Glass med kollegorna efter jobbet

Sommaren har kommit till Wien (i alla fall för mig, islänningen som inte är så van vid +20 grader på sommaren), det kommer vara svårt att åka från +20 – graderna tillbaka till Sverige. Men det är ju alltid skönt att komma hem – borta är bra, men hemma är bäst!

I dag är det min sista dag på Corporate Operation Support (COS) i Wien. De sista 6 veckorna har varit väldigt lärorika. Jag har både lärt känna en ny avdelning och se hur olika arbetssätten kan vara mellan Wien och Stockholm. Som mina kollegor har nämnt tidigare, kan det vara ganska stor skillnad, speciellt tycker jag att den ligger i kommunikationen. I Stockholm känns det som man har mycket möten och öppna kontorslandskap, här sitter man mest vid sin dator och arbetar bakom stängda dörrar, men man delar i alla fall kontor med 2-3 personer, vilket är ganska skönt. Jag har delat kontor med två tjejer från COS och sen är det två chefer som sitter på var sin sida av oss, så det är ganska mycket flöde av folk in och ut ur vårt kontor.

Hofburg

Jag har fått jobba på ett ganska spännande projekt och ett litet sidoprojekt. Men tack och lov är de rapporter jag läser och ska skriva på engelska! Jag har i för sig behövt läsa lite SOPar på franska och tyska, där hjälpte google translate ganska mycket, men det gick.  Projekten är ganska utmanande, och jag har fått gå tillbaka till det jag lärde mig om statistik och Excel på universitetet, vilket inte låg så färskt i hjärnan eftersom det var en av kurserna man läste år 1. Har även fått bläddra igenom en tysk matematikbok för att kunna räkna vidare med den data jag hade.

Promenaden till tunnelbanan på väg till jobbet

En vanlig dag på jobbet börjar med en ganska lång pendling, de håller på att bygga en tunnelbana som går från stadens centrum och ut till Octapharma (som ligger ganska långt från innerstaden), men den är inte färdig än så nu får man ta tunnelbanan från stan ut till sista hållplatsen, där tar man en spårvagn och sen tar man en buss sista biten. Det går faktiskt okej om man har en bra bok eller musik på vägen. Sen tillbringar man det mesta av dagen till att lösa projekt. Min grupp äter alltid lunch tillsammans vilket jag tycker är skönt, och de brukar gå till matsalen tidigare än de andra grupperna, vilket är bra för mig som är van vid svenska lunchtider.

Här i Wien är det ett ganska stort nätverk av trainees, både från andra ”generationer” och från min egen, så tiden här har jag också utnyttjat ganska mycket till att nätverka med mina trainee-kollegor, ge och få tips, höra deras åsikter om programmet och olika avdelningar de har varit på, höra och dela upplevelser, osv.

Påskmarknad

Under tiden här fick jag också gå in i produktionen eftersom mitt projekt berörde en produkt som inte tillverkas i Stockholm. Eftersom jag redan var inne, fick jag en extra rundvandring runt bas- och finfraktioneringsavdelningarna. Det var ganska intressant att se och jämföra med produktionen i Stockholm eftersom jag har redan spenderat några månader där.

Förutom jobbet har jag hunnit se en del av Wien, som är en underbar stad och jag kan tänka mig komma tillbaka någon gång.

Hälsningar Halldis

Det första jag alltid lägger märke till när jag kommer till ett nytt Octapharmakontor är hur fint det är. Dels i Stockholm där vi har det nyrenoverade Bryggeriet som varit med i flera arkitekturtävlingar och där vi nu även renoverar den byggnad där alla kvalitetsfunktioner sitter, vilket verkligen blir superfint! Sen har jag tidigare pratat om de nya fräscha labben i Heidelberg, vi har fabriken i Springe som ser ut som ett stort futuristiskt glasrymdskepp som landat på en tysk åker och till och med plasmacentret jag besökte i Tyskland var ljust och luftigt med stora glasväggar ut mot staden Krefeld.

