Som trainee kan man ganska fort slängas in i hetluften och det är inte ovanligt att det blir lite resande. Själv har jag ännu inte fått lämna Sverige eller Södertälje för den delen men det beror lite på vad man har för arbetsuppgifter. Jag har några traineekollegor som är på resande fot nästan varje vecka. Kerstin är en sådan person. För tillfället knegar hon med leverantörsavvikelser. Uppstår det något problem med en leverantör så är det hennes uppgift att tillsammans med leverantören finna en lösning och detta innebär att hon sätter sig på tåget, flyget eller i bilen. Och det kan vara allt ifrån en liten leverantör i Småland till en större i Ungern. Så här beskrev hon sin tripp till Ungern:

 ”Jag flög till Wien tisdag kväll, körde till Ungern, sov i Ungern, två timmar hos leverantör, tillbaks till Wien onsdag lunch för en snabb schnietzel inne i stan och landade i Sthlm 19.30. Det gäller att vara effektiv. Kan även nämna att den exotiska frukostbuffén under resan bestod av coco-pops, nutella på vitt bröd, kit-kat och ölkorv.

 Men det var riktigt svettigt när jag kom till Wien för då upptäckte jag att GPS:en inte fungerade i Ungern. Och det var sent och mörkt och jag hade ingen aning om vart jag skulle. Så jag körde lite på måfå och kom fram halv två på natten till hotellet. Just då var jag inte kaxig men nu i efterhand är det kul.”

Kerstin med sin nyfunna vän

 En annan traineekollega, Nisse som jobbar med finans, gör en av sina två utlandspraktiker för tillfället och är nu stationerad i Istanbul i Turkiet (hans andra utlandspraktik kommer att bli i Luxemburg). Vi talades vid igår och då fick jag höra om hans upplevelser på fritiden där nere. Det lät så här:

 ”Turkiet är väldigt trevligt, var 10 grader och sol igår så vi satt på en uteservering i 8 timmar och spelade backgammon och drack turkiskt te. Sen i fredags var jag på ett turkiskt badhus, en nära döden upplevelse….

 Helt klart en ny upplevelse att betala för att få ett kok stryk. Fick “massage” av en 150kg turkisk gubbe med mustasch. Jag va nära på svimma i slutet, låg i 1,5timme på asvarma marmorplattor så slet han och drog i min stackars kropp, gjorde fruktansvärt ont. Han tvålade och skubbade min kropp med nån hård tvättsvamp, dessutom var gubben naken förutom ett litet skynke.”

Finans-Nisse i sin moderiktiga fez

Spänning varje dag med traineeprogrammet med andra ord

-Jens

Nu när ansökningsperioden för traineeprogrammet är i full gång så tänkte jag försöka locka fler ansökare med detta riktigt coola klippet. Har du någonsin sett en stor Scania lastbil göra en burnout förut? Hade inte jag heller förän jag såg det här klippet…och visst ser det lite maffigare ut än när små personbilar puttrar runt i en cirkel? 

En höjdpunkt under traineeprogrammet är att man får gör verkstadspraktik och därmed testa på att jobba med chassitillverkning en vecka, axel/växellådatillverkning en vecka och så klart en vecka på motortillverkningen. Om ni önskar veta lite mer om hur det kan vara att jobba på linen så kolla in det här klippet. Det är inte konstigt att man blir lite nostalgisk när man hör sången och det kommer ni framtida traineer också att bli.

-Jens

Sitter på kontoret med musik i lurarna. Ray LaMontagne sjunger You Are the Best Thing samtidigt som jag hammrar fram dessa bokstäver på skärmen. Jag har en lucka i schemat nu och vände mig till min traineekollega Cissi med råd om hur man botar plötslig rastlöshet. “Blogga” skrev hon tillbaka. Skriv att det är första ansökningsdagen för traineeprogrammet denna kyliga onsdag. Att det var kyligt visste jag sedan innan då jag varit ute och kollat runt bland lab-lastbilarna tidigare idag och mina kinder blev lika rosiga som Mors-lilla-olles kinder men att det var första dagen för att lämna in ansökan till traineeprogrammet hade jag helt glömt bort.

Spännande! Undra vilka ni är som man kommer få lära känna om några månader framåt i tiden. Undrar vilka av er man kommer få jobba ihop med, åka på skidresa med, lirar innebandy med (är du bra så paxar jag dig till mitt lag för jag hugger mest runt med klubban, något som sällan resulterar i mål). Av vad jag har sett från mitt års och tidigare årskullar av traineer så vet jag att ni är några sköna lirare som kommer att söka in som traineer.

