lite likt två kalvar utsläppta på grönbete när vi vandrade ner till tryckeriet för att hämta material vi låtit trycka upp inför evenemanget. Ett av mina favorit citat “…like all dandies, he was happy. – Barbey D’Aurevilly” (jag är fantast av Brittiskt och Amerikanskt Preppy-mode) kan enkelt transformeras samt få bli titeln till detta foto.

                                            Like all Trainees, they were happy

-Jens

Tillbaka i Södertälje efter en torsdag-söndag i Malmö/Helsingborg/Köpenhamn. 20 traineer tog åtta lastbilar och en buss, testade sina nya C-körkort/D-körkort-kunskaper och brummade söderut. Livet som trainee exemplifieras av foton och ja, det är så härligt som det ser ut.

 – Jens

Ska ta en fruktstund om tio minuter och jag behöver verkligen en kick nu för att lyfta dagen – det är inte roligt på kontoret varje dag. Min fars ord ekar i huvudet “det är sunt att ha tråkigt ibland, man utmanas att vara kreativ samt så uppskattar man de roliga stunderna desto mer”. Visst förstår jag tankegången och jag håller förmodligen med farsgubben också men…det är fortfarande jobbigt att ha tråkigt.

Denna tisdag var tråkig. Mina tisdagar brukar vara ganska tunga då de är fyllda med möten och ibland kan det vara svårt att hålla sig alert och engagerad hela tiden. Från 9-11:30, ibland 12 så är det ett enda långt möte. Även om det är intressanta ting som diskuteras så viker även min arbetsmoral som jag överlag brukar vara stolt över. Eftermiddagen följer med fler möten och just idag hade jag sammankallat ett av dessa för att bringa klarhet i ett uppdrag jag fått. Problemet var att det handlade om certifieringsfrågor, något som jag inte har någon som helst erfarenhet utav och därför hade jag bjudit med min handledare som skulle få hjälpa mig med allt det byråkratiska och tekniska. Dock anlände inte han till mötet då det hade blivit någon akutgrej på annat håll. Så där satt jag med tre andra herrar och skulle nu hålla mötet istället. Övergiven och utan att kunna den riktiga certifieringslingon hankade jag mig fram genom hela mötet. Skönt att det var förstående herrar som medverkade på mötet och att de valde att försöka vara så behjälpliga som möjligt istället för att fnissa åt mina stapplande certifieringsfrågor.

Fast det fina i kråksången och det som så klart kommer att få bli sensmoralen i sagan är att man lär sig fortare att flyga om man blir kickad ur boet än stannar kvar bland de skyddande kvistarna och läser tjocka böcker om flygteori.

                                     Jag under mötet idag

-Jens 

Som trainee kan man ganska fort slängas in i hetluften och det är inte ovanligt att det blir lite resande. Själv har jag ännu inte fått lämna Sverige eller Södertälje för den delen men det beror lite på vad man har för arbetsuppgifter. Jag har några traineekollegor som är på resande fot nästan varje vecka. Kerstin är en sådan person. För tillfället knegar hon med leverantörsavvikelser. Uppstår det något problem med en leverantör så är det hennes uppgift att tillsammans med leverantören finna en lösning och detta innebär att hon sätter sig på tåget, flyget eller i bilen. Och det kan vara allt ifrån en liten leverantör i Småland till en större i Ungern. Så här beskrev hon sin tripp till Ungern:

 ”Jag flög till Wien tisdag kväll, körde till Ungern, sov i Ungern, två timmar hos leverantör, tillbaks till Wien onsdag lunch för en snabb schnietzel inne i stan och landade i Sthlm 19.30. Det gäller att vara effektiv. Kan även nämna att den exotiska frukostbuffén under resan bestod av coco-pops, nutella på vitt bröd, kit-kat och ölkorv.

 Men det var riktigt svettigt när jag kom till Wien för då upptäckte jag att GPS:en inte fungerade i Ungern. Och det var sent och mörkt och jag hade ingen aning om vart jag skulle. Så jag körde lite på måfå och kom fram halv två på natten till hotellet. Just då var jag inte kaxig men nu i efterhand är det kul.”

Kerstin med sin nyfunna vän

 En annan traineekollega, Nisse som jobbar med finans, gör en av sina två utlandspraktiker för tillfället och är nu stationerad i Istanbul i Turkiet (hans andra utlandspraktik kommer att bli i Luxemburg). Vi talades vid igår och då fick jag höra om hans upplevelser på fritiden där nere. Det lät så här:

 ”Turkiet är väldigt trevligt, var 10 grader och sol igår så vi satt på en uteservering i 8 timmar och spelade backgammon och drack turkiskt te. Sen i fredags var jag på ett turkiskt badhus, en nära döden upplevelse….