Octapharmas säljkontor i Manchester är inget undantag. När hissdörrarna öppnades blev jag totalt bländad av solen och utsikten från 11 våningen. Placerad mitt i stan och med utsikt över hustaken och lite snöklädda berg i fjärran var det svårt att inte bli distraherad av utsikten första dagen. Det var kanske tur att det klassiska engelska regnet drog in dag två så att jag fick något jobb gjort. Hur kontoret ser ut är kanske inte det första man tänker på när man söker jobb, men jag tror att det är en viktig faktor för hur bra man trivs, så jag tycker att det är jätteroligt att få ha åkt runt och se så många av våra olika siter.

Utsikt över Manchester från kontoret

Så, i Manchester har vi alltså säljkontor för Storbritannien och Irland. Det blir en väldigt dynamisk miljö där många är ute och träffar kunder, reser, deltar i konferenser och inte alltid sitter på sin plats på kontoret. Förutom att träffa kollegorna på plats och få lite inblick i vad de sysslar med fick jag också ett eget projekt. Det handlade om en marknad som vi i dagsläget inte marknadsför oss mot, så mitt uppdrag var att se om det finns potential på den marknaden och om vi borde rikta mer fokus ditåt. Ganska svårt, men väldigt spännande!

Nu är det bara två veckor kvar på min tid som trainee. Och endast tre veckor kvar att söka till Octapharmas traineeprogram till nästa år. Så vill du ha ett lika spännande och lärorikt ett och ett halvt år som jag har haft så rekommenderar jag verkligen att söka! Och jag svarar jättegärna på frågor.

https://octapharma.zerolime.se/show.aspx?src=direct&id=1822973e-c74c-417c-aa8c-3bea7ad2fc4c

Trevlig helg!

Hanna

Något jag kommer sakna efter att traineeprogrammet är slut är hur ingen dag är den andra lik. Det känns lite avlägset att få en fast arbetsplats med fasta uppgifter som jag ska jobba med i månader och till och med år, även om det känns lite skönt att snart få ett fast skrivbord, kollegor och rutiner. Från att ha varit på teknikavdelningen i sex veckor med mycket projektmöten men också en del praktiska moment i form av reparationer och kalibreringar så gick jag vidare till Finansavdelningen i en vecka där det blev mer av trendning i Excel och SAP. Högt och lågt, svårt eller lätt, det händer i alla fall alltid nya saker som trainee.

Det är ju lite extra kul att få vara på de avdelningar som jag troligtvis inte kommer hamna på sedan på grund av min utbildningsbakgrund. Mycket för att jag ofta har väldigt dålig koll på vad de faktiskt gör, så man lär sig alltid mycket nya saker och får antingen sina fördomar bekräftade eller krossade. Och om vi tar finans som ett exempel så tror ju jag att det är en typisk sådan avdelning som fler skulle ha nytta av att veta lite mer om vad de gör. För oavsett vilken annan avdelning man jobbar på så kommer man komma i kontakt med fakturor, investeringar och budget, till exempel.

Ibland kan det dock vara svårare att känna att man bidrar till avdelningen när man är på en av dessa avdelningar, som dels är kortare och som man inte har rätt utbildning för. Men nu på finans så hade de lyckats plocka fram flera mindre projekt som inte krävde någon djupare kunskap i ekonomi. Däremot krävde de en del kunskap i Excel. Med gemensamma ansträngningar lyckades jag och min traineekollega Emil som också var på finans lösa dessa uppgifter på ett bra sätt. Men om det är något jag önskar att jag hade kunnat bättre så är det ju just Excel. Så finns det någon lämplig kvällskurs eller kanske sommarkurs i Excel är det ett tips att gå den. Det är också en sådan sak som man oavsett var man jobbar säkert kommer komma i kontakt med, och är man lite duktig på det kan man spara sig själv och andra massor med tid.