Så är ni sökande och undrar över hur traineernas vardag ser ut så är ni välkomna att höra av er till mig med era frågor. jens.arleroth@scania.com

 Länk till Scanias Traineeprogram 

 -Jens

Fredagen är till ända och man får skjuts hem till Solna i en R500 med V8 av privatchauffören JoTa. Vi cruisar fram och sjunger med i “what’s love got to with it”. Nu är det sannerligen helg

I fredags så var jag inte in på kontoret under hela dagen. Istället vandrade jag andra lokaler och fick umgås med en tredjedel av traineegruppen. En skön fredag utan ansvar och börda kan tyckas men icke! (sen så var det ju en grymt skön fredag med ansvar och börda). Under traineeprogrammet så har man tre stycken seminarieveckor som vi traineerna själva ansvara för att anordna och tanken är att vi ska få en bättre förståelse för Scanias processer och struktur. Och nu har alltså lotten fallit på mig och åtta av mina traineekollegor med mål att leverera en spännande vecka med föreläsningar, aktiviteter och övrigt lull-lull för de resterande personerna i traineeprogrammet. Vår vecka ska handla om Scanias “Sales to Delivery Process” och i enklare ordalag så ska vi gå igenom vad som händer från att en försäljare har kontakt med kund och gör en affär tills lastbilen/bussen/industrimotorn är levererad till kund. 

Jag kommer förmodligen återkomma och rapportera mer om denna arbetsuppgift då jag kommer att jobba med det ett tag framöver parallellt med mina övriga arbetsuppgifter på R&D.

Ha en bra start på måndagen och veckan nu. Jag ska i alla fall plocka upp mig själv efter mitt nederlag i morse då bussen inte ville komma och jag försökte rädda situationen med att sprinta till närmsta tunnelbana bara för att få se vagnen åka iväg mitt framför näsan på mig.

-Jens

Nu är man lite trött. Förklaring till detta är kan inte beskyllas enbart på en faktor utan många olika som samspelar.

Faktor 1: Det är fredag och det har varit en väldigt omtumlande vecka med mycket ny information som ska bearbetas och struktureras upp i huvudet. Det är andra veckan på R&D och det är som mina kollegor har nämnt i tidigare blogginlägg; att det är väldigt energikrävande att gå från en avdelning där man precis börjat lära känna folket och gå över till en ny för att börja om hela introduktionsfasen.

Faktor 2: Jag har en ganska kass skrivbordstol för tillfället som gör att jag sitter som en ostkrok och knapprar frenetiskt på mitt skrivbord. Det går an när man är uppe och springer mycket men alltför långa skrivbordsbesök är inte det ultimata.

Faktor 3: Jag fick närvara på ett sjukt spännande R&D-teknikmöte under förmiddagen där alla högdjuren samlades för att diskutera. Min uppgift som jag gav mig själv var att stå tyst längs väggen och försöka hänga med så mycket som möjligt i dialogerna i hopp om att lära mig hur de stora pojkarna och flickorna pratar. Jäkligt intressant men väldigt tungt för benen då jag stod stilla på samma intorkade kaffefläck på golvet under 90 minuter.

Nepp, nu ska jag ta och unna mig en lite fruktstund samt vattna min trötta krukväxt. Den hängiga grönsaken ser ut som jag känner mig för tillfället. Trevlig helg!

-Jens

Ny stol, nytt skrivbord (med grymt snyggt skrivbordsunderlägg á la mellanstadiet) och nya arbetskollegor. Alla nya namn cirkulerar runt-runt i mitt huvud. Praktikperiod nummer 1 har kommit till sitt slut och arbetsperioden inom Utveckling tar sin början i och med denna tisdag.

Jag ska under de nästkommande tre månaderna arbeta inom en avdelning där man hanterar kortare utvecklingsprojekt. Jag ska förklara kort. Låt oss säga att marknaden efterfrågar en viss funktion i lastbilshytten (exempelvis en krok att hänga truckerkepsen på). Då det är ett mindre projekt med få projekttimmar och med en budget som är relativt tun i utvecklingsmått sett så anses det vara av en speciell typ av projekt (Det har så klart en förkortning men jag undviker att vara allt för detaljerad i mina inlägg nu när jag sitter på en hysch-hysch avdelning. För övrigt så kommer det ta mig minst fem år innan jag pratar flytande Scania). Mitt uppdrag blir till att identifiera vilka avdelningar inom Scania som kommer påverkas och involveras av eventuell implementering av truckerkepskroken samt vad kostnaderna för varje avdelning kommer att bli.