 Helt klart en ny upplevelse att betala för att få ett kok stryk. Fick “massage” av en 150kg turkisk gubbe med mustasch. Jag va nära på svimma i slutet, låg i 1,5timme på asvarma marmorplattor så slet han och drog i min stackars kropp, gjorde fruktansvärt ont. Han tvålade och skubbade min kropp med nån hård tvättsvamp, dessutom var gubben naken förutom ett litet skynke.”

Finans-Nisse i sin moderiktiga fez

Spänning varje dag med traineeprogrammet med andra ord

-Jens

Nu när ansökningsperioden för traineeprogrammet är i full gång så tänkte jag försöka locka fler ansökare med detta riktigt coola klippet. Har du någonsin sett en stor Scania lastbil göra en burnout förut? Hade inte jag heller förän jag såg det här klippet…och visst ser det lite maffigare ut än när små personbilar puttrar runt i en cirkel? 

En höjdpunkt under traineeprogrammet är att man får gör verkstadspraktik och därmed testa på att jobba med chassitillverkning en vecka, axel/växellådatillverkning en vecka och så klart en vecka på motortillverkningen. Om ni önskar veta lite mer om hur det kan vara att jobba på linen så kolla in det här klippet. Det är inte konstigt att man blir lite nostalgisk när man hör sången och det kommer ni framtida traineer också att bli.

-Jens

Sitter på kontoret med musik i lurarna. Ray LaMontagne sjunger You Are the Best Thing samtidigt som jag hammrar fram dessa bokstäver på skärmen. Jag har en lucka i schemat nu och vände mig till min traineekollega Cissi med råd om hur man botar plötslig rastlöshet. “Blogga” skrev hon tillbaka. Skriv att det är första ansökningsdagen för traineeprogrammet denna kyliga onsdag. Att det var kyligt visste jag sedan innan då jag varit ute och kollat runt bland lab-lastbilarna tidigare idag och mina kinder blev lika rosiga som Mors-lilla-olles kinder men att det var första dagen för att lämna in ansökan till traineeprogrammet hade jag helt glömt bort.

Spännande! Undra vilka ni är som man kommer få lära känna om några månader framåt i tiden. Undrar vilka av er man kommer få jobba ihop med, åka på skidresa med, lirar innebandy med (är du bra så paxar jag dig till mitt lag för jag hugger mest runt med klubban, något som sällan resulterar i mål). Av vad jag har sett från mitt års och tidigare årskullar av traineer så vet jag att ni är några sköna lirare som kommer att söka in som traineer.

Så är ni sökande och undrar över hur traineernas vardag ser ut så är ni välkomna att höra av er till mig med era frågor. jens.arleroth@scania.com

 Länk till Scanias Traineeprogram 

 -Jens

Fredagen är till ända och man får skjuts hem till Solna i en R500 med V8 av privatchauffören JoTa. Vi cruisar fram och sjunger med i “what’s love got to with it”. Nu är det sannerligen helg

I fredags så var jag inte in på kontoret under hela dagen. Istället vandrade jag andra lokaler och fick umgås med en tredjedel av traineegruppen. En skön fredag utan ansvar och börda kan tyckas men icke! (sen så var det ju en grymt skön fredag med ansvar och börda). Under traineeprogrammet så har man tre stycken seminarieveckor som vi traineerna själva ansvara för att anordna och tanken är att vi ska få en bättre förståelse för Scanias processer och struktur. Och nu har alltså lotten fallit på mig och åtta av mina traineekollegor med mål att leverera en spännande vecka med föreläsningar, aktiviteter och övrigt lull-lull för de resterande personerna i traineeprogrammet. Vår vecka ska handla om Scanias “Sales to Delivery Process” och i enklare ordalag så ska vi gå igenom vad som händer från att en försäljare har kontakt med kund och gör en affär tills lastbilen/bussen/industrimotorn är levererad till kund. 

Jag kommer förmodligen återkomma och rapportera mer om denna arbetsuppgift då jag kommer att jobba med det ett tag framöver parallellt med mina övriga arbetsuppgifter på R&D.

Ha en bra start på måndagen och veckan nu. Jag ska i alla fall plocka upp mig själv efter mitt nederlag i morse då bussen inte ville komma och jag försökte rädda situationen med att sprinta till närmsta tunnelbana bara för att få se vagnen åka iväg mitt framför näsan på mig.

-Jens