Hoppas alla får en fin vecka!

/Hanna

Iförd teknikavdelningens gröna tröja och arbetsbyxor

Som jag nämnde i mitt senaste blogginlägg är jag just nu på Teknikavdelningen här i Stockholm. Teknikavdelningen består dels av alla de personer som kalibrerar, servar och underhåller vår fabrik och dels av den avdelning som heter Engineering där alla projektledare för tekniska projekt sitter. Det är även på Engineering som jag kommer tillbringa den mesta av tiden med att driva några egna småprojekt. Jag tänkte jag skulle sammanfatta hur en typisk dag här kan se ut:

08:15 Kommer till jobbet, hade ingen frukost hemma i morse så börjar med att gå till Bryggeriet, personalmatsalen, för att köpa fralla och smoothie.

08:30 Kollar mailen och kalendern för att få koll på dagen.

09:00 Byter om till fabrikskläder för att gå in i produktionen med en entreprenör och titta på den plats där vi vill installera en ny pump. Vi pratar rördimensioner, mäter och skissar för att se hur och var den nya pumpen kan få plats. Slutsats: den får inte plats, vi får skjuta installationen till 2017 när vi kan gå in och bygga om.

10:30 Sätter mig och skriver en projektbeskrivning för ett av mina andra projekt. Inser att vår leverantör har missat delar av det vi pratade om på mötet förra veckan i sitt designförslag, mailar och påminner.

11:30 Lunch med traineegänget. Vi försöker äta lunch en gång i veckan men det är svårt att få till ibland då så många är på utlandsplaceringar.

12:05 Sätter mig och läser på inför nästa mote.

13:00 Möte för att skriva kravspecifikation. Allt vi förväntar oss av den utrustning vi ska få av en leverantör ska specificeras ner: funktion, mått, material, placering osv. Sedan får leverantören svara på hur de uppfyller dessa krav med sin design. Det är svårare än man kan tro att skriva ner krav för en maskin vi ännu inte sett eller jobbat med. Hur lång tid är det rimligt att den här funktionen tar? Hur mycket utrymme får den ta? Vilka givare och larm behöver vi ha för att se att allt fungerar som det ska?

En solig vinterdag vid bryggorna utanför kontoret på Kungsholmen.

14:45 Fika, passar på att gå ner till Kristinebergsklipporna i ett par minuter för att njuta av solen som visar sig för första gången på evigheter.

15:00 Avstämning med avdelningschefen för att se hur det går för mig med mina olika uppgifter. Får lite ny input som jag kan jobba vidare med.

15:30 Skickar lite möteskallelser och sätter mig för att strukturera upp min dokumentation och alla bilagor till de olika projekten. Papper, papper och mera papper, det är något vi är bra på inom läkemedelsindustrin, och projektledningsgruppen är inget undantag.

17:05 Packar ihop, säger hejdå till kollegorna och går hem.

Fika – Apfelstrudel med glass, mums!

Nu har jag lämnat Tyskland efter lite drygt två månader och är tillbaka på Stockholmskontoret lagom till att få lite vinterväder innan plusgraderna kommer.

Även om det är skönt att vara hemma igen så har det varit väldigt spännande och lärorikt att få prova på att jobba i Tyskland ett tag. Den tyska företagskulturen är lite mer hierarkisk, lite mer formell och de äter mer schnitzel till lunch, men annars är det mesta som i Sverige. Och då Octapharma är ett internationellt företag och vi har en gemensam kultur så märktes det väldigt tydligt att det var andra Octapharma-kontor och fabriker jag besökte, och inte vilket tyskt företag som helst.

Men det roliga med att besöka andra länder är ju just de där små skillnaderna som gör att man märker att man inte är hemma. Som den dagen då det snöade och ett gäng kollegor kom in till kontoret lite senare än vanligt. Förklaringen var regeln att du måste skotta och sanda/salta din trottoar mellan kl 07 och kl 20. Om någon ramlar och bryter ett ben eller liknande framför ditt hus under denna tid så är du ansvarig. Alltså kom personer in sent för att de sopat bort snön så att ingen skulle skada sig framför just deras hus den dagen.