Det här innebär att jag kommer få vandra runt och träffa en massor av blandat folk vilket resulterar i en förhoppningsvis god insyn och förståelse för Scanias utvecklingsprocess. Som en lite bonus så kan man inte ignorerar att ens kontaktnät kommer expandera vilket är väldigt fördelaktigt – en liten tjänsteförmån kan man tycka om man är lite nördig som vi traineer ändå är.

En ytterligare bonus är att det kommer sitta fler traineer i detta kontorslandskap än vad jag hade borta på motormonteringen. Redan avverkat en traineelunch samt en traineefika idag. Det kommer bli tre bra månader känner jag på mig.

Mitt snygga skrivbordsunderlägg för en period framöver

-Jens

Den första praktikperioden börjar gå mot sitt slut och det är dags att lämna kontorslandskapet på Global Produkteknik uppe på motormomnteringen. Jag har knutit ihop säcken så väl jag har kunnat när det kommer till det projekt som jag har sysslat med här (monteringstider av den nya kommande V8 motorn). Dock är det inte helt komplett då vissa uppgifter som jag behövde kommer inte finnas tillgängligt förän en bra bit in i januari. Av den anledningen gjorde jag en överlämning igår och är relativt färdig här.

Då är frågan vad man ska göra de två sista dagarna man har kvar på avdelningen DEPB. Ska jag sortera mina pennor efter färgskalan eller rådande bläckkvantitet? Ska jag skjuta häftklamrar över till den äldre traineekollegan C-J och se hur lång tid det tar innan han kommer över och ger mig lite morgonstryk? Morgonstryk…för övrigt ett uttryck myntat av herr C-J när jag började leka med hans lastbilsmodeller på hans skrivbord, var tydligen mina ljudeffekter som irriterade. Ja nog är det en konst att avsluta sin tid på en avdelning med stil, jag gör mitt bästa.

C-J ovetandes och sekunderna innan en plötslig skur av häftklamrar

Fast så rastlös är jag inte. Ska snart vidare till Utveckling för att ha genomgång om vad jag ska syssla med nästa praktikperiod och sen blir det lunch med ett gäng traineer. Imorgon blir det till att packa ihop sina saker och rensa upp bland papper och filstrukturer innan jag beger mig av hemåt till födelseorten Falun för att spendera nyår med vänner och flickvän. 

Gott Nytt År till er alla!

-Jens

För att verkligen trivas med det man jobbar med så tror i alla fall jag att man måste vara ordentligt insatt och förstå sin egna produkt. För om man inte kan något om, exempelvis motorer så kommer man inte finna något intresse i det heller. Det är precis så man har gått tillväga under alla sina studieår, från högstadiet till gymnasiet, från gymnasiet till högskola/universitet och sedan ut i arbetslivet – man har valt efter vad är man duktig på för det tycker man är roligt.

Om man då saknar lastbils trivia, kommer man tycka att det är trist att jobba på Scania? Verkligen inte för det här löser traineeprogrammet genom att ordna så att alla traineer får ta lastbilskörkort. Jag har haft fulla veckor nu så jag har inte hunnit tala om att jag klarade av uppkörningen den 7 december och är därmed sedan dess en tvättäkta trucker. Verkligen inget jag trodde skulle ske för ett år sedan. Några av traineerna får även ta CE-körkort vilket innebär att de tar körkort för tungt släp till lastbilen också. Sedan har vi en glad lirare som får ta busskörkort då han jobbar inom det segmentet.

Vad som händer under traineeperiodens första del är att man får litteratur och teorilektioner på en lokal trafikskola i Södertälje (Grönlunds Trafikskola). De som ska ta C-körkort får 30 stycken 50 minuters lektioner (om man nu behöver alla, jag använde 20 lektioner innan jag körde upp – skryt? Ja lite…). För CE-kortet så får man några till lektioner. Avslutningsvis gör man en uppkörning med säkerhetskontroll precis som när man tar B-körkortet.

För att hålla igång med körandet så kan man låna sig en lastbil på Scanias utvecklingsavdelning när de har lediga fordon inne. Hade tänkt låna en över jul och brumma hem till mor och far och visa upp. Tyvärr så var det fler än jag som hade den tanken så det fanns bara en buss kvar att låna, något som jag inte får köra. Men det kommer fler möjligheter har jag på känn.

God Jul på er samtliga!

-Jens

(foton: Scania Image Bank)