Annars har det mest givande varit att se processer och avdelningar som vi inte har i Sverige, framförallt Forskning och Utveckling i Heidelberg. I Stockholm, som framförallt är en produktionssite, är det alltid väldigt mycket fokus på vad som händer just nu. Inköp av material, produktion, frisläppning av batcher, allt handlar om vad vi tillverkar den här veckan och vad vi ska tillverka resten av året. Inom F&U har man ett helt annat tidsperspektiv, den analysmetod man utvecklar idag kanske inte kommer komma i kommersiellt bruk förrän om flera år. Det var häftigt att se.

I Stockholm kommer jag nu att vara placerad på Teknikavdelningen ett par veckor, och sedan närmar sig slutet på traineeprogrammet med rasande takt. Och vad som händer då ska bli spännande att se!

/Hanna

Alte Brücke, Gamla Bron i Heidelberg

Utsikt från Heidelberg slott

…väntar aldrig för länge, brukar det heta. Och efter att i ett år hört talas om förra årets fantastiska personalfest var det med höga förväntningar jag och mina traineekollegor tog oss till Berns för årets julfest. Och det blev en riktig toppenkväll: bra middag, en fantastisk Fredrik Wikingsson som konferencier, min personliga favorit: photo booth och ett fullt dansgolv framför Alcazar senare på kvällen. Men det roligaste av allt som trainee (som dessutom varit utomlands stora delar av hösten) var ju att få träffa alla härliga kollegor som jag jobbat med det senaste året. Jobbet är ju en stor del av livet och det är viktigt att man trivs med sina kollegor. Dessutom är det viktigt att man känner sig uppskattad, och den här kvällen kändes verkligen som ett stort och hjärtligt tack för all tid och energi vi lägger ner varje dag, tack för det!

Jag tänkte inte säga så mycket mer utan bjuder på ett par bilder från kvällen i stället:

Fredrik Wikingsson och Octapharmas General Manager Alex Scheepers på scen

Mingel med mina fantastiska trainee-kollegor från olika år.

Alcazar live på scen. Discostämningen är på topp!

As part of the trainee program, I was 3 weeks in Stockholm last November. It was my second time in Stockholm. The first time was for the job interview one year ago. Back in Stockholm, I try to reach the reception desk through Elersvägen. That’s how I start to realize that a lot of things are changing in Octapharma AB and they are changing in a beautiful way. Since I was here the last time they finished renovating the old Brewery which is now the main office building. First time you enter the new brewery is amazing! You are immediately impressed by the elegance and the sobriety of the building and furniture. The copper decoration reminds you the past activity of the facility.

Coming from Lingolsheim, we are not very surprised by the location of the site. Stockholm and Lingolsheim shares the same configuration. The plant is just in the middle of the city! But as Stockholm is bigger, you can easily get lost in the underground corridors of the plant!

During those three weeks, I had the opportunity to get in touch with the Biopharmaceutical production, the Technical unit and the Quality Unit. It was very interesting to get involved in those departments. I’ve been in the production area to see new equipment and clean rooms. I’ve also been in the technical area, where you can see kilometers of pipes, and a lot of HVAC units, valves, instruments … This experience makes me take more in consideration the workload required to increase and upgrade utilities and laboratory capacity in our various projects to ensure safe and continuous production. These projects involve many employees from various departments as well as many suppliers. They are performed during routine production and they also need to meet the deadlines in order to respect the production plan. What a challenge!

After work, we had the opportunity to explore the city. Before coming to Stockholm, everybody lets me know how terrible the weather will be there. November seemed to be the worst month of the year. So I mentally prepare myself to the worst climatic experience and I took all of my warm clothes. In fact, except concerning the day duration, the climate was quite similar to Strasbourg. Furthermore, when you go running, Stockholm gives you a lot of beautiful and luminous sights of the city reflecting on the water.

Thanks a lot again for the very nice welcome and the good mood. It was a very pleasant journey!

Olivier

Working abroad in Sweden and being a part of Stockholm’ facility for 3 weeks was an amazing experience I truly am grateful to have had this last November!

I am originally from Brazil and joined Octapharma in 2014 based in Lingolsheim, France, where the production is mainly focused in plasma derived products. Since then I feel I have learnt so much, and was able to see other Octapharma locations throughout Europe as well. I was very keen to see the Stockholm facility and have a deeper view of the scaled up recombinant process for Nuwiq – Octapharma’s first recombinant product, a human coagulation factor VIII (rDNA).

Throughout the three week stay, I visited state of the art bioreactor systems, followed skilled technicians and engineers in their daily routine and had Pulse meetings – which are also implemented in Lingolsheim and it is great to see such a well harmonized global initiative which communicates to all levels in a company, and between facilities.

I found it fascinating to see all the steps of a biotech’ product in an industrial large scale. In particular to see the Nuwiq production starting in the biorrectors, filled with human derived cells growing as “micro factories” that need to be supplied with the correct nutrients and put in the right physical conditions to produce good amounts of factor VIII, with the right quality that it is required by the market.

Nuwiq lines have dedicated equipment to ensure product quality.

Then, when factor VIII is recovered by sequential purification steps, each drop of purified product is worth all the efforts put into product recovery, traceability and quality control, ensuring that Nuwiq is safe and effective.  And finally, being able to see how we transform this very pure and concentrated factor VIII solution into a formulated form, delivered in individual vials that are filled in a state of the art filling machine for small volume parenterals – or in other words, in small vials that the patients can use in their homes.

Being able to discover all that with the biopharmaceutical team was a really great experience, which I found to be extremely rewarding, and built on my learning of Octapharma’s business.

In addition, Stockholm was a great experience also as a city, with beautiful views from the city with my fellow colleagues Nadim and Olivier, and great places to go and mingle with colleagues and new trainees! As a climbing fan, we were also given the chance to try out a nearby climbing centre, kindly guided by Emil! This was a very enjoyable experience I would recommend!

With Nadim and Olivier in Stockholm

Climbing at Klättercentret, Telefonplan

Under min tid i Heidelberg arbetar jag dels laborativt för ett av våra projekt och gör dels en litteraturstudie för ett eventuellt framtida projekt. Som läkemedelsföretag vill man gärna ha flera projekt i olika stadier igång samtidigt i pipelinen. Dels för att saker kan hända på marknaden eller under utvecklingen som gör att alla projekt inte blir färdiga produkter, men också för att läkemedelsutveckling är en så lång process att det helt enkelt inte går att börja om på nytt den dagen man lanserar ett läkemedel, för då får man vänta 10 år tills nästa är klart.

I början av nya projekt, om det så är en förbättring av en befintlig produkt eller en helt ny produkt, görs alltså litteraturstudier. Detta för att lära sig så mycket som möjligt om förutsättningarna och slippa uppfinna hjulet igen. Det jag tittar på i min studie är de mer marknadsmässiga aspekterna: Vilka är våra potentiella patienter? Vad har de för behov? Vad har de för behandlingsmöjligheter i dagsläget?

Eftersom våra patienter är personer med väldigt ovanliga sjukdomar så finns det begränsat med litteratur på ämnet, det är helt enkelt svårt att få ihop tillräckligt många patienter för att får ordentliga statistiska underlag. Däremot har dessa ovanliga sjukdomar ofta väldigt starka patientorganisationer som jobbar för att sprida information och koppla ihop personer från olika delar av världen för att dela sina erfarenheter med varandra. Genom vissa av dessa sidor kan man också läsa hur patienterna själva berätta om sina sjukdomar. Det är väldigt ögonöppnande att läsa om hur deras vardag kan se ut. Saker som är så självklara för mig, som till exempel att resa, kan vara en omöjlighet för en person som ständigt måste ha nära till sin läkare.

En annan aspekt är den okunskap många av dem möter i vården. Det kan ta år att få rätt diagnos och ofta är dessa personer själva experter på sin sjukdom, då de är så ovanliga att många läkare aldrig stöter på dem i sitt arbete. Men med internets hjälp kan dessa personer prata med varandra och få råd och stöd rörande sin sjukdom, oavsett om de bor i USA, Indien eller Iran. Det tycker jag är häftigt.

Det ska bli väldigt spännande att se vad som händer med det här projektet framöver, om det går vidare från idé via alla försök, tester och kliniska studier till färdig produkt. Kanske är det det här vi kommer arbeta med att tillverka i Stockholm om 10 år?

Ha en fortsatt bra vecka!

Hanna

Så, då har jag spenderat min första vecka i Heidelberg. Tyskland välkomnade mig med två plusgrader, snöblandat regn och tunga moln som nästan helt döljer bergen som omringar staden. Trots det trista vädret har jag fått ett bra första intryck av Heidelberg; julmarknadssäsongen har precis dragit igång, juldekorationer fyller alla skyltfönster och det ligger en doft av glühwein över hela gamla stan. Eftersom det inte är en så stor stad med tyska mått mätt (ca 146 000 invånare) har jag hittat en lägenhet med 5 minuters promenadavstånd till gamla stan och 20 minuters promenad till jobbet, riktigt bra!

Bild från julmarknaden i Heidelberg

I Heidelberg ligger Octapharma Biopharmaceuticals, vilket är en av våra siter för forskning och utveckling, Här kommer jag spendera sex veckor totalt, vilket är en av mina absolut längsta placeringar under programmet. Det är en väldigt ny site så allt är väldigt nytt och fräscht, vilket ger en härligt ljus och trevlig arbetsmiljö, något man kanske inte alltid förknippar med forskningslabb.

Jag ska försöka förklara lite vad vi gör här utan att det blir allt för bioteknik-nördigt, vi får se om jag lyckas. I alla fall så har vi två typer av produkter på Octapharma, den ena består av proteiner vi renar fram från human plasma som kommer från plasmadonationer från plasmacenter runt om i världen. Den andra typen, där vi bara har en kommersiell produkt på marknaden än så länge, är proteiner vi odlar och renar fram från en human cellinje. Det är den här senaste tekniken vi forskar på i Heidelberg: att ta den gen som kodar för det protein vi är intresserade av, flytta in den i vår humana cell och få odlingen av dessa celler att fungera på labbnivå, så att det senare kan skalas upp till pilotnivå och kommersiell produktion. Det här är så häftigt att jag skulle kunna prata om det hela dagen, men jag rekommenderar i stället att söka på youtube efter filmer på temat om man vill veta mer, till exempel den här: https://www.youtube.com/watch?v=b9Lm2TUDN2M

Så under de närmaste veckorna kommer jag vara en del av den grupp som sysslar med cellodling och kloning, vilket känns fantastiskt kul eftersom det är precis det jag har läst under min utbildning. Visst, under andra delar av programmet har jag känt att jag har en fördel av att ha en bioteknisk bakgrund då jag har vokabulären för att prata om och den kunskap som krävs för att förstå våra produkter, men nu i Heidelberg kommer alla moment från kurslabbarna tillbaka. Så även om jag alltid sagt att jag inte vill jobba med forskning framöver så ska det bli riktigt kul att se hur mycket av vad jag lärt mig under fem års studier som fastnat.

Trevlig helg!

Hanna

Bild på Heidelbergs slott från ett besök då vädret var betydligt bättre än det har varit den senaste veckan.

Floden Neckar rinner genom Heidelberg och delar staden i två delar.